Vårdarvode för närståendevård

Sidans innehåll

Storleken på vårdarvode för närståendevård 

Enligt 5§ i Lag om stöd för närståendevård skall arvodet bestämmas enligt hur bindande och krävande vården är. Minimibeloppet för vårdarvodet bestäms i L. om stöd för närståendevård. Enligt L. om stöd för närståendevård 6 § skall vårdarvodet justeras varje kalenderår med den lönekoefficient som avses i 96 § i lagen om pension för arbetstagare. SHM meddelar årligen de arvoden som är gällande.

Lagen om närståendevård 5 och 6 § (Finlex)

Kommunen kan fastställa allmänna anvisningar där storleken på vårdarvodet för närståendevården slås fast samt enligt vilka grunder det ges. Avsikten med allmänna anvisningar är att kommunens invånare skall behandlas jämlikt och likvärdigt samt att varje sökande skall få sina behov och omständigheter beaktade.

I många kommuner har vårdarvodet för närståendevård fastställts enligt olika klasser där vårdarvodet graderas enligt hur bindande och krävande vården är. Kommunerna har ändå inte rättighet att avvika från bestämmelsen om minimibelopp för vårdarvodet för närståendevård, om inte annat har föreskrivits i Lag om stöd för närståendevård. 

Vårdarvode till ett lägre belopp 

Vårdarvodet kan enligt avtal fastställas till ett lägre belopp än vad som föreskrivs ovan, om:

  • vården binder vårdaren i mindre utsträckning än vad som förutsätts och behovet av vård och omsorg är ringa, eller
  • vårdaren anför särskilda skäl till det 
    Ett sådant särskilt skäl kan vara vårdarens egen önskan, t.ex. i en situation där vårdarens pension skulle minska på grund av vårdarvodet. 

Vårdarvodet kan inte sänkas om den vårdbehövande vårdas i medeltal sju timmar på vardagar av någon annan än närståendevårdaren. Vårdarvodet kan inte heller sänkas i sådana situationer där den vårdbehövande är i medeltal längre än sju timmar utanför hemmet om vård- och omsorgsbehovet hemma inte är ringa.

Närståendevårdarens lediga dagar och rekreationsledighet minskar inte vårdarvodets storlek. Ifall kommunen förutom den lagstadgade ledigheten trots allt ordnar fler lediga dagar för närståendevårdaren, kan kommunen i samband med detta besluta att ordnandet av ovannämnda extra ledighet påverkar sänkande på vårdarvodets belopp. 

Arvode för kortvarig tung behandlingsfas 

Om närståendevårdaren under en tung behandlingsfas kortvarigt är förhindrad att arbeta för egen eller någon annans räkning, betalas minst den summa som bestämts i L. om klientavgifter inom social- och hälsovården, förutsatt att vårdaren under denna tid inte har:

  • arbetsinkomster som inte är ringa
  • rätt till specialvårdspenning enligt 10 kap. i sjukförsäkringslagen
  • rätt till alterneringsersättning enligt 13 § i lagen om alterneringsledighet

Enligt L. om stöd för närståendevård kan den högsta avgiften utbetalas då när avsikten med stödet för närståendevård möjliggör närståendevårdaren att stanna hemma från jobbet under tiden för en tung behandlingsfas. 

Lagen om närståendevård 5 § (Finlex)

Det är alltid fråga om en kortvarig behandlingsfas och vård. Lagen ställer ingen särskild övre gräns för vårdens längd, utan detta bör fastställas från fall till fall. Enligt regeringens proposition kan en sådan här kortvarig behandlingsfas i allmänhet innebära ett halvt år eller kortare. 
Med kortvarig tung behandlingsfas avses i allmänhet åtminstone: 

  • vård i terminalskede 
  • eftervård pga den vårdbehövandes operation 
  • när den vårdbehövande flyttas från en vårdform till en annan 
  • när ett barn med funktionsnedsättning börjar i skolan 
  • personens konvalescenstid efter en allvarlig olycka  
    eller 
  • ytterligare sådan vård som förutsätter att en anhörig bör utebli från jobbet för att stanna hemma och sköta sin anhöriga 

Förutsättningen är att den vårdbehövande är i behov av vård och omsorg mera än normalt under en kortvarig tid.
 
Ifall vårdbehovet fortsätter efter ett tungt övergångsskede bör det göras ett nytt beslut över vårdarvode för närståendevården. Vid behov görs även nytt beslut över avtal om stöd för närståendevård, vars bilaga vård- och serviceplan bör granskas. 

Avbrytande av utbetalning av vårdarvode och hävning av avtal om närståendevård

Utbetalning av vårdarvodet kan avbrytas då det beror på:

  • att vården avbryts pga. orsaker som beror på vårdaren  eller
  • andra skäl än till följd av förändringar i den vårdbehövandes hälsotillstånd

Enligt L. om stöd för närståendevård 8 § bör orsaker till avbrytande av vården vara överenskommet i avtalet om stöd för närståendevård. Ifall närståendevårdaren och kommunen inte har avtalat särskilt om orsaker till avbrytande eller om vårdarvodets utbetalning, skall det månatliga vårdarvodet utbetalas så som det stadgats i L. om stöd för närståendevård så länge som avtalet är i kraft.

Kommunen kan säga upp ett avtal om närståendevård så att det upphör att gälla tidigast två månader efter uppsägningen och närståendevårdaren så att det upphör att gälla tidigast en månad efter uppsägningen. 

Källor 

Lag om stöd för närståendevård 937/2005 (Finlex)

Räty, Tapio. Vammaispalvelut. Vammaispalvelujen soveltamiskäytäntö. Kynnys ry. 2010.

Uppdaterad: