Närståendevård

Sidans innehåll

Vem är närståendevårdare?
Vad är stöd för närståendevård?
Vård- och serviceplan
Vårdarvode
Avtal om stöd för närståendevård
Pensions- och olycksfallsförsäkringsskydd för närståendevårdare
Närståendevårdarens ledighet
Stöd till närståendevårdaren
Tjänster som ges den vårdbehövande
Att avsluta och avbryta stödet för närståendevård

Stödet för närståendevård är en lagstadgad service, som välfärdsområdet har allmän skyldighet att ordna. Välfärdsområdet ser till att stödet ordnas i enlighet med sina anslag.

En situation som kräver närståendevård kan uppstå småningom; en person behöver allt mera en anhörigs hjälp i en del vardagliga sysslor, ända tills den anhöriga märker att personen inte längre klarar sig utan hjälp. Men ibland kan en situation som kräver närståendevård uppstå plötsligt till följd av sjukdom eller funktionsnedsättning, till exempel när en familjemedlem blir funktionsnedsatt

Utgångspunkten för beviljandet av stöd för närståendevård är att den vårdbehövandes anhöriga eller närstående vill bli närståendevårdare och att den vårdbehövande godkänner hen som sin vårdare.

Vem är närståendevårdare?

En närståendevårdare är en person, som vårdar en sjuk eller åldrande närstående eller en närstående med funktionsnedsättning. Närståendevårdaren bör vara en anhörig eller någon annan närstående person till den vårdbehövande. Stödet för närståendevård har inga åldersgränser, utan lagen gäller såväl föräldrar till ett barn med funktionsnedsättning som den som vårdar en gammal förälder.
Lagen om närståendevård 2 § (Finlex)

I de fall den hjälpbehövande familjemedlemmen klarar sig hemma om hen får hjälp med små, vardagliga sysslor, beviljas i allmänhet inget stöd för närståendevård. Gränsen mellan sedvanlig omvårdnad och närståendevård är dock flytande. Inom närståendevården grundar sig vårdbehovet på en anhörigs eller en närståendes funktionsnedsättning, försämrade hälsotillstånd eller funktionsförmåga. Stöd för närståendevård beviljas på basis av hur bindande och/eller krävande vården är.

Vad är stöd för närståendevård?

Enligt 2 § i lagen om närståendevård avses med stöd för närståendevård en helhet i vilken ingår:

nödvändiga tjänster som bör ges den vårdbehövande
vårdarvode och ledighet som bör betalas och ges närståendevårdaren
tjänster som stödjer närståendevården.

Stöd för närståendevård kan beviljas för både långvarigt och kortvarigt behov, om den vård eller hjälp som den anhöriga ger är fördelaktig för den vårdbehövande och om det finns förutsättningar att genomföra närståendevården.

Enligt 3 § i lagen om närståendevård kan välfärdsområdet bevilja stöd för närståendevård:

Om en person på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller av någon annan motsvarande orsak behöver vård eller annan omvårdnad hemma.
Om en anhörig eller någon annan närstående person till den vårdbehövande är beredd att ansvara för vård och omvårdnad med hjälp av nödvändiga tjänster.
Om vårdarens hälsa och funktionsförmåga motsvarar de krav som ställs på närståendevård.
Om närståendevården i kombination med andra nödvändiga social- och hälsovårdstjänster är tillräcklig med tanke på den vårdbehövandes välmående, hälsa och trygghet.
Om den vårdbehövandes hem, i fråga om sanitära och andra omständigheter lämpar sig för den vård som ges där.
Om beviljandet av stödet anses vara fördelaktigt för den vårdbehövande.

När tjänsteinnehavaren fattar beslut om stödet bör hen alltså alltid utreda:

Uppfyller sökanden (vårdbehövanden) de lagstadgade förutsättningarna för att få stödet?
Är sökandens behov av hjälp och vård som helhet, i jämförelse med andra sökandes behov, sådana att man kan bevilja honom eller henne stöd för närståendevård enligt anslagen?

Vård- och serviceplan

Den som ska vårdas och närståendevårdaren bör alltid tillsammans utarbeta en vård- och serviceplan, som fogas till avtalet om närståendevård. Med hjälp av planen försäkrar man sig om att vården genomförs så att närståendevården tillsammans med andra tjänster inom social- och hälsovården tryggar tillräcklig service med tanke på välmåendet, hälsan och säkerheten för den som ska vårdas.

Även närståendevårdarens behov av socialvårdstjänster som stödjer närståendevården bedöms när man gör upp vård- och serviceplanen. I planen skall dessutom antecknas bl.a. hur vården av den vårdbehövande ordnas under vårdarens ledighet, hälso- eller sjukvårdsbesök eller annan frånvaro.
Lagen om närståendevård 7 § (Finlex)

Vård- och serviceplan för närståendevård

Vårdarvode

I stödet för närståendevård ingår alltid ett vårdarvode i form av pengar. Vårdarvodet graderas enligt hur bindande och krävande vården är. Familjens inkomster och förmögenhet inverkar inte på arvodets belopp. Vårdarvodet är en skattepliktig inkomst.

På basis av särskilt skäl som vårdaren anför, kan vårdarvodet enligt avtal fastställas till ett lägre belopp än vad som föreskrivs. Inom de gränser lagen tillåter beslutar välfärdsområdena om klassificering av arvodet och kriterier när det gäller stödet för närståendevård. Index för de gällande arvodena justeras varje år.
Lagen om närståendevård 5 § (Finlex)

Avtal om stöd för närståendevård

Om välfärdsområdet beviljar den vårdbehövande stöd för närståendevård, uppgör välfärdsområdet och närståendevårdaren ett uppdragsavtal om stödet för närståendevården. Avtalen om stöd för närståendevård är i kraft tills vidare om det inte finns någon särskild orsak till att ingå ett tidsbundet avtal. Valet mellan ett tillsvidareavtal och ett tidsbegränsat avtal ska baseras på vårdbehövandes intresse.

Avtalet om närståendevård skall innehålla uppgifter om åtminstone:

Vårdarvodes belopp och betalningssätt
Närståendevårdarens rätt till lediga dagar
Hur ledigheten ska ordnas
Ett tidsbegränsat avtals längd
Utbetalning av vårdarvodet när vården avbryts av skäl som beror på vårdaren eller av andra än hälsoskäl som beror på den vårdbehövande.

En vård- och serviceplan skall bifogas till avtalet om närståendevård

Lagen om närståendevård 8 § (Finlex)

Pensions- och olycksfallsförsäkringsskydd för närståendevårdare

En närståendevårdare som ingått ett avtal om närståendevård är enligt 2 § i arbetsavtalslagen inte i något anställningsförhållande till välfärdsområdet, den vårdbehövande eller hans eller hennes vårdnadshavare.

Närståendevårdarens pensionsskydd regleras i pensionslagen för den offentliga sektorn. Vårdarvodet för närståendevård påverkar pensionen, om närståendevårdaren är under 68 år när hen ingår avtalet. Detta gäller personer födda 1940 och senare.

Välfärdsområdet bör ta en försäkring för vårdaren enligt 3 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.

Lag om stöd för närståendevård 10 § (Finlex)

Närståendevårdarens ledighet

En närståendevårdare har rätt till minst två dygn ledig tid per kalendermånad. En närståendevårdare har rätt till minst tre dygn ledig tid per kalendermånad, om han eller hon oavbrutet eller med få avbrott varit bunden vid vården dygnet runt eller fortgående varje dag. Vårdaren anses vara bunden vid vården dygnet runt oberoende av om den vårdbehövande regelbundet en liten del av dygnet (cirka 5-7 timmar) anlitar social- och hälsovårdstjänster som ordnas utanför hemmet eller får rehabilitering eller undervisning.

Välfärdsområdet och närståendevårdaren kan avtala om att närståendevårdaren tar ut den lediga tiden i form av flera ledigheter som är kortare än ett dygn. Välfärdsområdet kan förutom den lagstadgade ledigheten ordna fler lediga dagar för närståendevårdaren, samt rekreationsledighet som är kortare än ett dygn.

Välfärdsområdet skall sörja för att vården av den vårdbehövande ordnas på ett ändamålsenligt sätt under vårdarens ledighet. Arrangemangen kring närståendevårdarens ledighet planeras individuellt. Som ett alternativ till institutionsvård kan man erbjuda en servicesedel, med vilken man kan få tillfällig vård på vårdhem eller motsvarande boendeenhet. Under närståendevårdarens ledighet eller annan frånvaro kan avlösarservice ordnas genom ett uppdragsavtal som välfärdsområdet ingår med avlösaren.
Lagen om närståendevård 4 § (Finlex)

För de tjänster som välfärdsområdet ordnar för den vårdbehövande under den lagstadgade ledigheten och som ersätter närståendevårdarens vård och omvårdnad, kan den vårdbehövande bli tvungen att betala den summa som bestämts i L. om klientavgifter inom social- och hälsovården. Index för de gällande arvodena justeras varje år. Detta gäller också vikariehjälp som köps med servicesedel.
Klientavgiftslagen 6 b § (Finlex)

Också närståendevårdare som verkar utanför stödet behöver vila, rekreation och lediga dagar. Om deras behov av hjälp och vila är det skäl att diskutera när man gör upp vård- och serviceplanen.

Stöd till närståendevårdaren

Välfärdsområdet är skyldig att vid behov förbereda närståendevårdare för vårduppdraget och ordna utbildning för dem. Dessutom skall välfärdsområdet vid behov ordna undersökningar av närståendevårdares välmående och hälsa samt ordna social- och hälsovårdstjänster som stöder deras välmående.
Lagen om närståendevård 3 a § (Finlex)

Tjänster som ges den vårdbehövande

I stödet till närståendevården ingår de social- och hälsovårdstjänster som ges den vårdbehövande. Sådana tjänster antecknas i vård- och serviceplanen och kan till exempel vara:

hjälp med hemvård och därtill hörande stödtjänster (exempelvis måltids- och badtjänster och färdtjänst)
hjälpmedel
ändringsarbeten i bostaden
dagvård och kortvarig vård
övriga hälsovårdstjänster.

För social- och hälsovårdstjänsterna kan man ta ut avgifter på det sätt som lagen om socialvårdens klientavgifter förordnar. För tjänster i anknytning till stödet för närståendevård kan man ta ut serviceavgifter (till exempel för hemvård och hemsjukvård), som baserar sig på inkomstnivån. Men välfärdsområdet kan ändå sänka klientavgifterna eller inte alls ta ut dem. Välfärdsområdet kan också ge servicesedlar för tjänsterna.

Att avsluta och avbryta stödet för närståendevård

Välfärdsområdet kan avsluta ett avtal om närståendevård tidigast två månader efter uppsägningen. Närståendevårdaren har en uppsägningstid på en månad. Avtalet avslutas emellertid omedelbart, om vården inte längre är till den vårdbehövandes fördel eller utsätter den vårdbehövande eller närståendevårdaren för hälso- och säkerhetsrisker.

Vårdarens dåliga kondition kan vara en orsak till att bryta avtalet. Oberoende av uppsägningstid upphör avtalet i slutet av den månad, under vilken vården blir onödig på grund av den vårdbehövandes förändrade hälsotillstånd. Om närståendevården avbryts tillfälligt på grund av den vårdbehövandes hälsotillstånd, avbryts utbetalningen av vårdarvodet efter en månad.
Lagen om närståendevård 9 § (Finlex)

Om den vårdbehövande byter hemkommun, så att även välfärdsområdet byts, ska ansökan om stöd för närståendevård anhängiggöras i det nya välfärdsområdet.

Merja Salanko-Vuorela, verksamhetsledare
Omaishoitajat ja Läheiset -Liitto ry

Uppdaterat 21.1.2021. Redaktionen för Handbok om funktionshinderservice