Rätt att välja vem som assisterar i intima situationer
Sidans innehåll
- Rätt till privatliv, självbestämmande och ett självständigt liv
- Assistentens kön inom funktionshinderservicen
En person med funktionsnedsättning kan behöva hjälp i mycket intima situationer och personlig hygien. Uppgifterna kan bestå i att föra in en tampong, sätta en kateter eller att utföra intimtvätt. I dessa situationer är det oerhört viktigt att klientens integritet och åsikter respekteras. En människa har rätt att behålla sin värdighet även när hon behöver mycket hjälp av en annan människa.
Rätt till privatliv, självbestämmande och ett självständigt liv
Rätten till privatliv är en förutsättning för människans fria aktörskap, som fastställs på många olika sätt både i Finlands grundlag och i konventionerna om de mänskliga rättigheter som är bindande för Finland.
Denna rätt ger var och en rätt att själv bestämma över sitt privatliv. Skyddet för privatlivet omfattar privatliv, heder, hemfrid, personuppgifter och förtroliga meddelanden.
För att en person faktiskt ska kunna utöva sin rätt till privatliv måste personen ha självbestämmanderätt. Självbestämmanderätten är ingen särskild mänsklig eller grundläggande rättighet, men den härleds ofta från rätten till personlig frihet.
Begreppet självständigt liv beskriver den jämlika delaktigheten och självbestämmanderätten för personer med funktionsnedsättning. FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning konstaterar bland annat följande i sin allmänna kommentar nr 5 (Artikel 19, Rätt att leva självständigt och att delta i samhället): ”Ett självständigt liv innebär framför allt att personer inte går miste om sina personliga valmöjligheter och sin autonomi för att de tvingas bo i en särskild boendeform på grund av sin funktionsnedsättning. Själva boendeformen eller bostadens storlek är inte avgörande, utan snarare om systemet begränsar möjligheten för personerna att påverka vem som hjälper dem.”
Assistentens kön inom funktionshinderservicen
Klienter inom funktionshinderservicen har med stöd av lagstiftningen om funktionshinderservicen ingen allmän rättighet att välja vem som assisterar dem. När socialservice tillhandahålls ska dock socialvårdens klientlag alltid beaktas och enligt den ska klienten bemötas så att hans eller hennes människovärde inte kränks och så att hans eller hennes övertygelse och integritet respekteras. Klientlagen kräver också att klientens önskemål, åsikt, fördel och individuella behov samt modersmål och kulturella bakgrund beaktas när socialvård lämnas.
De individuella omständigheterna för en person med funktionsnedsättning och socialvårdens klientlag kan åtminstone i enskilda fall föranleda att klienten ska ges möjlighet att välja enligt vilket kön personen som assisterar, till exempel när man ordnar boendeservice eller personlig assistans som en köpt tjänst. När man överväger att erbjuda klienten valmöjlighet måste man också tänka på att personer med funktionsnedsättning löper större risk än genomsnittet att bli sexuellt utnyttjade eller utsatta för sexuella trakasserier.
Bestämmelsen om arbetstagarens kön i specialomsorgslagen
I lagstiftningen om servicen för personer med funktionsnedsättning finns det en bestämmelse som tar direkt ställning till arbetstagarens kön. Enligt 42 h § i specialomsorgslagen får en arbetstagare i strikt reglerade fall kroppsvisitera en person som ges specialomsorger. Den som visiterar och den vid visitationen närvarande personen ska normalt vara av samma kön som den som visiteras. Enligt förarbeten till specialomsorgslagen (RP 96/2015) är syftet med bestämmelsen att särskilt skydda integriteten hos den som visiteras.
Arbetsgivarmodellen ger rätt att bestämma vem som anställs som assistent
När personlig assistans ordnas enligt arbetsgivarmodellen har personen med funktionsnedsättning rätt att i egenskap av arbetsgivare bestämma vem han eller hon vill anställa som sin assistent. I dessa fall får personen med funktionsnedsättning även beakta arbetstagarens kön. Utgångspunkten är att arbetsgivaren inte får särbehandla arbetssökande utifrån deras kön. Enligt jämställdhetslagen ska ett val av arbetstagare som baseras på kön emellertid inte betraktas som diskriminering om syftet med förfarandet är godtagbart och de valda medlen för att nå detta syfte är befogade och behövliga. Jämställdhetsombudsmannen har också gett ett utlåtande om att kravet på personens kön kan vara relevant i vissa situationer med tanke på den personliga assistansen beskaffenhet.
I boendeenheter är det bra att genom rekryteringar och arbetsskiftsplanering sträva efter ökad självbestämmanderätt för personer med funktionsnedsättning vid valet av assistans i intima situationer.
Källor
Våld och funktionsnedsättning i Handboken
Lag angående specialomsorger om utvecklingsstörda 519/1977 (Finlex)
Kanste Outi, Sainio Päivi, Halme Nina, Nurmi-Koikkalainen Päivi (2018) Erilaisia toimintarajoitteita kokevien nuorten hyvinvointi ja kasvuympäristön turvallisuus. (på finska) Forskning i korthet: 2018/024. Helsingfors: THL, Institutet för hälsa och välfärd.
Utskottet för rättigheter för personer med funktions nedsättning. FN. Allmän kommentar nr 5 (OHCHR)
