Skador av alkoholkonsumtion på befolkningsnivå
Sambandet mellan konsumtionen och skadorna
Det finns ett starkt samband mellan den totala mängden alkohol som befolkningen konsumerar och olika typer av alkoholrelaterade skador. Därför följer man så noggrant upp trenderna för befolkningens totala eller genomsnittliga alkoholkonsumtion. Utöver den mängd alkohol som konsumeras påverkas det observerade antalet alkoholrelaterade skador även av många andra faktorer, såsom hälsobeteendet eller myndigheternas registreringspraxis och allokering av resurser. Ingen annan enskild faktor förutspår dock förekomsten av många centrala alkoholskador bland befolkningen lika bra som befolkningens sammanlagda alkoholkonsumtion.
Belysande exempel på skador som har ett nära samband med befolkningens genomsnittliga alkoholkonsumtion är alkoholleversjukdomar med dödlig utgång, alkoholdödlighet (alkoholrelaterade sjukdomar och alkoholförgiftning) och misshandel (figur). De stigande och sjunkande siffrorna i alla tre serierna stämmer ganska bra överens, men de relativa förändringarna i dödligheten i leversjukdomar är fortfarande mycket kraftigare än i den totala konsumtionen. Mellan 1969 och 2007, när den totala konsumtionen ökade 1,8 gånger, blev misshandelsfallen cirka 2,5 gånger fler, ökade alkoholdödligheten cirka 3,6 gånger och dödligheten i leversjukdomar ökade hela 17 gånger. Den ökade fetman bland befolkningen och det faktum att alkoholkonsumtionen har spridit sig från särskilda tillfällen och veckoslut även till vardagar, torde ha bidragit till den kraftigare ökningen av dödligheten i leversjukdomar.
Alkoholrelaterade dödsfall
På 2000-talet har alkoholrelaterade dödsfall varit en av de främsta dödsorsakerna för finländska män och kvinnor i arbetsför ålder. Länge berodde en betydande del av de alkoholrelaterade dödsfallen i Finland på berusning och förgiftningar, men numera har dödsorsakerna som beror på långvarig alkoholkonsumtion, särskilt dödsfallen i leversjukdomar, fått ökad betydelse och utgör nu en betydligt större andel.
Alkoholrelaterade dödsfall var vanligast år 2007. Sedan dess har de minskat kraftigt i takt med att även den totala alkoholkonsumtionen har minskat. Först och mest minskade antalet personer som omkom i berusat tillstånd i olycksfall och våld, men fram till 2017 hade antalet personer som dött i alkoholrelaterade sjukdomar och alkoholförgiftning redan minskat nästan lika kraftigt.
Både bland 15–44-åringar och 45–59-åringar har den alkoholrelaterade dödligheten halverats jämfört med toppåret, medan alkoholdödligheten bland personer över 60 år fortfarande ligger nära toppnivån. Bland männen har antalet alkoholrelaterade dödsfall minskat kraftigare än bland kvinnorna.
