Så här dricker finländarna
Över en halv miljon dricker över riskgränserna
totala alkoholkonsumtionen i Finland ökade fram till 2007 och har sedan dess minskat med nästan en femtedel. Riskkonsumtion av alkohol är dock fortfarande vanligt: enligt undersökningen om dryckesvanor konsumerar minst 13 procent av befolkningen alkohol i en sådan utsträckning att de löper en ökad risk för långvariga hälsoproblem. Denna andel motsvarar över 560 000 finländare.
Riskgränsen som använts är gränsen för måttlig risk, som för kvinnor är 7 portioner eller mer och för män 14 portioner eller mer per vecka.
Riskkonsumtion av alkohol är vanligt
Risk för långvariga hälsoproblem
- 5 % dvs. 207 000 hög risk
- 8 % dvs. 357 000 måttlig risk
Risk för alkoholskador
- 58 % dvs. totalt ca 2 450 000 finländare
Risk för berusningsskador (5 portioner)
- 27 % dvs. 1 100 000: > 12 berusningstillfällen per år
- 30 % dvs. 1 300 000: 1–11 berusningstillfällen per år
78 % av all den alkohol som konsumeras utgör riskkonsumtion, antingen i riskkonsumtions-situationer eller som dryck för riskkonsumenter.
Riskerna i samband med drickande i berusningssyfte och berusningstillstånd är ännu vanligare: 57 procent av befolkningen har överskridit gränsen för berusning (minst 5 portioner på en gång) åtminstone en gång under föregående år. Av all den alkohol som konsumeras utgör 78 procent riskkonsumtion, det vill säga antingen dricks den av riskkonsumenter eller i situationer där gränsen för berusning överskrids.
Även bland dem som dricker alkohol och som har en hög risk för långvariga hälsoproblem anser majoriteten, dvs. 58 procent, att de dricker måttligt. Människors förståelse för vilka risker den egna alkoholkonsumtionen innebär kan alltså vara snedvriden. Därför kan förebyggande arbete som enbart grundar sig på individens egen riskuppfattning endast nå en del av de personer som är i riskzonen. Å andra sidan hade 40 procent av högriskkonsumenterna under det föregående året försökt minska sitt drickande och lyckats eller misslyckats med detta. Detta resultat visar att det också finns ett medvetet behov av bättre kontroll över den egna alkoholkonsumtionen bland högriskkonsumenterna. Man kan stödja behovet genom att sprida information om risknivåerna och erbjuda riskanvändarna i servicesystemet en kort intervention.
Källa
Undersökningen om dryckesvanor, THL 2016
