Bestämning av mykobakteriers läkemedelsresistens

Läkemedelskänslighet för stammar i M. tuberculosis-komplexet

Bestämningen av läkemedelskänslighet görs med en odlingsautomat på ett vätskemedium i syfte att planera och följa upp läkemedelsbehandlingen av en tuberkulospatient.

På alla stammar genomförs först en bestämning av känsligheten för första linjens läkemedel med en FINAS-ackrediterad metod.

Om resistens mot något av första linjens läkemedel upptäcks, går man vidare med bestämning av känsligheten för andra linjens läkemedel.

Om resistens mot något av andra linjens läkemedel upptäcks, går man vidare med bestämning av känsligheten för tredje linjens läkemedel. Den andra och tredje linjen kan på begäran undersökas samtidigt.

M. tuberculosis läkemedelskänslighet bestäms med utrustningen BD Bactec® MGIT™ 320. Läkemedelssubstanserna i första linjen:

  • isoniazid
  • rifampicin
  • streptomycin
  • etambutol
  • pyrazinamid

Läkemedelssubstanserna i andra linjen:

  • amikacin
  • bedakilin
  • kapreomycin
  • ofloxacin

Läkemedelssubstanserna i tredje linjen:

  • moxifloxacin
  • etionamid
  • linezolid
  • (klofazimin)

Stammen anges som känslig (S) eller resistent (R) för respektive läkemedelssubstans som testas. Felkällor är kloner med annorlunda resistens i et växtbestånd och eventuell heteroresistens.

Bestämning av första linjens läkemedelskänslighet görs 2–3 gånger i veckan. Resultatet av första linjens läkemedelskänslighet är färdigt cirka tre veckor efter att provet kommit in till laboratoriet.

Miljömykobakteriers läkemedelskänslighet

Bestämningar av miljömykobakteriers (NTM) läkemedelskänslighet görs med en spädningsmetod baserad på mikrodilution.

Vi använder de kommersiella plattorna Sensititre RAPMYCOI och SLOMYCOI (Thermo Scientific) artspecifikt.

Vi anger MIC-värdet för alla läkemedelssubstanser, dvs. den lägsta koncentrationen som fullständigt hämmar tillväxt. Ett undantag utgörs av sulfatrimetoprim (SXT), vars MIC-värde fastställs utifrån 80-procentigt hämmad tillväxt i förhållande till tillväxten utan läkemedelssubstans.

Läkemedelssubstanser

Läkemedelssubstanserna för bestämning av känsligheten hos stammar i M. avium-komplexet (MAC) och andra långsamväxande mykobakterier:

  • amikacin
  • doxycyklin
  • etambutol
  • etionamid
  • isoniazid
  • klaritromycin
  • linezolid
  • moxifloxacin
  • rifabutin
  • rifampicin
  • ciprofloxacin
  • streptomycin
  • sulfatrimetoprim.

Läkemedelssubstanserna för bestämning av känsligheten hos snabbväxande mykobakterier:

  • amikacin
  • amoxicillin/klavulansyra
  • doxycyklin
  • imipenem
  • cefepim
  • cefoxitin
  • ceftriaxon
  • klaritromycin
  • linezolid
  • minocyklin
  • moxifloxacin
  • ciprofloxacin
  • sulfatrimetoprim
  • tigecyklin
  • tobramycin.

På begäran kan båda serierna för känslighetsbestämning utföras och dessa faktureras var för sig.

Tolkning

Tolkningen baseras på CLSI:s standard (M24). Vi anger SIR-tolkningen artspecifikt för de läkemedelssubstanser vars tolkning har angetts i standarden.

Standarden har egna tolkningar för stammar i M. avium-komplexet (MAC), andra långsamväxande mykobakterier och snabbväxande mykobakterier. Känsligheten för tobramycin anges endast för M. chelonae-stammar.

Snabbväxande mykobakteriers läkemedelskänslighet bestäms efter högst fem dygns odling och anges som ett slutligt svar. Ett undantag utgörs av M. abscessus, för vilken eventuell inducerad resistens mot makrolider beskrivs.

Resultaten av läkemedelskänsligheten hos klaritromycinresistenta M. abscessus-stammar efter högst fem dygns odling anges som ett slutligt svar och resultaten av känsligheten hos klaritromycinkänsliga stammar anges som ett preliminärt svar.

För att konstatera eventuell inducerad resistens mot makrolider fortsätts odlingen av klaritromycinkänsliga M. abscesuss-stammar till dygn 14, då MIC-värdet för klaritromycin avläses på nytt och känslighetsresultaten anges som slutliga svar.

Prislista över avgiftsbelagda bestämningar

PUBLIKATIONER

Piersimoni C. et al. (2006) J. Clin. Microbiol. 44:20–28

Marttila H. J. et al. (2003) Eur. J. Clin. Microbiol. Infect Dis 22:757–759

Inderlied, C.B. et al. (1995) In Manual of Clinical Microbiology, 6 th ed., ASM, Washington D.C., 1385–1401