Bemöt barnet och ungdomen såhär
Ordvalen i den vardagliga kommunikationen är viktiga. Genom sina ordval bygger personalen uppe en bild av världen som barnen och de unga speglar sig i. Det är viktigt att identifiera vilka ordval man ska göra för att skapa utrymme för mångfalden.
Det är två helt olika saker om man talar om att tolerera olikheter jämfört med att värdesätta mångfald eller jämlikhet. När man talar om att tolerera ingår ofrivilligt även tanken om att den tolererande är överlägsen i relation till objektet för tolerans.
Vid samtal är det även viktigt att personalen ger utrymme för barnens och ungdomarnas olika slags självidentifiering och situationer. Till exempel kan man genom att tala om familjen som en kärnfamilj som består av en mamma, en pappa och deras biologiska barn utesluta en del av barnens eller de ungas familjer.
De egna verksamhetsmodellerna kan vara djupt inrotade. Det krävs ett aktivt arbete för att utmana dem och i bästa fall öppnar det dörrarna för ett förtroendefull samtal med klienten eller eleven.
På denna sida
- Bemöt varje barn och ungdom såhär
- När ett barn eller en ungdom berättar om sitt kön eller om sin sexuella läggning
Bemöt varje barn och ungdom såhär
Vilket barn eller ungdom som helst kan tillhöra en sexuell eller könsminoritet eller fundera över sitt kön eller sexuella läggning. Därför är det bra att personalen minns följande vid alla bemötanden:
1. Var medveten om dina egna antaganden
Alla har internaliserade normer och tankemodeller utgående från vilka vi gör antagande om andra människor. Identifiera hur dina egna antaganden om till exempel olika kön påverkar din verksamhet och när det finns anledning att utmana dina egna tankesätt.
Skulle jag göra antaganden? – Vad är normmedvetenhet
2. Använd ett språk som beaktar mångfald
Ett språk som beaktar mångfald ger utrymme för barnets och den ungas självidentifiering. Fråga till exempel om partner, inte om pojk- eller flickvän.
3. Lyssna och använd samma ord och tilltalsnamn som barnet valt
Lyssna aktivt hur barnet eller den unga berättar om sig själv. När hen har definierat sin egen eller sina närmastes sexuella läggning, kön eller tilltalsnamn ska du använda dem. På så sätt respekterar du barnets eller den ungas rätt till självidentifiering.
4. Ta modigt mångfalden till diskussion
Du kan aktivt ta fram mångfaldstemat i ditt eget tal genom att använda uttryck som till exempel “flickor, pojkar och andra”. Du kan även fråga barnet eller den unga direkt om hen har funderingar om sexuell läggning eller kön. Du hittar hjälpfrågor på ett annat ställe på denna webbplats.
Skulle jag göra antaganden? – Vad är normmedvetenhet
5. Om du misstar dig ska du be om ursäkt
Be om ursäkt för ett eventuellt misstag eller en felaktig term och fortsätt samtalet. Om barnet eller den unga rättar en felaktig term ska du tacka artigt.
6. Fråga om du inte vet
Var modig och fråga om du inte förstår ordet som barnet eller den unga använder eller fenomenet som hen nämner. Tillfredsställandet av personalens vetgirighet är dock inte barnets eller den ungas uppgift utan den anställda ska hålla sig till ämnet som berör klienten eller eleven. Dessutom är det bra att minnas att situationen för ett regnbågsbarn inte motsvarar den för en annan.
7. Uppdatera vid behov din kunskap om mångfald
Du behöver inte vara en expert inom regnbågstemat. Det är bra om personalen känner till grundläggande fakta om mångfalden av kön och sexuell läggning. En bra utgångspunkt är att bekanta dig med denna webbplats.
När ett barn eller en ungdom berättar om sitt kön eller om sin sexuella läggning
En del av regnbågsbarnen och -ungdomarna kan vara mycket öppna om sitt kön eller sin sexuella läggning inom såväl småbarnspedagogiken, skolan som inom olika tjänster. Samtidigt finns det vissa barn och ungdomar som inte har velat eller vågat berätta det offentligt.
Ibland upplever barnet eller den unga den anställda som en trygg vuxen för vem hen kan berätta i förtroende om sin sexuella läggning eller sitt kön som kanske inte är det som tilldelats vid födseln. Då ska den anställda koncentrera sig på vissa punkter.
1. Ta det på allvar
Det viktigaste är att ta det på allvar. Ifrågasätt det aldrig. Barnets och den ungas självidentifiering och egen erfarenhet är viktiga och sanna för hen. Ifrågasättande ger ett intryck av att förringa barnets eller den ungas rätt till självidentifiering.
Ibland tänker man att funderingarna om sexuell läggning eller kön är ett övergående skede som ingår i utvecklingen och kan därför förbises. Barnets eller den ungas självidentifiering kan ibland ändras med tiden men det gör den inte mindre sann vid denna tidpunkt.
2. Tacka barnet för förtroendet
När barnet eller den unga berättar det första gången är det viktigt att tacka hen för förtroendet. I samband med berättandet kan det förekomma många rädslor och oro om att bli hörd och godkänd.
3. Undvik inte samtal även om ämnet känns främmande
Om man undviker frågan ger det en signal om att barnets eller den ungas upplevelse inte är viktig eller tillåten. Om termen som barnet eller den unga använder inte är känd sedan tidigare för dig kan du be artigt hen att berätta mer. Frågor som är lämpliga i de flesta situationer: ”Vad betyder det för dig?” och ”Vilka behov har du i samband med det?”.
4. Hjälp barnet att förstå sina egna upplevelser
Om barnet eller ungdomen pratar om sina funderingar om kön eller sexuell läggning men inte verkar hitta ord för dem kan den anställda vara ett oersättligt stöd för att gestalta dem. Beroende på åldersnivån kan man också söka mer information om ämnet tillsammans med barnet eller den unga. Ofta blir det lättare att förstå de egna upplevelserna om man bl.a. hör om andra barns och ungas erfarenheter.
Organisationer som erbjuder information och stöd
5. Använd det tilltalsnamn som barnet valt
Förnamnet har en stor betydelse för bemötandet. Utgående från det kan man ofta även göra det första antagandet om könet. Därför kan det namn som föräldrarna gett kännas som ångestfyllt för barn som funderar över sitt kön eller för transbarn eller -ungdomar.
Användningen av det förnamn som barnet eller den unga själv valt medför en väsentlig effekt på hens psykiska välbefinnande. Dessutom hjälper det att bilda en förtroendefull relation och det visar att den anställda respekterar hens självidentifiering.
I vissa samband är det nödvändigt att använda det officiella förnamnet. En skicklig anställd kommer ihåg att förklara för barnet eller den unga i vilka sammanhang och varför det officiella namnet syns – och i vilka system det är möjligt att byta till det självvalda namnet. Det är bra om det förnamn som eleven själv vill ska användas är antecknat i elevdatasystemet. I social- och hälsovårdssystemen kan tilltalsnamnet användas till exempel i dokumentationen.
Ibland godkänner inte föräldrarna det namn som barnet eller den unga valt. När barnet eller den unga berättar om sitt namn är det viktigt att kontrollera för hens säkerhet om man får använda det även i närvaron av familjemedlemmar. Läs om detta på webbplatsen som berättar om familjeförhållanden.
Hur stödjer man regnbågsbarnets och -ungdomens familjeförhållanden
6. Kartlägg behovet av tjänster
Barnet eller den unga kan vara bekymrad över till exempel funderingar om sin egen identitet, om att berätta för familjemedlemmar eller erfarenheter av diskriminering. Det är viktigt att fråga hen rakt om det och vid behov hänvisa barnet eller den unga till andra tjänster.
Organisationer som erbjuder information och stöd
Ibland antar man automatiskt att till exempel regnbågsbarnets eller -ungdomens psykiska utmaningar är anknutna till hens sexuella läggning eller kön. Då kan man förbise ofrivilligt andra faktorer som påverkar livssituationen och välbefinnandet. En övergripande kartläggning av situationen är viktig för alla klienter, även för regnbågsbarnen och -ungdomarna.
Alltid medför inte tillhörigheten i en könsminoritet eller sexuell minoritet särskilda behov av tjänster utan barnet eller den unga vill endast korrigera felaktiga antaganden för att bli sedd som sig själv.
7. Beakta barnets tidigare erfarenheter
Många regnbågsbarn och -ungdomar har erfarenheter av att bli förbisedda, bagatelliserade eller osynliga. Även om du bemöter barnet eller den unga sensitivt från och med det första bemötandet kan det kräva tid och tålamod att bygga upp ett förtroendefullt förhållande.
Källa
Russell, Pollitt, Li & Grossman (2018) Chosen name use is linked to reduced depressive symptoms, suicidal ideation, and suicidal behavior among transgender youth. Journal of Adolescent Health, 63(4), 503–505.
