Stöd för ung under könskorrigeringsprocessen

Barnet eller den unga kan uppleva könsinkongruens på grund av att könet som hen tilldelades vid födseln inte motsvarar hens egen identitet. Könsidentiteten för ett barn vars tilldelade kön vid födseln är pojke kan vara till exempel flicka eller ickebinär.

Erfarenheten från könsmotstridigheten kan vara dysfori, dvs. illabefinnande och kraftig ångest. På andra webbplatser kan personalen söka tips om hur man ska ge stöd vid dysfori hos barn och unga. 

• Var och en kan stärka regnbågsbarnets och -ungdomens psykiska hälsa
• Ett regnbågsbarn eller en regnbågsungdom inom skol- och studerandehälsovården

På denna webbplats berättar man om könskorrigering, dvs. om medicinska behandlingar och/eller ändring av den juridiska könsbeteckningen för att motsvara personens självidentifiering. Den medicinska processen är lång och innehåller osäkerhetsfaktorer vilket kan göra den psykiskt tung. På webbplatsen ger man råd om hur den professionella som arbetar med barn och ungdomar kan stödja den unga under processen. 

På denna sida

• Du kan stödja en ung person som genomgår en utredningsperiod avseende könsidentitet eller korrigeringsprocess 
• Vad betyder könskorrigering?  
• Vad är en utredningsperiod avseende könsidentitet? 

Du kan stödja en ung person som genomgår en utredningsperiod avseende könsidentitet eller korrigeringsprocess 

• genom att erbjuda den unga ett tryggt rum för att hantera sina känslor och situationen på ett övergripande sätt. Den professionella kan också hjälpa den unga att sätta ord på sina erfarenheter.  
• genom att fästa uppmärksamhet vid att den unga har ett tillräckligt skyddsnät kring sig och de nödvändiga tjänsterna. Den unga kan få stöd från till exempel skol- eller studerandehälsovården eller mentalvårdstjänsterna inom hens eget område för att lindra könsmotstridigheten eller för att klara av den psykiska belastningen. Kompetenscentret för könsmångfald erbjuder samtalsstöd och rådgivning för unga som upplever könsmotstridighet. Ibland kan den unga även ha behov av specialiserad sjukvård.  
  Nuoret (Kompetenscentrum för könsmångfald) (på finska)
• genom att stärka familjens resurser för att den ska kunna vara ett stöd för sin unga familjemedlem. Föräldrarna kan ha behov av till exempel saklig information om könsmångfald och korrigeringsprocessen eller en möjlighet att ge utlopp för sina egna känslor med en yrkeskunnig person eller i en kamratgrupp.
  Hur stödjer man regnbågsbarnets och -ungdomens familjeförhållanden
• upprätthålla hopp om väntan på behandlingarna för lindrandet av könsinkongruens och att bli myndig belastar den unga. En realistisk planering av framtiden kan hjälpa den unga att stå ut under en osäker fas.

Organisationer som erbjuder information och stöd

Vad betyder könskorrigering?

Med processen för könskorrigering hänvisas ofta till  

• social transition, dvs. att bli sedd i det egna könet 
• ändring av den juridiska könsbeteckningen
• utredningsperiod avseende könsidentitet och
• medicinsk transition, dvs. medicinska behandlingar.

Processen är individuell för var och en och alla som upplever könsinkongruens söker sig inte till utredningar av könsidentitet eller vill ha medicinska behandlingar.

En stor del av processen för könskorrigering sker som vuxen 

När man önskar lindring genom medicinsk behandling vid könsinkongruens måste man först få en lämplig diagnos från utredningsperioden för könsidentitet. Enligt den nu avskaffade translagen är diagnosen också nödvändig för att ändra den juridiska könsbeteckningen. Förutom diagnos har det krävts en medicinsk utredning om att personen är steriliserad eller av andra skäl saknar fortplantningsförmåga. 

Kravet om frånvaro av fortplantningsförmåga har fått allvarlig kritik som kränkande av de mänskliga rättigheterna, och riksdagen har godkänt den nya translagen 1.2.2023. Man borttar kravet på avsaknad av fortplantningsförmåga och avskiljer fastställandet av juridiskt kön från medicinska processer. Den nya lagen om könsfastställelse träder i kraft den 3.4.2023. För att bekräfta sitt juridiska kön måste en person vara myndig.

• Lag om fastställande av transsexuella personers könstillhörighet 563/2002 (Finlex)
• Hallituksen esitys eduskunnalle laiksi sukupuolen vahvistamisesta ja siihen liittyviksi laeiksi STM/2022/121 (Statsrådet) (på finska)

Parallellt med att ändra den juridiska könsbeteckningen genomförs även de medicinska behandlingarna i hög grad som myndig. 

• Hormonbehandlingarna som bromsar puberteten, dvs. de så kallade blockerande behandlingarna finns i princip i behandlingsurvalet men de används sällan i Finland. 
• Den nedre åldersgränsen för de könsbekräftande hormonbehandlingen är cirka 16 år. Det är sällsynt att personer under 18 år inleder hormonbehandlingar.
• Operationsbehandlingar kan göras tidigast i 18 års ålder. För dem behövs en behörig diagnos och remiss.

Personen kan själv bestämma vilka behandlingar hen önskar. Genom olika behandlingsformer kan man lindra olika former av dysfori. De kirurgiska behandlingarna kan exempelvis lindra dysfori som är riktad till specifika kroppsdelar, hormonbehandlingarna igen påverkar kroppen på många sätt och är dosberoende.  

Vad är en utredningsperiod avseende könsidentitet? 

Utredningarna av könsidentitet genomförs i Finland på två av universitetssjukhusens så kallade transpolikliniker: polikliniken för könsidentitetsutredningar i Helsingfors (HUS) och transpolikliniken i Tammerfors (Tays).

Utredningarna av personer under 18 år görs på de ungdomspsykiatriska enheterna inom HUS eller Tays. Under utredningsperioden utreder en multiprofessionell arbetsgrupp hur länge den unga har upplevt könsinkongruens och hur den framträder. Den ungas könsidentitet kartläggs noggrant och man strävar efter att utesluta andra eventuella orsaker som skulle kunna orsaka önskan om könskorrigering. Den ungas föräldrar hörs också. 

• Man kommer till utredningarna med remiss.
• Utredningsperioden pågår från ett år till flera år.
• Alla remisser leder inte till att en utredningsperiod inleds.
• Ibland avbryts perioden om man bedömer att den ungas tillstånd inte är tillräckligt stabilt eller om hens identitetsutveckling inte är klar.   

Den nedre åldersgränsen för utredningsperioden är 13 år. Könsinkongruens hos personer som är yngre än det kan behandlas inom barnpsykiatriska polikliniker. 

Källor

Kompetenscentrum för könsmångfald

Terveydenhuollon palveluvalikoimaneuvoston suositus. Alaikäisten sukupuoli-identiteetin variaatioihin liittyvän dysforian lääketieteelliset hoitomenetelmät (Social- och hälsovårdsministeriet)