Lokaler och praxis ska omformas så att de är trygga för alla

De fysiska utrymmena och arrangemangen inom social- och hälsovårdstjänsterna och ungdomsarbeten samt inom undervisningen och småbarnspedagogiken påverkar säkerheten för barn och ungdomar som tillhör sexuella och/eller könsminoriteter samt deras möjlighet att vara delaktiga.

De könsnormerna som råder inom samhället syns även inom de konstruerade utrymmena och till exempel i datasystemen. Ofta ignoreras regnbågsbarnen och de unga – särskilt barn och ungdomar som tillhör könsminoriteter, dvs. en stor grupp av personer som funderar över sitt kön, transpersoner, ickebinära och barn och ungdomar med intersexvariation.
En liten regnbågsordlista

Könet ses fortfarande som en biologisk binär, dvs. tvåpolig egenskap som kan härledas från en persons fysiska drag. Det är dock viktigt att personalen förstår mångfalden av kön och respekterar barnets och den ungas rätt att identifiera sitt eget kön. Självidentifiering grundar sig på varje människas inre vetskap och förståelse för sitt eget kön. 

På den här webbplatsen berättas hur personalen kan främja jämställdhet och likabehandling avseende utrymmen och arrangemang.

På denna sida

• Du kan göra utrymmena eller arrangemangen tryggare såhär
• Enligt lagen är man skyldig att främja jämställdhet och likabehandling
• Lösningarna kräver kreativitet
• Arrangemangen är på personalens, inte barnets ansvar

Du kan göra utrymmena eller arrangemangen tryggare genom att till exempel:

1. Säkerställa att det finns många olika typer av toalettutrymmen

Utrymmen som har uppdelats enligt juridiskt kön, såsom till exempel toaletter och omklädningsrum för flickor och pojkar kan orsaka huvudbry för barn och ungdomar som funderar över sitt kön, transpersoner, ickebinära och intersexpersoner. En del av barnen och ungdomarna som tillhör en könsminoritet låter bli att gå på toaletten om det inte finns ett lämpligt utrymme. Det kan även leda till att de undviker att äta och dricka. 

En enskild person bland personalen har vanligtvis inte möjlighet att påverka planlösningar genom att bygga eller riva väggar men det är möjligt att ändra många typer av olika utrymmen så att de blir mer inkluderande och tryggare. 

• Om det finns enskilda toalettrum kan en del av dem göras könlösa. 
• Utrymmen som är uppdelade för kvinnor och män (avses enbart för kvinnor eller män) behövs av till exempel kulturella skäl. 
• När toaletterna märks med tydliga guider kan var och en välja den man önskar utan diskussion. Mångfalden iakttas alltså genom att erbjuda ett tillräckligt antal alternativ.
• Tryggheten kan också ökas med tillräcklig utrustning: till exempel ska det finnas på pojkarnas toaletter sophinkar med lock för bindor och tamponger samt en handdusch eller lavoar bredvid toalettstolen.

2. Ordna ett privat utrymme för omklädning och tvätt

• Det är bra att berätta för nya kunder, elever, studerande eller grupper om omklädnings- och tvättutrymmena, att man får tillgång till ett privat utrymme om man ber om det. 
• Det är viktigt att betona att det inte är nödvändigt att berätta om orsaken till behovet av ett privat utrymme eller man kan berätta det konfidentiellt till endast en särskild person bland personalen.
• Alternativa omklädnings- och tvättutrymmen finns vanligtvis i personalens utrymmen. 
• Användningen av utrymmena kan även schemaläggas så att ett barn eller en ungdom som behöver enskildhet får använda utrymmena endera innan eller efter de andra. Inom skolan kan det kräva flexibilitet i skolschemat. 
• Läraren kan meddela eleverna att det är frivilligt att duscha efter gymnastiken. 

3. Sammanställ blanketterna och gruppindelningen könsneutralt

Inom social- och hälsovårdstjänsterna, undervisningen och småbarnspedagogiken ingår könsbeteckningen med vanligtvis två alternativ i personuppgifterna, pojke eller flicka, beroende på hur barnet tilldelades vid födseln. En tudelad uppfattning om könet syns även i många blanketter och kan höras i personalens ordval.

• I de blanketter som man själv utarbetat är det bra att fundera på om det är nödvändigt att fråga om könsuppgifter. Om man frågar kan man använda alternativet "jag vill inte berätta" eller ha det som frivilligt att svara på frågan. För tydlighetens skull skulle det vara bra att klargöra att frågan avser juridiskt kön. 
• När man talar kan man försöka att använda könsneutrala uttryck och till exempel gruppindelningar när könet inte har en egentlig betydelse med avseende av sammanhanget. 
• Under gymnastiken är det inte nödvändigt att dela upp grupperna enligt kön. 
• Om grupperna är könsindelade ska barnet eller den unga själv välja i vilken grupp hen vill ingå. 
• Vid gruppindelning och uppställning i led kan man använda neutral identifiering såsom till exempel första bokstaven i förnamnet.

Inom social- och hälsovården eller till exempel på läger kan barnet eller den unga vara tvungen att bo i ett delat rum. 

• Då ska man kontrollera barnets och den ungas rätt till privatliv samt att ett barn eller en ungdom som tillhör en sexuell och/eller könsminoritet inte utsätts för trakasserier eller diskriminering. 
• Vid placering i ett könsbestämt rum borde man respektera barnets rätt att definiera sitt eget kön, också när hens kön inte är det som hen tilldelades vid födseln.

4. Använd det namn och de begrepp som barnet själv valt

I systemet för personuppgifter har man i regel lagrat barnets eller den ungas officiella förnamn även om det inte är det namn som hen själv önskar kallas. 

• Med avseende på identitetsbyggandet och hur ett barn eller en ungdom som tillhör en könsminoritet vill bli bemött är det viktigt att det tilltalsnamn som hen har valt tas i bruk när det är möjligt. 
• När barnet eller den unga tilltalas används naturligtvis det namn som hen valt men man kan också ta i bruk tilltalsnamnet i social- och hälsovårdens dokumentation eller i skolans elevdatasystem. 
• I samband med dokumentationen ska man också använda benämningarna som barnet eller den unga själv använder om familjemedlemmar eller partners.
• I dokumentationen ska inte barnets eller den ungas sexuella läggning eller kön nämnas om de inte är väsentliga med avseende på det behandlande ärendet. Barnet eller den unga ska bli informerad om vem som har tillgång till dokumentationen och hur hen kan neka överlåtelsen av sina uppgifter till vårdnadshavaren.
  Hur stödjer man regnbågsbarnets och -ungdomens familjeförhållanden

Vid kundtillfällen inom social- och hälsovården är det av betydelse om barnet eller den unga kallas in i rummet med officiellt förnamn, med ett förnamn som hen själv valt eller med turnummer. 

• Turnumret skyddar barnets eller den ungas anonymitet bäst. 
• Om ett turnummersystem inte används är det bra att i första hand använda efternamn tills man kan fråga av barnet eller den unga om vilket tilltalsnamn hen vill ska användas.

Avseende läroanstalt är det bra att också ha en praxis för situationer då barnets eller den ungas namn byts ut. Förutom namnändringen som görs i elevdatasystemet behövs vanligtvis en ny e-postadress som ska skapas ur elevens eller studerandens synvinkel enkelt och snabbt. Det rekommenderas att betyg och andra handlingar som har beviljats med det tidigare namnet ändras vid begäran till barnets eller den ungas nya namn. 

• Korrigering av könstillhörighet och betyg (Utbildningsstyrelsen)
• Arbets- och studieintyg (Jämställdhetsombudsmannen)

5.Gör mångfalden synlig 

Aktivt synliggörande av mångfald hjälper att göra utrymmena tryggare även för regnbågsmänniskor. 

• Mångfalden kan synas till exempel i broschyrer, affischer och leksaker som erbjuds åt barnen. 
  Beställning av kostnadsfritt material (Seta ry) (på finska)
• Många färger såsom ljusrött som erbjuds till flickorna och ljusblått till pojkarna är kopplade till könsnormer. Även det kan motarbetas genom personalens exempel.
• Regnbågsflaggor och -symboler på synliga ställen berättar för barnen och de unga att mångfald identifieras i enheten eller i skolan. 
• Det är bra att fästa uppmärksamheten på integreringen och den positiva synligheten av mångfald i organisationens meddelanden: bilder av många typer av barn och ungdomar åskådliggör erkännande och värdesättande av mångfald.

Skolans läromedel utgör en viktig del av lärandemiljön. 

• För att målen i läroplanen ska uppnås ska mångfalden av kön och sexuell läggning synas på ett uttömmande sätt i läromedlen. Av mångfalden skall erbjudas saklig och aktuell information i alla väsentliga läroämnen och inte endast som ett begrepp i sexualhälsa.
• Inom småbarnspedagogiken är det bra att utnyttja till exempel barnböcker som presenterar mångfalden av människor, deras familjer samt kön och hur det uttrycks. 
  Regnbågsböcker för de yngsta (minabibliotek.se)

6. Uppdatera ditt eget kunnande

Det är bra att uppmärksamma en kompletterande utbildning av personalen som en del av utvecklingsarbetet eftersom mångfalden av kön och sexuell läggning behandlas på ett omfattande sätt i väldigt få yrkesexamina. Utvecklingen av verksamheten för att bli regnbågsinkluderande förutsätter ett medvetande om de rådande snäva normerna i vårt samhälle som är kopplade till kön och sexuell läggning. Den förutsätter även kunskap om regnbågsbarnens och -ungdomarnas välfärd och behov. 

En bra kanal för utbildning är att läsa materialet på den här webbplatsen och studera webbutbildningen, som är både publicerade vid genomförandet av den nationella barnstrategin.

Barnets rättigheter – Även barn i sårbar ställning har huvudrollen i sitt liv (eOppiva)

7. Ta i bruk jämlikhetsverktygen inom arbetsgemenskapen

• Principen för ett tryggare utrymme är en konkret verktyg för att meddela vilka värderingar och verksamhetssätt enheten eller skolan är förbunden till. I dem framför man varje persons rättighet att var sig själv på ett tryggt sätt, till exempel klä sig hur man vill utan att behöva vara rädd för trakasserier. Principerna gäller så väl personal som elever, kunder eller patienter. Det är bra att sammanställa principerna eller åtagandet för hela arbetsgemenskapen och tillsammans med barnen och de unga och synliggöra dem för alla.
• Varje person inom personalen ansvarar för att ingripa vid diskriminering och trakasserier. Dessutom är det bra att utnämna till exempel jämlikhetsansvariga eller kontaktpersoner vid trakasserier som ansvarar för eventuella fortsatta åtgärder på arbetsplatsen.
• Det är viktigt att erbjuda barn och unga möjligheter att påverka med låg tröskel. Respons och utvecklingsförslag ska kunna lämnas anonymt så att ingen behöver berätta ofrivilligt om sin tillhörighet till en köns- eller sexuell minoritet.

Enligt lagen är man skyldig att främja jämställdhet och likabehandling

Skyldigheterna som fastställs i lagarna om jämställdhet och likabehandling gynnar jämställdhet och likabehandling och gäller alla offentliga aktörer. Verksamhetsmodellerna för ingripande mot trakasserier och diskriminering är en viktig del av främjandet av likabehandling och jämställdhet. 

Främjandet av likabehandling och inkludering ska vara systematiskt och en gemensam uppgift för hela organisationen. Vanligtvis kräver arrangemangen och strukturerna en genomgripande uppdatering. Uppgiften kan genomföras som ett projekt samt genom att uppdatera praxis alltid då man observerar något som måste uppdateras. Dessutom ska köns- och likabehandlingsaspekter beaktas i all daglig verksamhet.  

Lösningarna kräver kreativitet 

Möjligheten att vara inkluderande beror bl.a. på de använda utrymmena och datasystemet. Besvärliga utrymmesfrågor är dock inte en anledning till att det inte kan göras några ändringar. Det är bra att tillfråga andra aktörer om en god praxis. Barn och ungdomar som använder utrymmena i läroanstalter ska göras delaktiga i planeringen av lösningarna. Det rekommenderas att göra dem delaktiga i planeringen även i samband med andra tjänster, utnyttja deras synpunkter och respektera deras aktiva aktörskap.

Föräldrarna till särskilt yngre barn kan vara initiativtagande. Man ska dock överlägga noggrant om man själv ska vara i kontakt med föräldrarna eftersom det är möjligt att föräldrarna inte är medvetna om sin ungdoms könsidentitet.   
Hur stödjer man regnbågsbarnets och -ungdomens familjeförhållanden

Arrangemangen är på personalens, inte barnets ansvar

Det är sannolikt att det inom de flesta social- och hälsovårdstjänsterna, ungdomsarbeten samt undervisningen och småbarnspedagogiken finns barn och unga som tillhör en könsminoritet. Därför är det bra att fästa uppmärksamhet vid utrymmena och att tillvägagångssätten är inkluderande redan innan någon vågar be om ändringar.

Genomförandet av de nödvändiga arrangemangen är på personalens ansvar. Ett enskilt barn eller en enskild ungdom får inte utsättas för en situation då hen skulle behöva berätta sådant om sig själv som hen eventuellt inte skulle vilja.