Likabehandling och diskriminering i regnbågsbarnens och -ungdomarnas liv

Varje människa har likvärdiga mänskliga rättigheter som fastställs i de internationella människorättskonventionerna. Likabehandling innebär å sin sida att alla människor är lika värda oberoende av deras kön, sexuella läggning, etniska ursprung, funktionsnedsättning eller någon annan omständighet som gäller den enskilda som person. 

I vårt samhälle utsätts barn och unga som tillhör en sexuell minoritet eller könsminoritet, dvs. regnbågsbarnen och -ungdomarna dock för negativa attityder och diskriminering.  Det utsätter dem bland annat för psykiska problem samt psykiskt och fysiskt våld. 

Personalen inom social- och hälsovårdstjänsterna, ungdomsarbeten, undervisningen och småbarnspedagogiken har en viktig roll i att stödja och bistå barnet och den unga, bekämpa trakasserier och diskriminering samt främja likabehandling.

På denna sida

• Regnbågsbarnet har rätt till en jämlik behandling 
• Ett barn har rätt till att delta och bli hörd
• Rätt till integritet hos barnen med intersexvariationer   
• Lagar och överenskommelser om likabehandling av barn
• Omgivningens negativa attityder skadar regnbågsbarn och -ungdomar
• Diskriminering orsakar minoritetsstress och självdiskriminering
• Regnbågsbarnet eller den regnbågsunga kan utsättas för våld i hemmet
• Vad är flerfaldig diskriminering?
• Omgivningens negativa attityd påverkar regnbågsungas självständighetsprocess
• I en kris lider de sårbaraste mest  

Regnbågsbarnet har rätt till en jämlik behandling 

Barnets rätt till en jämlik behandling fastställs bl.a. i Förenta nationernas (FN) konvention om barnets rättigheter, diskrimineringslagen, jämställdhetslagen och Finlands grundlag. Regnbågsbarnen och -ungdomarna är ofta i en sårbar situation. Därför måste man fästa särskild uppmärksamhet på att deras likabehandling genomförs inom social- och hälsovårdstjänsterna, ungdomsarbetet, utbildningen och småbarnspedagogiken. 

Myndigheterna och de som anordnar utbildning har en skyldighet att främja likabehandling och jämställdhet mellan könen. Verksamhetsmodellerna för ingripande mot trakasserier och diskriminering är en viktig del av främjandet av likabehandling och jämställdhet. Främjandet av likabehandling är alltså ingen valbar fråga eller åsiktsfråga för personalen. För de flesta personer är likabehandlingen av barn och unga en självklar utgångspunkt i arbetet. 

Alla barn och unga som tillhör en sexuell eller könsminoritet är inte öppna om sitt kön eller sexuella läggning och alla har inte tagit till sig regnbågsidentiteten. Barn och unga som inte ryms i de snäva normerna som definierar kön och sexuell läggning finns dock sannolikt inom alla skolor och tjänster.

Om man inte identifierar de olika effekterna som omgivningens negativa attityder har på deras liv kan man försätta dem obemärkt i en svagare position jämfört med andra eller i en besvärlig situation.

Genom sitt eget agerande och till exempel ordval har personalen en avgörande inverkan på hur trygg och accepterad barnet eller den unga känner sig. 

Läs också:

• Bemöt barnet och ungdomen såhär
• Skulle jag göra antaganden? – Vad är normmedvetenhet
• Var och en kan stärka regnbågsbarnets och -ungdomens psykiska hälsa

Ett barn har rätt till att delta och bli hörd

I FN:s konvention om barnets rättigheter ingår barnets rätt att bli hörd och tagen på allvar. Barnet har rätt att uttrycka sin åsikt i frågor som gäller hen själv och man måste tillmäta betydelse i enlighet med barnets mognad.  

Ett av målen för den nationella barnstrategin i Finland är att öka barnens och de ungas delaktighet. Barnens delaktighet, rätt att bli hörda och få information ska beaktas både vid beslutsfattandet och i verksamhet kopplad till barn.
Planen för genomförandet av den nationella barnstrategin (Statsrådet)

Minderåriga har inga fullständiga politiska rättigheter men de är viktiga medlemmar i samhället. Barn och unga har många åsikter och värdefulla synpunkter och deras framförande ska understödjas. Det är viktigt att komma ihåg att barnen är aktiva aktörer, inte bara mål för åtgärder.

Man ska fästa särskild uppmärksamhet vid de barn och unga vars synpunkter upprepade gånger kan bli ouppmärksammade. Annars förekommer risken för en ökning av ojämlikhet bland barn. 

Genomförandet av barnens deltagande kräver att alla vuxna som arbetar med barn har en tillräcklig förståelse om barnens delaktighet och metoder för att stödja den. Ett bra sätt att skaffa information är att genomgå den avgiftsfria webbutbildningen som ger handledning i att stödja barnens delaktighet. Utbildningen är publicerad av den nationella barnstrategin och öppen för alla.

Barnets rättigheter – Även barn i sårbar ställning har huvudrollen i sitt liv (eOppiva)

Rätt till integritet hos barnen med intersexvariationer   

Med intersexvariationer avses att personens kroppsliga faktorer som fastställer könet är inte entydigt kvinnliga eller manliga. Utgående från könskaraktäristiska kan man inte dra slutsatser om ett litet barns framtida könsidentitet. När ett nyfött barn har kroppslighet med intersexuella variationer måste personalen inom hälsovården dock fastställa hen som pojke eller flicka för juridisk könsbeteckning. 

Enligt en finländsk utredning har många personer med intersexvariationer varit tvungna att genomgå som barn eller unga medicinska åtgärder som inte alltid har varit tydligt motiverade med avseende på hälsan. De har inte fått delta i beslutsfattandet och deras kropp kan ha formats.

Baserat på konventionen om barnets rättigheter har varje barn rätt till kroppslig integritet och till åldersbundet deltagande i frågor som berör hen själv. Personens självidentifieringsrätt avseende kön, dvs. inre information och förståelse för det egna könet ska respekteras. Det är även viktigt att minnas att barnet och den unga har rätt att uttrycka sitt kön på andra sätt än sätten som erbjuds traditionellt för kvinnor och män. 

Främjandet av integriteten och självbestämmanderätten för könsminoriteter ingår i den nationella handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter.

Hur ska ett barn eller en ungdom med intersexvariation bemötas inom hälsovårdstjänsterna

Lagar och överenskommelser om likabehandling av barn

Många lagar och internationella överenskommelser utfärdar bestämmelser om likabehandling och barnets rättigheter. I det följande presenteras några av de mest centrala. 

Finlands grundlag

I Finlands grundlag avses med principen för likabehandling både diskrimineringsförbud samt människors likhet inför lagen.
Finlands grundlag 731/1999, 6 § (Finlex) 

FN:s konvention om barnets rättigheter 

Barnens rättigheter är tryggade genom FN:s konvention om barnets rättigheter. I konventionen har principen om barnets bästa en central roll. I Finland är konventionen i kraft på lagnivå.
Konventionen om barnets rättigheter (Lapsenoikeudet.fi)

Diskrimineringslagen 

Diskrimineringslagen förpliktar aktivt främjande av likabehandling. Enligt diskrimineringslagen skall bl.a. myndigheter och de som anordnar utbildning bedöma och främja likabehandling inom sin egen verksamhet. En plan för likabehandling ska sammanställas av de nödvändiga åtgärderna.
Diskrimineringslag 1325/2014 (Finlex)

Jämställdhetslagen

Jämställdheten mellan könen föreskrivs i jämställdhetslagen. Jämställdhetslagen förpliktar till exempel kommunen att främja jämställdhet planenligt och ansvara för att läroanstalterna sammanställer sina egna jämställdhetsplaner. Lagen identifierar mångfalden av kön och ger skydd mot diskriminering som beror på kön, könsidentitet, könsuttryck och könskaraktäristiska. Jämställdhetslagen är sålunda centralt anknuten till rättigheterna för bl.a. transbarn och -unga samt de med intersexvariationer. 
Lag om jämställdhet mellan kvinnor och män 609/1986 (Finlex)

Strafflagen

I strafflagen föreskrivs bl.a. om straffen för diskriminering.
Strafflag 39/1889 (Finlex)

Omgivningens negativa attityder skadar regnbågsbarn och -ungdomar

I vårt samhälle utsätts barn och unga som tillhör en sexuell minoritet eller könsminoritet för negativa attityder, trakasserier och diskriminering.  En negativ attityd kan framträda till exempel som psykiskt eller fysiskt våld i skolan eller hemma. På webben exponeras barnen och de unga också för diskriminerande språk och hatretorik.  

Regnbågsungdomarna har i medeltal fler psykiska problem än sina jämnåriga. Delvis förklaras ett sämre psykiskt välmående hos regnbågsbarnen jämfört med jämnåriga av de snäva normerna i vårt samhälle med avseende på sexualitet, kön och könsuttryck. Identiteter som inte passar inom normerna anses ofta som sämre eller förbjudna och personer som avviker från normerna kan möta fördomar.

Personalen har en viktig uppgift att stödja barnets och den ungas utveckling och göra det så att regnbågsidentiteten skulle framför allt vara en positiv resurs på samma sätt som andra identiteter. 

Läs också:

• Bemöt barnet och ungdomen såhär
• Skulle jag göra antaganden? – Vad är normmedvetenhet
• Var och en kan stärka regnbågsbarnets och -ungdomens psykiska hälsa

Diskriminering orsakar minoritetsstress och självdiskriminering

Många av regnbågsbarnen och -ungdomarna har en minoritetsstress. Minoritetsstressen är en reaktion på fördomar och fientliga attityder som barnet eller den unga har mött eller är rädd för att möta på grund av sin tillhörighet i en minoritetsgrupp. Minoritetsstressen kan öka på grund av erfarenheter av diskriminering som lett till att man döljer den egna identiteten och skäms för den. Minoritetsstressen är kronisk och kan medföra en ökning av psykiska problem och missbruksproblem och dessutom fysiska sjukdomar.   

De negativa attityderna mot regnbågsmänniskor i samhället kan leda till internaliserad självdiskriminering. Då börjar barnet eller den unga se sig själv som defekt eller värdelös. Den internaliserade självdiskrimineringen kan hindra barnet eller den unga från att acceptera sin egen identitet eller drivs till att förneka den helt.

I värsta fall kan psykiskt illabefinnande leda till självdestruktivitet. Man har konstaterat en högre självmordsrisk bland regnbågsungdomar än bland andra unga.  

Du kan läsa om lindrandet av minoritetsstressen och självdiskrimineringen på en annan webbplats.
Var och en kan stärka regnbågsbarnets och -ungdomens psykiska hälsa

Regnbågsbarnet eller den regnbågsunga kan utsättas för våld i hemmet

Enligt forskning upplever regnbågsunga mer både psykiskt och fysiskt våld från föräldrarna och andra vårdnadsgivande vuxna än andra unga. Det är viktigt att personalen identifierar denna förhöjda risk för våld och tvekar inte att prata om ämnet med regnbågsbarnet eller -ungdomen. I det följande går vi igenom några former av våld som kan riktas mot regnbågsbarn och -unga. 

Psykiskt våld

Typiska former av psykiskt våld är till exempel att förbise den ungas identitet och självbestämmande eller vägra att tala om frågan. Föräldrarna kan även prata med barnet eller den unga föraktfullt om hens identitet.

Föräldrarna till ett barn eller ungdom som tillhör en könsminoritet kan vägra att kalla barnet vid det namn som hen har valt eller begränsa hens klädsel eller sminkning. Föräldrarna till ett barn som tillhör en sexuell minoritet kan också förbjuda barnet att träffa sin partner. Föräldrarna kan också hindra regnbågsbarnet eller -ungdomen att få kamratstöd eller yrkesmässigt stöd. 

Omvändelseterapi

Ibland kan familjen utsätta barnet eller den unga för så kallad omvändelseterapi, då syftet med terapin är att man försöker få personen att bli heterosexuell och/eller ciskönad (en ciskönad person identifierar sig med det vid födseln tilldelade könet). Internationella och finländska psykiatri- och psykologorganisationer fördömer de omvändelseförsöken eftersom de orsakar psykiskt lidande för individen samt att den sexuella läggningen eller könsidentiteten inte kan ändras genom terapi.

Fysiskt och sexuellt våld  

Föräldrarna eller de andra familjemedlemmarna kan utsätta barnet eller den unga för fysiskt eller sexuellt våld. Ibland används sexuellt våld i försök att ändra barnets eller den ungas sexuella läggning eller könsidentitet. 

Avvisning och att förlora sitt hem

Familjen kan avvisa barnet eller den unga och förutsätta att hen flyttar bort hemifrån. Då ökar även risken för att barnets eller den ungas skolgång avbryts och hemlöshet. 

Vad är flerfaldig diskriminering?

Barnet eller den unga kan uppleva diskriminering i sitt liv på grund av att tillhöra en sexuell eller könsminoritet men också på grund av andra faktorer. Det är viktigt att personalen förstår barnets eller den ungas helhetssituation. 

Ibland tillhör regnbågsbarnet eller den regnbågsunga många minoriteter. Om hen har diskriminerats för att hen tillhör en sexuell minoritet eller könsminoritet och dessutom till exempel på grund av invandrarbakgrund eller funktionshinder talar man om flerfaldig diskriminering.  

Det är svårt att bygga upp en identitet

Barn och unga som tillhör etniska minoriteter kan möta tankesätt enligt vilka det inte kan ingå representanter för en sexuell eller könsminoritet i deras etniska minoritetsgrupp. Det kan vara svårt att bygga upp en egen identitet i en situation då det känns inbördes motstridigt att tillhöra olika minoritetsgrupper. 

Mångprofessionellt samarbete ger övergripande stöd

Specialiseringen av tjänsterna kan medföra utmaningar för barn eller unga som tillhör fler än en minoritetsgrupp. Hen kan vara tvungen att välja som sin roll att tillhöra en minoritetsgrupp åt gången och maskera den andra minoritetsidentiteten. Då kan personalen ha svårt att kartlägga helhetssituationen.  

Om tjänsten är specialiserad att betjäna en viss minoritetsgrupp är det bra att nätverka med personal inom andra branscher och skapa en smidig praxis för att hänvisa klienten vidare. Det mångprofessionella samarbetet kan vara nyckeln till att stödja barn och unga som tillhör fler än en minoritetsgrupp. 

Omgivningens negativa attityd påverkar regnbågsungas självständighetsprocess

Ensamheten kan vara besvärande  

Särskilt på orter där det inte finns kamratstöd eller där attityderna gentemot sexuella och könsminoriteter är negativa, kan regnbågsungas erfarenheter av ensamhet och av att vara olika vara tunga. Många unga flyttar eller planerar att flytta till exempelvis större städer på grund av kamratstöd, tjänster och en mer accepterande attityd.

Det är inte alltid tryggt hemma

Föräldrarnas stöd är viktigt för alla barn och ungdomar. Även om de flesta föräldrarna vill stödja sina barn är det inte tryggt i vissa barns och ungdomars familjer att berätta att man tillhör en sexuell minoritet eller könsminoritet och att leva som den man är. När man berättar om regnbågsidentiteten kan det ibland leda till psykiskt och fysiskt våld eller till att föräldrarna kräver att den unga flyttar hemifrån.  
Hur stödjer man regnbågsbarnets och -ungdomens familjeförhållanden

Hemlösheten är ett allvarligt problem

Ibland kan den regnbågsunga själv ha ett behov av att flytta bort från sitt barndomshem på grund av föräldrarnas eller andra nära anhörigas negativa attityder. Den unga har inte alltid hunnit lära sig tillräckliga färdigheter att leva ett självständigt liv eller hens livssituation är oetablerad med avseende på utbildning och människorelationer.

En tidig eller plötslig flytt hemifrån ökar risken för att regnbågsungdomarna blir hemlösa. Regnbågsungdomarnas hemlöshet är ofta en så kallad dold hemlöshet: den unga kan fortfarande vara skriven i barndomshemmet men i verkligheten bo hos vänner eller släktingar. De unga identifierar inte alltid situationen som hemlöshet. 

En osäkerhet gällande övernattningsställe gör den ungas situation otrygg och kan utsätta för våld, till exempel sex mot vederlag som är en form av sexuell misshandel.

Det kan vara svårt att förbinda sig till studier

Den unga kan välja en studieplats för att komma till en större ort eller till exempel på grund av bostadsmöjligheterna som studieplatsen erbjuder. När studieplatsen inte nödvändigtvis är inom ett område som intresserar den unga kan det vara besvärligt att förbinda sig till studierna. Studie- och arbetsförmågan kan även minska på grund av kämpandet med den egna identiteten och den så kallade minoritetsstressen.
Var och en kan stärka regnbågsbarnets och -ungdomens psykiska hälsa

Sote-tjänster undviks

Rädslan för negativa attityder och tidigare erfarenheter av att bli diskriminerad påverkar användningen av tjänster. Regnbågsungdomarna måste tänka över om de vågar eller behöver ta upp frågor om sexuell läggning eller kön inom exempelvis social- och hälsovårdstjänsterna. De kan även undvika att använda tjänsterna.
Personalen inom social- och hälsovården som stöd för regnbågsbarn och -ungdom

I en kris lider de sårbaraste mest  

De negativa effekterna vid samhälleliga kriser drabbar ofta hårdast människor som är redan sedan tidigare i en sårbar situation.  Exempel på det är coronapandemin som tog viktiga tjänster såsom personliga kamratstödsgrupper från bland annat regnbågsungdomarna. Köerna till mentalvårdstjänsterna förlängdes och tillträdet till vård som lindrar könskonflikten försvårades av belastningen inom hälso- och sjukvården. 

Samtidigt kunde isoleringen i hemmen tillspetsa de interna konflikterna inom familjen och övergången till distansundervisning kan ha försvårat upptäckten av behovet av tjänster. Hos en del av de unga försämrade situationen depressionen och ångesten.

Undantagssituationen hade även goda effekter

Å ena sidan medförde distansundervisningen en lättnad för särskilt de barn och unga för vilka skolan inte är en trygg plats. För regnbågsbarn och -unga som upplevde psykiskt och fysiskt våld i skolan var det befriande att få distans till våldsfaktorerna. Det var enklare för barn och unga som tillhör könsminoriteter att kontrollera när och hur de andra såg deras kropp och utmaningen att hitta en lämplig toalett och ett lämpligt omklädningsrum försvann tillfälligt.  
Lokaler och praxis ska omformas så att de är trygga för alla

Källor

Jaskari Onni ja Keski-Rahkonen Anna (2021) Vähemmistöstressi uhkana seksuaali- ja sukupuolivähemmistöjen terveydelle. Duodecim 2021;137(17):1781-8.

Jokela Satu ym (2020) Sukupuoli- ja seksuaalivähemmistöihin kuuluvien nuorten hyvinvointi: Kouluterveyskyselyn tuloksia 2019. Työpaperi. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. 

Kouluterveyskyselyn tulokset (Väkivalta-aihesivusto)

Lepola Outi (2018) Koko ajan jännittyneenä - Moniperusteinen syrjintä seksuaali- ja sukupuolivähemmistöihin kuuluvien kokemana. Oikeusministeriön julkaisuja 51/2018.

Majlander Satu ym (2022) Sateenkaarinuoret poikkeusaikana. Teoksessa Poikkeuksellinen nuoruus korona-aikaan. Nuorten elinolot -vuosikirja 2022. Nuorisotutkimusverkosto/Nuorisotutkimusseura. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Valtion nuorisoneuvosto.

Oikarinen Tikli (2019) Ei tietoa eikä vaihtoehtoja: Selvitys intersukupuolisten ihmisten oikeuksista ja kokemuksista. Oikeusministeriön julkaisuja, Selvityksiä ja ohjeita 2019:3. 

Telakivi Lotte ym (2019) Sukupuoli- ja seksuaalivähemmistöihin kuuluvat lapset ja nuoret. Teoksessa Väkivallaton lapsuus: toimenpidesuunnitelma lapsiin kohdistuvan väkivallan ehkäisystä 2020−2025. Sosiaali- ja terveysministeriön julkaisuja 2019:27. 

Tutkimustietoa seksuaali- ja sukupuolivähemmistöjen tilanteesta Suomessa. Policy Brief 5, Syrjintä Suomessa, 2021. Ajankohtaista tietoa syrjinnästä ja yhdenvertaisuudesta. Oikeusministeriö. (pdf 2,55 Mt)