Rättigheter och skyldigheter
Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte innebär att du inte är anställd utan klient. Du har inte de ansvar eller skyldigheter som en anställning skulle innebära.
Rättigheter
Du har rätt att
- få bra socialvård och ett bra bemötande utan att diskrimineras
- få tjänster som motsvarar aktiveringsplanen
- få råd av socialombudsmannen
- göra en anmärkning om dåligt bemötande
- lämna ett klagomål till regionalförvaltningsverket, Valvira, riksdagens justitieombudsman eller justitiekanslern
- lämna ett besvär till förvaltningsdomstolen angående ett beslut om arbetslöshetsförmån eller utkomststöd
Var kan jag framställa en anmärkning?
Du har rätt att framställa en anmärkning om bemötandet av dig till den som ansvarar för socialvårdens verksamhetsenhet eller till en ledande tjänsteinnehavare inom socialvården. Du ska få råd om hur du framställer anmärkningen.
Om du är missnöjd med en tjänst som du fått inom arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte kan du kontakta socialombudsmannen i din välfärdsområde. Socialombudsmannen ska bland annat ge råd i frågor som berör klientens ställning och rättigheter inom socialvården och hjälpa till att framställa en eventuell anmärkning.
Var kan jag lämna ett besvär?
Om du är missnöjd med det beslut som FPA eller arbetslöshetskassan har fattat, kan du lämna ett besvär till förvaltningsdomstolen.
Förvaltningsdomstolen (Oikeus.fi)
Du kan lämna ett besvär till Högsta förvaltningsdomstolen om ett beslut som förvaltningsdomstolen har fattat, om besvärstillstånd beviljas.
Högsta förvaltningsdomstolen (kho.fi)
Om beslutet har fattats av FPA och gäller arbetslöshetsförmån eller kostnadsersättning, kan du lämna ett besvär till Besvärsnämnden för social trygghet. Det går lämna ett besvär om nämndens beslut till försäkringsdomstolen. Det går inte att överklaga försäkringsdomstolens beslut.
Besvärsnämnden för social trygghet (samu.fi)
Försäkringsdomstolen (vakuutusoikeus.fi)
Skyldigheter
Du har en skyldighet att
- delta i upprättandet av en aktiveringsplan
- vara på plats när aktiveringsplanen upprättas och granskas
- anmäla dig som arbetslös arbetssökande om det krävs
- delta i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte
Vad händer om jag försummar min skyldighet?
Om jag inte är på plats när aktiveringsplanen upprättas eller ses över
Meddela i förväg om du inte kan komma.
Om du skjuter upp mötet hela tiden måste du ge en förklaring, till exempel i form av ett läkarintyg.
Om du inte har ett giltigt skäl förlorar du din rätt till arbetslöshetsförmån i 15 dagar. Rätten får du tidigast tillbaka när aktiveringsplanen är upprättad eller har setts över.
Om jag vägrar aktiveringsplan
Om du vägrar upprätta, se över eller underteckna aktiveringsplanen, förlorar du din rätt till arbetslöshetsförmån i 60 dagar.
Om du får utkomststöd och vägrar aktiveringsplan, kan grunddelen sänkas med högst 20 procent. Om du upprepade gånger vägrar aktiveringsplan, kan grunddelen sänkas med högst 40 procent. Sänkningen kan gälla i högst två månader i taget.
Vägran påverkar inte din utkomst om du har ett giltigt skäl, som en sjukdom eller ett olycksfall.
Om jag inte kommer till arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte
Om du inte kommer till arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte får du ingen arbetslöshetsförmån eller något utkomststöd för den dagen och ingen kostnadsersättning eller sysselsättningspenning.
Om
- du är sjuk
- ditt under 10-åriga barn är sjukt eller
- du till exempel deltar i en arbetsintervju eller ett inträdesprov,
får du arbetslöshetsersättning eller utkomststöd, men inte kostnadsersättning eller sysselsättningspenning.
Om jag vägrar arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte eller avbryter den
Om du får arbetslöshetsförmån förlorar du den i 60 dagar. Om du vägrar upprepade gånger förlorar du din rätt till arbetslöshetsförmån.
Du återfår rätten när du i minst tolv kalenderveckor har
- haft ett jobb som uppfyller arbetsvillkoret
- gått på arbetskraftsutbildning
- fått jobbsökar- eller karriärträning
- deltagit i arbetsprövning
- deltagit i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte eller
- studerat
Om du får utkomststöd kan grunddelen sänkas med högst 20 procent. Om du upprepade gånger vägrar eller avbryter arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte kan grunddelen skäras ner med högst 40 procent. Sänkningen kan gälla i högst två månader i taget.
Vad är ett giltigt skäl till att vägra eller avbryta?
Du kan vägra arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte eller avbryta den om
- du får ett jobb eller en studieplats men ännu inte har börjat arbeta eller studera
- du deltar i annan verksamhet som bättre främjar din sysselsättning
- du inte kan sköta uppgifterna arbetsverksamheten kräver på grund av svag hälsa eller arbets- och funktionsförmåga
- arbetsverksamheten är belägen utanför din pendlingsregion eller du tvingas resa i över tre timmar
- den som ordnar arbetsverksamheten inte tar hand om ditt arbetarskydd
- den som ordnar arbetsverksamheten inte följer lagarna eller avtalsvillkoren som gäller arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte
- du kan påvisa att arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte inte främjar din ställning på arbetsmarknaden
- innehållet i arbetsverksamheten väsentligt avviker från det som överenskommits i aktiveringsplanen
Andra jämförbara orsaker kan också vara giltiga.
Personliga orsaker, såsom barnskötsel eller transportsvårigheter är inte giltiga orsaker att vägra. Du måste dock få tillräckligt med tid på dig att ordna ditt liv så att du kan delta i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte.
