Vindkraft och buller

Att ersätta fossila bränslen med förnybar energi, såsom vindkraft, minskar hälsovådliga partikelutsläpp och bromsar upp klimatförändringen. De eventuella olägenheter som vindkraftsverkens ljud orsakar för hälsan och välbefinnandet framkallar dock oro hos dem som bor i närheten av vindkraftsproduktionsområden.

I Finland har egna riktvärden för bullernivåerna utomhus fastställts för vindkraftsbuller. De är strängare än riktvärdena för annat buller utomhus i statsrådets beslut 993/1992. Buller från vindkraftverk får inte överskrida följande riktvärden i området som utsätts för buller:

Permanent bebyggelse, fritidsbebyggelse, vårdinrättningar och campingplatser

Genomsnittliga ljudnivån L_Aeq 07–22 utomhus dagtid får inte överstiga 45 dB (riktvärde dagtid)
Genomsnittliga ljudnivån L_Aeq 22–07 utomhus nattetid får inte överstiga 40 dB (riktvärde nattetid)

Läroanstalter och rekreationsområden

Genomsnittliga ljudnivån L_Aeq 07–22 utomhus dagtid får inte överstiga 45 dB (riktvärde dagtid)

Nationalparker

Genomsnittliga ljudnivån L_Aeq 07–22 utomhus dagtid får inte överstiga 40 dB (riktvärde dagtid)
Genomsnittliga ljudnivån L_Aeq 22–07 utomhus nattetid får inte överstiga 40 dB (riktvärde nattetid)

Läs mer:

Ljudet från vindkraftverk kan störa sömnen

De vanligaste olägenheterna som omgivningsbuller orsakar är störning och sömnrubbning. Dessa olägenheter är desamma oberoende av bullerkällan.

Utöver ljudtrycksnivån som beskriver ljudstyrkan påverkas störningen också av många andra faktorer, såsom att man ser bullerkällan, attityderna till bullerkällan och oron för sanitära olägenheter. Bevisen på sambandet mellan vindkraftsbuller och sömnrubbning är färre än bevisen på sambandet mellan vindkraftsbuller och störning, men det är klart att vilket som helst tillräckligt starkt ljud kan störa sömnen.

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) finns det inga bevis på andra hälsorisker i samband med vindkraftsbuller än sömnrubbningar och att bullret stör vistelsen.

Läs mer: Environmental Noise Guidelines for the European Region (WHO, på engelska)

I två omfattande vetenskapliga forskningsprojekt, i den kanadensiska undersökningen Health Canada 's Community Noise and Health Study och i den danska registerundersökningen som omfattar hela landet, fick man inte heller några bevis på att avståndet eller den modellerade ljudtrycksnivån hade samband med symtom eller sjukdomar. Däremot ökade sannolikheten för sanitära olägenheter om vindkraftverkens ljud, ljus eller blinkande skuggning upplevdes som störande.

I THL:s enkätundersökning^1,2 har man bland annat utrett hur vanliga olika symtom är i omgivningen kring fem vindkraftsproduktionsområden i Finland. Under den föregående månaden förekom inga statistiskt signifikanta skillnader mellan de olika avståndszonerna i hur allmänna symtomen var.

Infograf som upprepar sidans innehåll.

Infraljud förekommer överallt i naturen och i den byggda miljön

Vindkraftverken producerar bredbandsljud som också innehåller små frekvenser och infraljud. Infraljud betyder mycket lågfrekvent, alltså lågt ljud vars frekvens, dvs. antalet vibrationer per sekund, är under 20 Hz.

Infraljud förekommer allmänt överallt i naturen och i den byggda miljön tillsammans med det ljud som hörs. Infraljudet ligger i allmänhet under hörseltröskeln.

Infraljud från vindkraftverk har under de senaste åren föreslagits vara en orsak till eventuella sanitära olägenheter från vindkraftverk. En del personer som bor i närheten av vindkraftsproduktionsområden har berättat om många olika symtom som försämrar livskvaliteten och som de själva har kombinerat med infraljud från vindkraftverk. De vanligaste symtomen de beskriver är huvudvärk och andra smärtor, illamående, yrsel, utmattning, tryckkänsla i örat, tinnitus, högt blodtryck och rytmstörningar.

Det gjorde en oberoende och heltäckande utredning av vindkraftens hälsorisker

I den nationella energi- och klimatstrategin fram till 2030 fastställdes att det ska göras en oberoende och heltäckande utredning om vindkraftens sanitära olägenheter och miljöolägenheter. År 2017 deltog THL i utredningens första skede, där man gick igenom den internationella referentgranskade litteraturen och rapporterna om ämnet.

Utredningens viktigaste slutsats var att det inte finns några vetenskapliga bevis på hälsopåverkan av det infraljud som vindkraftverken producerar, men saken har tills vidare undersökts mycket lite och man kan inte helt utesluta olägenheter av långvarig exponering³.

Utöver litteraturutredningen mättes infraljudsnivåerna i två vindkraftsproduktionsområden samt för jämförelsens skull även i stadsområden och naturmiljöer. Vid mätningar i närheten av vindkraftsområden är ljudtrycksnivåerna för bredbandsljud vanligen lägre än i till exempel trafikmiljöer³. Ljudtrycksnivåerna för infraljud är vanligtvis på samma nivå eller lägre än i stadskärnor och högre än i naturmiljöer.

Effekterna av infraljud undersöktes vetenskapligt

Eventuella skadliga effekter av infraljud från vindkraftverk på människors hälsa undersöktes med vetenskapliga metoder i utredningens andra skede 2018–2020^4,5,6.

Undersökningen visade att vindkraftverken förändrade ljudmiljön i bostäderna i en urban riktning. Resultatet av långtidsmätningen av infraljud från vindkraftsproduktionsområdet, 74 dB (A-viktat 52 dB), var av samma storleksklass som vid tidigare mätningar.

I områden där man på förhand bedömde att invånarna hade flest symtom kopplade till infraljud från vindkraftverk var symtomen

Ganska vanliga (15 %, 34 personer med symtom) nära vindkraftverk (≤ 2,5 km)
Mer sällsynta (5 %, 70 personer med symtom) på hela undersökningsområdet (≤ 20 km)

En tredjedel av dem som förknippade sina symtom med infraljud från vindkraftverk klassificerade sina symtom som allvarliga. Spektrumet av symtom kopplade till infraljud var mycket brett.

Personer som kopplade sina symtom till infraljud från vindkraftverk bodde i genomsnitt närmare vindkraftverken och hade mer kroniska sjukdomar samt funktionella symtom och störningar. De upplevde också mer allmänt att vindkraftverken är störande och att vindkraftverk utgör en hälsorisk, än personer som inte förknippade sina symtom med infraljud från vindkraftverk.

Många som förenar sina symtom med infraljud från vindkraftverk upplevde att ljudet från vindkraftverk var störande och kopplade även sina symtom till vibrationer och elektromagnetiska fält orsakade av vindkraftverk.

I lyssningstesten kunde man inte notera att det förekom infraljud i ljuden från vindkraftverken och infraljudet inverkade inte på störningen av ljudet från vindkraftverken. En högre ljudtrycksnivå och ett signifikant pulserande ökade störningen av ljudet som hördes. Vid responsen på stress i det icke viljestyrda nervsystemet såg man ingen skillnad på om det fanns infraljud i det framförda ljudprovet eller inte, eller om man gav ett påstående om att det fanns infraljud.

En liten exponeringsnivå utan kända hälsoeffekter, ett brett spektrum av symtom samt att man i exponeringsprovet inte kunde påvisa att infraljud från vindkraftverk har direkta effekter på kroppen, tyder på att symtomen förklaras av andra faktorer än infraljud från vindkraftverk.

Användningen av receptbelagda läkemedel utreddes i vindkraftsproduktionsområdenas omgivning

THL har gjort en registerundersökning (7) för att utreda sambandet mellan boende i närheten av vindkraftverk och sjukdomar som leder till användning av receptbelagda läkemedel. Användningen av diabetesläkemedel, läkemedel mot hjärt- och kärlsjukdomar (bl.a. läkemedel mot rytmstörningar), läkemedel som påverkar nervsystemet (bl.a. sömnmedel och lugnande läkemedel, läkemedel mot depression, smärta och yrsel) samt antiinflammatoriska smärtstillande och antireumatiska läkemedel i närheten av vindkraftverk före och efter att vindkraftsproduktionen inleddes var inte vanligare än i kontrollområdena under samma tidsperiod. Nya användare av ovan nämnda receptbelagda läkemedel hade inte heller uppkommit efter att vindkraftsproduktionen inletts i större omfattning än under perioden innan den inleddes.