De ungas vardag - enkäten Hälsa i skolan 2023

Många unga äter inte frukost eller skollunch på vardagarna.

37 procent av pojkarna och 47 procent av flickorna i årskurs 8 och 9 i den grundläggande utbildningen som svarade på enkäten Hälsa i skolan uppgav att de inte äter frukost varje vardagsmorgon. Ungefär en tredjedel av första och andra årets studerande vid gymnasierna och cirka hälften av första och andra årets studerande vid yrkesläroanstalterna åt inte frukost varje vardagsmorgon. Bland flickor har det blivit något vanligare att inte äta frukost på vardagarna jämfört med 2021.

År 2023 uppgav en fjärdedel av pojkarna i årskurs 8 och 9 i den grundläggande utbildningen, en femtedel av pojkarna och en tredjedel av flickorna om studerar första och andra året på gymnasiet att de på fritiden motionerade så att de blev andfådda högst en timme i veckan. På yrkesläroanstalterna uppgav ungefär en tredjedel av pojkarna och nästan hälften av flickorna detta. Bland pojkar har det blivit vanligare att motionera på fritiden sedan 2019, bland flickor är situationen nästan oförändrad.

Andelen som sover mindre än åtta timmar på vardagar har minskat något efter 2021 i nästan alla åldersgrupper. 31 procent av pojkarna och 41 procent av flickorna i årskurs 8 och 9 i den grundläggande utbildningen sov mindre än åtta timmar per natt på vardagarna. 40 procent av pojkarna och 45 procent av flickorna vid gymnasierna samt cirka hälften av studerandena vid yrkesläroanstalterna uppgav att de sover mindre än åtta timmar per natt på vardagarna.

Enkäten Hälsa i skolan tar fram uppföljningsdata om barns och ungas hälsa och välbefinnande och de tjänster som erbjuds barn och unga. I denna statistikrapport behandlas centrala resultat från 2023 i anslutning till vardagen för elever i årskurs 8 och 9 inom den grundläggande utbildningen samt första och andra årets studerande vid gymnasier och yrkesläroanstalter. Resultaten grundar sig på 151 224 ungas svar. Resultaten granskas i förhållande till föregående insamlingsår (2021), som var under coronapandemin. Förändringar på längre sikt rapporteras när utveckling av ett fenomen kan observeras vid minst tre mätpunkter.

Obs. Statistikrapport har korrigerats den 9 september 2024.

Ladda ner hela statistikrapporten

Enligt stapeldiagrammet åt 34 procent av pojkarna och 39 procent av flickorna som studerade första och andra året på gymnasierna och 50 procent av pojkarna och 56 procent av flickorna vid yrkesläroanstalterna inte frukost varje vardagsmorgon. Övriga andelar beskrivs i texten. Enligt figuren utövade 24 procent av pojkarna i årskurs 8 och 9 i den grundläggande utbildningen, 20 procent av pojkarna som gick första och andra året på gymnasiet samt 30 procent av flickorna i samma åldersklasser motion som gör dem andfådda. Av första och andra årets studerande vid yrkesläroanstalter motionerade 36 procent av pojkarna och 46 procent av flickorna. På vardagar sov 51 procent av pojkarna och 50 procent av flickorna vid yrkesläroanstalterna mindre än åtta timmar, övriga andelar beskrivs i texten. — Indikatorer som beskriver de ungas vardag, enligt kön och skolstadium 2023, %.

Tabeller

Bakgrundsinformation

Kvalitetsbeskrivning (Korrigerats 9.9.2024)
Dataskyddsmeddelanden
Beskrivning av datamaterial (Materialkatalog)
Datainsamling
Tidigare statistik (2021)

Statistikbeskrivning

Resultaten i statistikrapporten De ungas vardag grundar sig på svaren från datainsamlingen för enkäten Hälsa i skolan som genomfördes 2006–2023.

Följande Hälsa i skolan -enkät genomförs 2025.

Enkäten besvaras av:

unga i årskurserna 8 och 9 inom den grundläggande utbildningen
första och andra årets studerande vid gymnasier och yrkesläroanstalter
barn i årskurs fyra och fem inom den grundläggande utbildningen – deras svar är inte inkluderade i statistikrapporten De ungas vardag

Barn och unga besvarar enkäten anonymt. Enkäten Hälsa i skolan genomfördes som en anonym webbenkät som fylls i självständigt vid läroanstalterna under lärarens uppsikt under lektionen.

Enkäten Hälsa i skolan består av frågor om ungas välbefinnande och hälsa, levnadsvanor, upplevelser av skolgång och studier, delaktighet, uppväxtmiljöns trygghet samt tillgång till hjälp och hur väl tjänsterna motsvarar behoven. Informationen kan användas för att planera, genomföra, utvärdera och rapportera om åtgärder som främjar ungas och deras familjers hälsa och välfärd samt för att utveckla undervisningen och social- och hälsovårdstjänsterna.