Narkotikapolitiken
Målet för narkotikapolitiken i Finland är att förebygga användningen och spridningen av narkotika så att de ekonomiska, hälsorelaterade, sociala och individuella olägenheterna och kostnader orsakade av användningen och bekämpningen av narkotika kan minimeras. I Finland har Social- och hälsovårdsministeriet koordineringsansvaret för narkotikapolitiken. THL producerar narkotikapolitiska forskningsrön, uppföljningsdata och expertuppgifter samt stödjer koordineringen av narkotikapolitiken.
Finlands narkotikapolitik grundar sig på internationella narkotikakonventioner, nationell lagstiftning och narkotikapolitiska dokument som utarbetats separat. De sistnämnda är den nationella narkotikastrategin från 1997 samt statsrådets principbeslut om narkotikapolitiken och de åtgärdsprogram som grundar sig på dessa.
Totalförbudspolitik utan att glömma skadereducering
Den finländska narkotikapolitiken är en totalförbudspolitik. Det innebär att allvarlig narkotikabrottslighet, dvs. tillverkning, handel och smuggling av narkotika, men också användning och innehav av narkotika är olagligt och straffbart i Finland. Vid sidan av förbudspolitiken talar man ofta om en skadereduceringspolitik som betonar folkhälsoaspekterna. De mest kända åtgärderna för att minska narkotikaskadorna är hälsorådgivning för narkotikamissbrukare med ställen där man kan byta till rena injektionsredskap och opioidsubstitutionsbehandling. Det främsta målet är inte att ingripa i själva narkotikabruket: det är viktigare att förebygga eller minska de mest skadliga följderna av användningen.
Mer information
Statsrådets principbeslut om narkotikapolitiken 2021-2023
Statsrådets förordning om ämnen, preparat och växter som anses som narkotika
Statsrådets förordning om för konsumentmarknaden förbjudna psykoaktiva ämnen
