Snus

Fuktigt snus av svensk typ används i munnen, mellan tandköttet och överläppen antingen i en portionspåse eller som lössnus.

Försäljning av snus är förbjuden i alla EU-länder utom Sverige. I Norge är det tillåtet att sälja snus.

Snus innehåller nikotin och cancerframkallande ämnen

Snus tillverkas av mald tobak med smakämnen, konserveringsmedel och andra tillsatser.  
Snus innehåller nikotin som orsakar ett starkt beroende. Ett gram snus innehåller oftast 7–8 mg nikotin. I de starkaste snusen kan nikotinmängden vara många gånger större. 
Snus innehåller cancerframkallande ämnen. Dessa är bland annat:

• tobaksspecifika nitrosaminer
• PAH-föreningar, dvs. polycykliska aromatiska kolväten
• flyktiga organiska föreningar
• tungmetaller.

Hälsorisker med snus

När tobak brinner uppstår nya skadliga föreningar, såsom koloxid. Dessa uppstår inte när man snusar. Hälsoriskerna med rökning och snusning är därför delvis olika. 

Snus har man i munnen under långa stunder och de skadliga ämnena absorberas både direkt genom munnens slemhinnor och med saliven när man sväljer.

Nikotinberoende 

Nikotin orsakar ett starkt beroende. Snusaren får i genomsnitt i sig en större nikotindos än tobaksrökaren. 

Den högsta halten nikotin i blodet uppstår långsammare än med cigaretter, men snusarens nikotinhalt håller sig på en högre nivå.
Läs mer om nikotin

Mun- och tandhälsa

Snusarens tänder missfärgas och slits lätt. 

Den vanligaste hälsorisken som snus orsakar är snuslesion, dvs. en lokal slemhinneskada i munnen. Den syns som ett ljust eller gråaktigt, rynkigt och förtjockat område där man oftast placerar snuset. 

Tandköttet drar sig tillbaka och blir anfrätt och tändernas parodontala vävnader lossnar. Bakterierna fäster sig på skadade ställen. Det är därför snusarens andedräkt ofta luktar. 

Slemhinneskador läker oftast när man slutar snusa. Allvarliga och långt framskridna slemhinneskador kan vara förstadier till cancer.

Hjärt- och kärlsjukdomar

När man använder snus höjs alltid pulsen och blodtrycket. Det är skadligt för hjärtat och artärerna.

Snusning verkar öka risken för störningar i det cellskikt som täcker blodkärlens inre ytor. Det kan främja uppkomsten av förändringar som leder till förträngningar i artärerna. 

Snusning förkortar hjärtats vilofas, varvid hjärtats kammare måste arbeta hårdare för att pumpa blodet vidare.

Dessa förändringar kan leda till hjärtsvikt. 

Snusning ökar risken för dödsfall de närmaste månaderna efter hjärtinfarkt och stroke.

Diabetes

Riklig snusning, dvs. en veckoförbrukning på minst fyra dosor, ökar risken för typ 2-diabetes, eftersom nikotin minskar insulinkänsligheten. Snusning verkar öka risken för viktökning och fetma. 

Snusare har en ökad risk för att utveckla metabolt syndrom. Det är ett ämnesomsättningssyndrom som bygger på en kombination av midjefetma, högt kolesterol, högt blodtryck och/eller högt blodsocker.

Cancer

Djurförsök har visat att tobaksspecifika nitrosaminer ökar risken för cancerutveckling till exempel i munhålan.

Hos människor utvecklas och framträder cancer långsamt. Det är ännu inte helt känt hur snus påverkar utvecklingen av olika cancerformer.

Tarmcancer hör till de vanligaste cancertyperna bland män. Snusning verkar öka risken för ändtarmscancer. Även risken för magcancer verkar vara förhöjd. Snusning ökar risken för cancer i matstrupen och bukspottkörteln.

Cancer i munnen är sällsynt i alla nordiska länder. I vissa undersökningar har man observerat att snus av svensk typ ökar risken för cancer i munhålan eller svalget. 

Snusning tycks öka dödligheten efter en cancerdiagnos, särskilt i prostatacancer, som är den vanligaste cancertypen bland män.

I fråga om hälsorisker utgör lungcancer den största skillnaden mellan snusning och rökning. Största delen av lungcancerfallen orsakas av rökning, men snusare löper inte en ökad risk att få lungcancer. 

Snusning under graviditet och amning

Om en gravid kvinna använder snus ökar risken för en för tidig förlossning.
Att mamman snusar verkar öka risken för att barnet är litet, har låg vikt och föds dött. Läpp- eller gomspalt kan också vara vanligare hos barnet. Barn till snusande mammor verkar löpa större risk för att få andningsuppehåll som nyfödda. 

Snusets nikotin absorberas i modersmjölken och blir kvar där länge, upp till 12 timmar.

Att mamman snusar verkar störa barnets hjärt- och kärlhälsa. Hos barn som exponerats för snus har man redan vid 5–6 års ålder observerat ett högre blodtryck än hos andra barn i samma ålder.

Dessutom har man observerat stelhet i artärväggarna hos dem.

Snus avvänjer inte från tobak

Att snusa är inte ett effektivt sätt att sluta röka. Den höga nikotinhalten i snus kan i stället förstärka beroendet och göra det svårare att bli tobaksfri.