Nikotin

Nikotin är ett stimulerande, uppiggande och starkt beroendeframkallande ämne. Tobaksväxten innehåller nikotin och nikotin är det viktigaste ämnet som orsakar beroende av cigaretter, snus och andra tobaksprodukter. I e-cigaretter används också vätska som innehåller nikotin. 

Nikotinberoende

Vid upprepad användning av nikotin vänjer sig kroppen och anpassar sig snabbt till det och risken att bli beroende är hög. Nikotin aktiverar nervbanorna och förändringar i frigörandet av signalsubstanser främjar och upprätthåller nikotinberoendet. Regelbunden användning leder både till ökad tolerans och kraftigare stimulerande och euforiserande effekt (sensibilisering) av nikotin. 

Från lungorna absorberas nikotin snabbt av blodomloppet och når hjärnan på ungefär åtta sekunder. Från munnens slemhinnor, till exempel vid snusning, absorberas nikotin ännu effektivare, men långsammare.

Nikotin absorberas också långsammare vid användning via nikotinersättningsprodukter och den högsta nikotinhalten i blodet stiger inte lika högt som vid användning av cigaretter eller snus. 

Vi vet ännu lite om hur nikotin absorberas från e-cigaretter. Enligt vissa undersökningar absorberas nikotinet långsammare än från cigaretter, medan andra undersökningar visar att absorptionen är lika snabb. 

Det finns individuella skillnader i hur beroendet utvecklas. Genetiska faktorer tillsammans med miljöfaktorer påverkar uppkomsten av nikotinberoende.

Abstinenssymtom

Abstinenssymtomen vid nikotinberoende börjar när hjärnan inte får den nikotindos den är van vid. Abstinenssymtomen är som kraftigast några dagar efter att nikotinanvändningen avslutats. Symtomens varaktighet är individuell. Abstinenssymtom vid nikotinberoende är bland annat:

• irritation
• illamående
• otålighet
• röksug
• rastlöshet
• koncentrationssvårigheter
• sömnsvårigheter
• huvudvärk
• sötsug och ökad aptit. 

Nikotinets giftighet

Nikotin har akuta toxiska effekter om det sväljs eller hamnar i större mängder på huden eller i ögonen. Användningen av nikotin som bekämpningsmedel blev vanligare i början av 1900-talet. Sedan dess har flera nikotinförgiftningar rapporterats i litteraturen.

Symtom på nikotinförgiftning är bland annat illamående, kräkningar, huvudvärk och darrningar. Vid höga doser kan symtomen utöver dessa vara till exempel lågt blodtryck, hög/låg eller oregelbunden puls och andningssvårigheter.

Akuta symtom relaterade till nikotinförgiftning observeras också hos personer som arbetar direkt med tobaksodling. 

Av cigaretter får främst små barn nikotinförgiftningar. Vid missbruk av nikotinhaltiga e-cigaretter har det rapporterats om förgiftningar eller misstänkta förgiftningar inte bara hos barn utan även hos vuxna. I de samtal som kommit till Giftinformationscentralen har största delen av de misstänkta förgiftningarna av e-cigarettvätskor gällt exponering genom olyckshändelse. 

Biverkningar av nikotin

Nikotin påskyndar hjärtfrekvensen och sammandragningen av hjärtmuskeln och ökar sannolikt risken för rytmstörningar. Det finns tecken på att nikotin bidrar till att cellerna förvandlas till cancerceller, ökar delningen av cancerceller och upprätthåller utvecklingen av cancervävnad.

Nikotin påverkar hälsan under graviditeten, både för mamman och för fostret. Nikotinhalten i fostrets blod kan vara upp till 15 procent högre än i moderns. Nikotin har skadliga effekter på både fostrets och det nyfödda barnets hjärnutveckling. Med tanke på hälsan hos det nyfödda barnet är det säkrare att mamman får en kortvarig nikotinersättningsbehandling än att mamman fortsätter röka.

Kortverkande nikotinersättningsbehandling, såsom nikotintuggummi, kan rekommenderas för gravida rökare som inte har lyckats sluta med andra metoder.