Välfärd och hälsa

Barnet ute med mamma och mormor.

I Finland är barnens, de ungas och familjernas välfärd och hälsa på en god nivå. De flesta barnen och föräldrarna mår bra. Majoriteten av föräldrarna är nöjd med sitt liv, sin parrelation och sig själv som förälder.

Utmaningarna för barnfamiljernas välbefinnande ansluter sig till hälsa, ensamhet, våld, ekonomiskt trångmål samt att orka som förälder. Även samordningen av arbete och familjeliv inverkar i betydande grad på familjernas välbefinnande.

De ungas välbefinnande har förbättrats i Finland på 2000-talet. Största delen av ungdomarna övergår till vuxenlivet utan problem. De viktigaste utmaningarna för de ungas välbefinnande gäller delaktighet, psykisk hälsa, upplevelser av trakasserier och våld samt levnadsvanor.

Institutet för hälsa och välfärd ger information och verktyg för främjandet av barns, ungas och familjers välfärd och hälsa.

Barnets sömn

På sidor Barnets sömn hittar du information om hur barnets sömn förändras i takt med att barnet växer och utvecklas. Det finns också tips och material.

Barnets sömn

Mera om välfärd och hälsa hos barn, unga och familjer

Familjer och föräldraskap - webbplatsen Jämställdhet
Rättigheterna för barn med funktionsnedsättning - Handbok om funktionshinderservice
Hälsan hos invandrarbarn, -ungdomar och -familjer - webbplatsen Invandring och kulturell mångfald
Vaccinationsprogram för barn och vuxna - webbplatsen Infektionssjukdomar och vaccinationer
Olycksfall bland barn och unga - webbplatsen Ledningen av främjandet av hälsa och välfärd
Kost - webbplatsen Kost och levnadsvanor

Uppdaterad: Tue Dec 05 18:02:50 EET 2023

Ny information om forskning och uppföljning

Många besök hos elevhälsotjänsterna – andelen elever och studerande som använder flera tjänster har ökat

21.2.2024 9.13 | Publicerad på svenska 21.2.2024 kl. 9.17

Nyhet

Elever inom den grundläggande utbildningen och studerande på andra stadiet använder elevhälsotjänster i stor utsträckning.

Knappt hälften (44–46 %) av eleverna inom den grundläggande utbildningen och cirka 40 procent av studerandena på andra stadiet (39–41 %) hade besökt en skolhälsovårdare, läkare, kurator eller psykolog under läsåret 2022–2023 av någon annan anledning än en hälsoundersökning. Uppgifterna grundar sig på resultaten från Institutet för hälsa och välfärds (THL) enkäter Hälsa i skolan.

Den frekventa användningen av tjänster tyder på att tillgången är god, men också på att barn och unga har ett stort behov av stöd. Användningen av elevhälsotjänster ökar bland flickor med åldern, men minskar bland pojkar. Flickor använder tjänsterna betydligt mer än pojkar.

Användningen av elevhälsotjänster har förändrats

Användningen av elevhälsotjänster har förändrats på tre olika sätt under perioden 2017–2023. För det första har andelen elever och studerande som använt tjänsterna minskat, särskilt bland pojkar.

Andelen elever inom den grundläggande utbildningen som använt tjänsterna minskade under coronaåren. Minskningen fortsatte även efter pandemin, med undantag av flickor i årskurs 8 och 9. (bild) Även första och andra årets studerande vid gymnasier och yrkesläroanstalter använde tjänsterna i mindre utsträckning än tidigare under coronaåren. Efter det har användningen jämnats ut och till och med ökat något, men den har ännu inte återgått till samma nivå som före pandemin.

Elever i årskurs 4 och 5 samt 8 och 9 inom den grundläggande utbildningen som besökt elevhälsotjänsterna 2017-2023, procent

Enligt överläkare Marke Hietanen-Peltola vid THL vittnar jämförelsen av resultaten från enkäten våren 2023 med användningen av tjänsterna före coronaåren om att både elever inom den grundläggande utbildningen och studerande på andra stadiet kan ha ett stödbehov som elevhälsotjänsterna för närvarande inte svarar på.

Samma barn och unga använder flera tjänster

En annan förändring i användningen av elevhälsotjänster är att en allt större del av dem som besöker elevhälsotjänsterna nu använde tre eller fyra olika tjänster.

Andelarna som använt flera elevhälsotjänster ökade från 2017 till 2023 i synnerhet bland flickor i årskurs 4 och 5 och på andra stadiet. Andelen studerande vid yrkesläroanstalter som använt minst tre elevhälsotjänster ökade från 2017 till 2023 med 5 procentenheter för flickor (15→20 %) och 4 för pojkar (10→14 %).

Fler besök än tidigare

Den tredje förändringen är att man besöker samma tjänst flera gånger än tidigare. En allt större del av skolkuratorns klienter besöker tjänsten flera gånger. Förändringen kan observeras bland elever i årskurs 8 och 9 men den är tydligast bland studerande på andra stadiet. År 2017 hade ungefär var tredje (37 %) flicka som studerade första och andra året på gymnasiet och var klient hos en kurator besökt kuratorn minst tre gånger under läsåret, år 2023 hade nästan hälften gjort det (46 %). Bland pojkarna som var klienter hos kuratorn besökte minst tre gånger var femte pojke (21 %) kuratorn under läsåret 2017 och var tredje (33 %) 2023. Ändringen framgår av THL:s Arbetspapper 32/2023 som publicerades förra hösten.

Andelen första och andra årets studerande vid gymnasier som varit klienter hos kuratorn enligt antalet besök

Utvecklingsförloppet under flera års tid får överläkare Hietanen-Peltola att fundera på om man söker sig till elevhälsotjänsterna på grund av djupare och mer komplicerade stödbehov, som kräver flera olika typer av tjänster och flera besök. I THL:s publikation Forskning i korthet 10/2024 (s. 8) presenteras andra eventuella orsaker till utvecklingen.

Elevhälsotjänsternas klienter använder alltså tjänsterna allt längre och tjänsterna stöder eleverna allt mer intensivt och sektorsövergripande, bedömer THL:s utvecklingschef Johanna Jahnukainen. "Det är det som har varit målet. Samtidigt är det dock bra att fundera på hur elevhälsotjänsterna kan sköta sitt förebyggande arbete och erbjuda tjänster till alla som behöver dem."