Hälsan hos invandrarbarn, -ungdomar och -familjer
I den invandrarbefolkning som bor i Finland är familjeskäl den viktigaste orsaken till att flytta till Finland. Särskilt kvinnor och barn under 15 år flyttar oftast tillsammans med familjen.
Invandrarfamiljerna är av varierande slag
Uppfattningen av familj varierar under olika tider, i olika miljöer, i olika befolkningsgrupper samt mellan enskilda familjer och individer. Begreppet kärnfamilj kan vara främmande för många invandrare och familjen kan uppfattas ofta i större utsträckning än kärnfamiljen.
Familjer som flyttat till Finland är mycket varierande. Familjerna skiljer sig från varandra till exempel beroende på orsakerna till immigrationen, den nuvarande livssituationen, familjens sammansättning och de sociala nätverken. Invandring och föräldraskap i ett nytt land är dock alltid en belastande och stressande upplevelse.
Det finns många skillnader i familjernas resurser. I och med invandringen kan familjerna erbjudas nya möjligheter och saker som stöder välfärden, såsom skolgång för barnen och en tryggare livsmiljö än tidigare. Möjligheten att bo tillsammans med familjen stöder invandrarnas välfärd och integration.
Familjerna skiljer sig också från varandra i fråga om belastande faktorer och stödbehov. Diskriminering och rasism samt ensamhet som upplevs i Finland är betydande belastningsfaktorer som familjerna upplevt. De som kommit till landet som flyktingar har kunnat uppleva många svåra och eventuellt traumatiserande saker. Att vara åtskild från familjemedlemmar och till exempel problem med familjeåterförening försämrar välfärden.
Faktorer som belastar familjerna är till exempel
- rasism och upplevelser av diskriminering
- ensamhet och få sociala nätverk
- ett främmande servicesystem och svårighet att nå tjänsterna i rätt tid
- utmaningar med föräldrarnas sysselsättning eller språkinlärning
- barnens och föräldrarnas integrering vid olika tidpunkt
- förändrad familjedynamik
- eventuella skillnader i barnavården och familjelivet
- osäkerhet om framtiden
- oro över familjen och släktingarna ute i världen samt situationen i utvandringslandet
- belastande och upprörande upplevelser.
Invandrande föräldrar har nytta av stöd för föräldraskapet och möjligheten att diskutera föräldraskap och barnuppfostran i Finland. Användningen av tjänsterna för familjer och erhållandet av stöd i rätt tid främjas i synnerhet av arbete med tolk, yrkesutbildade personers intresse för att förstå föräldrarnas tankar och eventuella kulturella skillnader, förtroende mellan yrkesutbildade personer och familjer samt individuellt bemötande av familjer.
Välbefinnande bland unga invandrare
Invandrande unga är en mångsidig grupp. Deras välfärd och levnadsvanor kan stödas på samma sätt som alla ungas.
Särskilt de unga bör uppmuntras och stödjas att hitta sina egna intressen. Varje ung person ska bemötas som sig själv utan förutfattade meningar eller stereotyper.
De unga behöver stöd för att upprätthålla hälsan och välfärden, för en god social och psykosocial tillväxt samt för lärande och utbildningsstigar.
De unga behöver stöd av en pålitlig vuxen. Enligt enkäten Hälsa i skolan upplever unga med invandrarbakgrund oftare samtalssvårigheter med föräldrarna än övriga unga. Detta kan till exempel bero på att familjemedlemmarna integreras i samhället vid olika tidpunkter. De yrkesutbildade personernas roll som trygga vuxna som erbjuder stöd och diskussion kan framhävas vid möten med unga, varvid det är viktigt att den yrkesutbildade personen använder ett kultursensitivt och icke-diskriminerande arbetssätt.
Invandrande barn och unga i skolvärlden och på fritiden
Uppväxtmiljön för invandrande unga är otryggare jämfört med andra ungas. Invandrande unga upplever återkommande skolmobbning mer än andra och saknar oftare en vän. Invandrande unga och unga som är födda i Finland åt föräldrar med utländsk bakgrund upplever oftare än andra diskriminerande mobbning och olycksfall i skolan eller under skolresan.
Fritidsverksamhet är viktig för den växande unga. Enligt enkäten Hälsa i skolan har många barn till föräldrar med utländsk bakgrund hittat en hobby de tar del i varje vecka, men deltagandet i hobbyer sker i mindre utsträckning än bland barn med finländsk bakgrund.
Enligt undersökningen om barnens fritid (2020) upplevde personer med ett annat modersmål än finska eller svenska oftare att de antingen har för lite eller för mycket fritid. Aktiviteten på fritiden påverkas också av familjens socioekonomiska bakgrund och de möjligheter den medför att delta i ledd fritidsverksamhet.
Unga med utländsk bakgrund upplever förutom i skolan även under fritidsverksamhet ojämlikt bemötande som kan minska viljan att delta i hobbyverksamhet. Å andra sidan var till exempel deltagande i organiserad idrott en potentiell faktor som dämpade de negativa effekterna av rasism.
