Litteratur om HPV-vaccinationerna

På den här sidan finns en sammanställning av de källor som använts om papillomvirus och HPV-vaccinationer. Via länkarna nedan kommer du direkt till referenserna efter ämne.

Sidans innehåll

HPV-infektion är vanligt

HPV-infektion är mycket vanligt: 80 procent av oss drabbas av HPV-infektion i könsorganet.

Praktiskt taget alla HPV-infektioner i könsorganet beror på att man snabbt smittas efter sin sexdebut – ungefär hälften av alla unga kvinnor smittas inom tre år (Collins m.fl. 2005, Winer m.fl. 2003). Smitta förutsätter inte nödvändigtvis samlag, utan sprids redan vid kontakt med hud och slemhinnor i könsorganen (Moscicki m.fl. 2006).

Regelbunden användning av kondom skyddar mot HPV-smitta, dock endast delvis (Manhart m.fl. 2002, Winer m.fl. 2006, Hernandez m.fl. 2008, Nielson m.fl. 2010).

Sammanlagt 70–80 procent av befolkningen får en HPV-infektion i könsorganet, och en tredjedel av alla män och kvinnor i drygt 20-års ålder har just nu en infektion orsakad av en sådan HPV-typ som kan ge upphov till cancer (Auvinen et al. 2005, Kjaer et al. 2005, Lehtinen et al. 2006, Giuliano et al. 2007, Kjaer et al. 2008). 

Källor

Auvinen, E ym. High prevalence of HPV among female students in Finland. Scand J Infect Dis 2005; 37(11-12):873–876.

Collins, SI ym. Proximity of first intercourse to menarche and the risk of humanpapillomavirus infection: a longitudinal study. Int J Cancer 2005; 114:498–500.

Giuliano, AR ym. Age-specific prevalence, incidence and duration of HPV infections in a cohort of 290 US men. J Infect Dis 2008; 198:827–835.

Hernandez, BY ym. Transmission of human papillomavirus in heterosexual couples. Emerg Inf Dis 2008; 14:888–894.

Kjaer, SK ym. Population-based prevalence, type- and age-specific distribution of HPV in women before introduction of an HPV-vaccination program in Denmark. Int J Cancer 2008; 123(8):1864–1870.

Kjaer, SK ym. Acquisition and persistence of human papillomavirus infection in younger men: a prospective follow-up study among Danish soldiers. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev 2005; 14(6):1528–1533.

Lehtinen, M ym. Seroprevalence atlas of infections with oncogenic and non-oncogenic human papillomaviruses in Finland in the 1980s and 1990s.Int J Cancer 2006; 119:2612–2619.

Manhanrt, LE ym. Do condoms prevent genital HPV infection, external genital warts, or cervical neoplasia? A meta-analysis. Sex Transm Dis 2002; 29(11):725–735.

Moscicki, AB ym. Chapter 5: Updating the natural history of HPV and anogenital cancer. Vaccine 2006 Aug 31; 24 Suppl 3:S3/42–51.

Nielson, CM ym. Consistent condom use is associated with lower prevalence of human papillomavirus infection in men. J Infect Dis 2010; 202:445–451.

Winer, RL ym. Condom use and the risk of genital human papillomavirus infection in young women. New Engl J Med 2006; 354:2645–2654.

Winer, RL ym. Genital human papillomavirus infection: incidence and risk factors in a cohort of female university students. Am J Epidemiol 2003 ; 157(3):218–226.

Förstadier till livmoderhalscancer och utveckling av cancer

Förstadier bildas i stor omfattning. Framför allt hos unga läker största delen av förstadierna, men en del utvecklas till cancer. Det tar i genomsnitt 10–12 år för cancern att utvecklas från det tidiga förstadiet. 

En del av de långvariga HPV-infektionerna leder till att det uppkommer förstadier (Koshiol m.fl. 2008, Kjaer m.fl. 2010). Hos 13–22-åringar läker upp till 90 procent av förstadierna av sig själva (Harper et al. 2004). Däremot skulle uppskattningsvis 19–60 procent av förstadierna hos 30–60-åringar, dvs. kvinnor i screeningålder, obehandlade utvecklas till cancer (Kjaer et al. 2009, 2010, Rowhani-Rahbar et al. 2009, Brown et al. 2009, Jenkins et al. 2008, Ault 2007).

Det tar i allmänhet minst sju år innan lokal cancer utvecklas från det att HPV-infektionen konstaterats, ofta även längre (Clifford et al. 2003, Vink et al. 2013).

Källor

Ault, KA. Human papillomavirus vaccines and the potential for cross-protection between related HPV types. Gynecol Oncol 2007; 107(2 Suppl 1):S31–33.

Brown, DR ym. The impact of quadrivalent human papillomavirus (HPV; types 6,11, 16 and 18) L1 virus-like particle vaccine on infection and disease due to oncogenic non-vaccine HPV-types in generally HPV-naive women aged 16–26 years. J Infect Dis 2009; 199:926–935.

Clifford, GM ym. Human papillomavirus types in invasive cervical cancer worldwide: a meta-analysis. Br J Cancer 2003; 88:63–73.

Harper, DM ym. Efficacy of a bivalent L1 virus-like particle vaccine in prevention of infection with human papillomavirus types 16 and 18 in young women: a randomised controlled trial. Lancet 2004; 364:1757–1765.

Jenkins, D. A review of cross-protection against oncogenic HPV by an HPV-16/18 AS04-adjuvanted cervical cancer vaccine: importance of virological and clinical endpoints and implications for mass vaccination in cervical cancer prevention. Gynecol Oncol 2008; 110(3 Suppl 1):S18–25.

Kjær, SK ym. Long-term absolute risk of cervical intraepithelial neoplasia grade 3 or worse following human papillomavirus infection: role of persistence. J Natl Cancer Inst 2010; 102:1478–1488

Kjaer, SK ym. A pooled analysis of continued prophylactic efficacy of quadrivalent human papillomavirus (Types 6/11/16/18) vaccine against high-grade cervical and external genital lesions. Cancer Prev Res (Phila Pa) 2009; 2:868–878.

Koshiol, J ym. Persistent human papillomavirus infection and cervical neoplasia: a systematic review and meta-analysis. Am J Epidemiol 2008; 168: 123–137

Rowhani-Rahbar, A ym. Longer term efficacy of a prophylactic monovalent human papillomavirus type 16 vaccine. Vaccine 2009; 27:561–569.

Vink, MA ym. Clinical progression of high-grade cervical intraepithelial neoplasia: estimating the time to preclinical cervical cancer from doubly censored national registry data. Am J Epidemiol 2013; 178(7):1161–1169.

Winer, RL ym. Development and duration of human papillomavirus lesions, after initial infection. J Infect Dis 2005; 191:731–738.

HPV-vaccinets effekt vid förebyggande av cancer

HPV-vaccinet förebygger effektivt förstadier till cancer i livmoderhalsen och således också cancer. Beräkningen har höjts från det ursprungliga: ursprungligen bedömdes vaccinet förhindra cirka fyra av fem fall av cancer i livmoderhalsen, men numera är uppskattningen snarare nio cancerfall av tio.

Vaccinet har genomgått en randomiserad, blindad och kontrollerad effektstudie med namnet PATRICIA och utgående från den har flera vetenskapliga artiklar och uppföljningsresultat publicerats (Paavonen m.fl. 2007, 2009; Lehtinen m.fl. 2012, Wheeler m.fl. 2012). Det finns dessutom också en annan effektstudie som heter CVT, eller Costa Rican Vaccine Trial (Herrero m.fl. 2011), och som något avviker från den föregående.

Det vaccin som finns med i programmet i Finland har i undersökningar förhindrat fler allvarliga förstadier till livmoderhalscancer än vad HPV 16 och 18 bedöms ha andel i. (Lehtinen m.fl. 2012). Man har observerat att vaccinet också ger ett partiellt skydd mot några av de näst vanligaste HPV-typerna. Bäst är skyddet mot typ 31 och 45 som är besläktade med HPV 16 och 18. De olika HPV-typernas andel i såväl livmoderhalscancer som i andra cancerformer som kopplats till HPV har undersökts i relativt stor omfattning (Clifford m.fl. 2003, de Sanjose m.fl. 2010, Li m.fl. 2011, Lu m.fl. 2011).

I och med den omfattande användningen av vacciner har det under de senaste åren samlats ännu fler bevis på deras effekt. Bra bevis på det skydd det vaccin som används i det nationella vaccinationsprogrammet i Finland har man bland annat fått från Skottlands nationella vaccinationsprogram (Kavanagh m.fl. 2017). Nyligen publicerades även en metaanalys av HPV-vaccinernas effekt där uppgifter om sammanlagt 60 miljoner personer från 14 länder, 65 undersökningar och under 8–9 års tid sammanställdes (Drolet m.fl. 2019). Även i Finland har det publicerats bevis på vaccinets förmåga att förebygga cancer (Luostarinen m.fl. 2018).

Källor

Clifford, GM ym. Comparison of HPV type distribution in high-grade cervical lesions and cervical cancer: a meta-analysis. Br J Cancer 2003; 89: 101–105.

Drolet, M ym. Population-level impact and herd effects following the introduction of human papillomavirus vaccination programmes: updated systematic review and meta-analysis. Lancet 2019; 394: 497–509.

de Sanjose, S ym. Human papillomavirus genotype attribution in invasive cervical cancer: a retrospective cross-sectional worldwide study. Lancet Oncol 2010; 11:1048–1056.

Herrero, R ym. Prevention of persistent human papillomavirus infection by an HPV 16/18 vaccine: a community-based randomized clinical trial in Guanacaste, Costa Rica. Cancer Discovery 2011;1(5):408–419.

Kavanagh, K ym. Changes in the prevalence of human papillomavirus following a national bivalent human papillomavirus vaccination programme in Scotland: a 7-year cross-sectional study. Lancet Infect Dis 2017 Dec;17(12):1293‒1302.

Lehtinen, M ym. Overall efficacy of HPV-16/18 AS04-adjuvanted vaccine against grade 3 or greater cervical intraepithelial neoplasia: 4-year end-of-study analysis of the randomised, double-blind PATRICIA trial. Lancet Oncol 2012 ;1:89–99.

Lei J, Ploner A, Elfström KM, Wang J, Roth A, Fang F, Sundström K, Dillner J, Sparén P. HPV Vaccination and the Risk of Invasive Cervical Cancer. N Engl J Med. 2020 Oct 1;383(14):1340-1348. 

Li, N ym. Human papillomavirus type distribution in 30,848 invasive cervical cancers worldwide: variation by geographical region, histological type and year of publication. Int J Cancer 2011; 128: 927–935

Lu, B ym. Efficacy and safety of prophylactic vaccines against cervical HPV infection and diseases among women: a systematic review and meta-analysis. BMC Infect Dis 2011;11:13. 

Luostarinen, T ym. Vaccination protects against invasive HPV-associated cancers. Int J Cancer 2018 ;142:218‒7. 

Lehtinen, M ym. HPV-rokotuksen vaikuttavuus Suomessa. Duodecim  2018;134:53‒60

Paavonen, J ym. for the HPV PATRICIA Study Group ym. Efficacy of a prophylactic adjuvanted bivalent L1 virus-like-particle vaccine against infection with human papillomavirus types 16 and 18 in young women: an interim analysis of a phase III double-blind, randomised controlled trial. Lancet 2007;369: 2161–2170

Paavonen, J ym. for the HPV PATRICIA Study Group ym. Efficacy of human papillomavirus (HPV)-16/18 AS04-adjuvanted vaccine against cervical infection and precancer caused by oncogenic HPV types (PATRICIA): final analysis of a double-blind, randomised study in young women. Lancet 2009;374: 301–314

Vänskä S, Luostarinen T, Lagheden C, Eklund C, Kleppe SN, Andrae B, Sparén P, Sundström K, Lehtinen M, Dillner J. The Age-Specific Cervical Cancer Incidence Differs Between Human Papillomavirus Types: Implications for Predicting the Impact of Elimination Programs. Am J Epidemiol. 2020.

Wheeler, CM ym. Cross-protective efficacy of HPV-16/18 AS04-adjuvanted vaccine against cervical infection and precancer caused by non-vaccine oncogenic HPV types: 4-year end-of-study analysis of the randomised, double-blind PATRICIA trial. Lancet 2012;13; 100–110.

Vaccinskyddets varaktighet

Vaccinet ger ett långvarigt skydd, eftersom det visat sig att skyddet hos personer som vaccinerades för tio år sedan knappt alls har försvagats. Det finns ännu inte exakta uppgifter om hur länge skyddet består.

Antikroppskoncentrationerna berättar inte hela sanningen om skyddet. Ett vaccinationsskydd kan finnas, fastän antikroppar inte längre kan mätas. Å andra sidan är höga koncentrationer av neutraliserande antikroppar en tillförlitlig markör/indikator för skyddet.

Cervarix-vaccinet, som ingår i vaccinationsprogrammet, undersöktes i en effektstudie och av deltagarna sammanställdes en uppföljningskohort. Antikroppskoncentrationerna hos denna kohort 6,4 och 8,4 år efter vaccinationerna har offentliggjorts. Antikroppskoncentrationerna minskade snabbare i början, men redan under de första åren efter vaccinationerna blev minskningen långsammare och nästan obefintlig (Romanowski et al. 2009, Roteli-Martins et al. 2012). En sådan kinetik är karakteristisk för ett långvarigt vaccinationsskydd.

Källor

Romanowski, B ym. Sustained efficacy and immunogenicity of the human papillomavirus (HPV)-16/18 AS04-adjuvanted vaccine: analysis of a randomised placebo-controlled trial up to 6.4 years. Lancet 2009 ;374(9706):1975–1985.

Roteli-Martins, CM ym. Sustained immunogenicity and efficacy of the HPV-16/18 AS04-adjuvanted vaccine: up to 8.4 years of follow-up. Human Vaccines & Immunotherapeutics  2012; 8:3:390–397.

Vaccinets effekt är bäst hos flickor i lågstadiet

Ett förebyggande vaccin är effektivt om det ges före smitta. Därför ska vaccinet också ges innan sexdebuten så att bästa möjliga effektivitet ska kunna uppnås.

Då HPV-vaccinet ges till flickor i tidig pubertet, erhålls nästan dubbla antikroppsnivåer i förhållande till vaccination efter fyllda 15 år (Pedersen m.fl. 2007, Perez m.fl. 2008). Därför har man i vaccinationsprogrammen fram till 14 års ålder kunnat övergå till program med två doser (Lazcano-Ponce m.fl. 2018). 15 år fyllda behöver fortfarande tre doser vaccin.

Källor

Pedersen, C ym. HPV Vaccine Adolescent Study Investigators Network. Immunization of early adolescent females with human papillomavirus type 16 and 18 L1 virus-like particle vaccine containing  AS04 adjuvant. J Adolesc Health. 2007 Jun; 40(6):564–71.

Perez, G ym. Safety, immunogenicity, and efficacy of quadrivalenthuman papillomavirus (types 6, 11, 16, 18) L1 virus-like-particle vaccine in Latin American women. Int J Cancer. 2008 Mar 15; 122(6):1311–8.

Lazcano-Ponce, E ym. Persistence of Immunity When Using Different Human Papillomavirus
Vaccination Schedules and Booster-Dose Effects 5 Years After Primary Vaccination. The Journal of infectious diseases 2018, 219: 41-9

Studier om vaccinets säkerhet

Vaccinet har studerats ingående redan innan det infördes i programmet. Det mest tillförlitliga beviset för att vaccinet inte orsakar ens sällsynta allvarliga biverkningar har kommit genom dess användning. 

HPV-vaccinet fick försäljningstillstånd i USA år 2006 och ett år senare godkändes vaccinet inom Europeiska unionen. 

  • Fram till slutet av 2024 har över 700 miljoner doser av HPV-vaccinet distribuerats globalt. 
  • HPV-vaccinet har tagits i bruk i över 130 länder. 
  • Det finns omfattande säkerhetsdata om HPV-vaccinationer från nästan 20 års uppföljning. 
  • De vanliga biverkningarna skiljer sig inte från andra vacciner. 
  • Långtidsuppföljning visar att HPV-vaccinet inte ökar risken för Guillain-Barrés syndrom, Bells pares, komplex regionalt smärtsyndrom (CRPS) eller posturalt ortostatiskt takykardisyndrom (POTS). 
  • HPV-vaccinet har ingen koppling till infertilitet. 
  • Världshälsoorganisationen (WHO), Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) och Institutet för hälsa och välfärd (THL) anser att vaccinet är säkert och effektivt. 

Studier om autoimmuna sjukdomar 

En systematisk litteraturöversikt och meta-analys som publicerades 2025 (Ferrari m.fl. 2025) granskade fjorton studier, varav två genomfördes i Finland. I studien uppföldes totalt 8 088 838 personer, varav 2 041 865 hade fått HPV-vaccinet. 

I fem av studierna användes Cervarix-vaccinet eller både Cervarix- och Gardasil-vaccinet. Alla studier inkluderade en kontrollgrupp: i vissa fick kontrollgruppen andra vacciner, i en användes placebo och i några jämfördes vaccinerade med ovaccinerade personer. Fem studier var randomiserade och nio var observationsstudier baserade på befolkningsdata. Resultaten visade ingen ökad risk för autoimmuna sjukdomar hos personer som fått HPV-vaccinet. 

Studier om reproduktiv hälsa 

Torella m.fl. undersökte i en systematisk litteraturöversikt och meta-analys som publicerades 2023 HPV-vaccinationens effekt på risken för prematur ovarialsvikt (det vill säga risken för att äggstockarna slutar fungera i förtid), tidig menopaus och reproduktiv hälsa. fyra retrospektiva, tidig Översikten omfattade fyra retrospektiva kohortstudier med totalt 1 253 758 deltagare. 

Tre studier behandlade det fyrvalenta HPV-vaccinet (Gardasil) och en studie behandlade HPV-vacciner som helhet. Resultaten jämfördes med ovaccinerade i samma åldersgrupper eller personer som fått andra vacciner. 

Resultaten visade att HPV-vaccinerade inte hade någon ökad risk för prematur ovarialsvikt eller andra faktorer som påverkar reproduktiv hälsa jämfört med ovaccinerade. 

Dessutom utvärderades i samma översikt en retrospektiv kohortstudie om HPV-vaccinationens säkerhet för kvinnor som genomgått IVF-behandling (provrörsbefruktning). Demir m.fl. 2021 fann att HPV-vaccinerade kvinnor hade lika många insamlade och mogna ägg som ovaccinerade, och det fanns inga statistiskt signifikanta skillnader i implantation, kliniska graviditeter eller graviditetens fortskridande. 

Källor

Demir, M., Ince, O., Yilmaz, B., Decleer, W., & Osmanagaoglu, K. (2021). The effect of human papilloma virus vaccination on embryo yield and clinical in vitro fertilisation outcomes: a matched retrospective cohort study.Linkki toiselle sivustolleAvautuu uudessa välilehdessä Journal of obstetrics and gynaecology : the journal of the Institute of Obstetrics and Gynaecology, 41(3), 421–427.  

Human papillomavirus vaccines - Cervarix, Gardasil, Gardasil 9, Silgard - referral

Ferrari, F. A., Ciminello, E., Ceccaroni, M., Pavone, M., Di Donato, V., Perniola, G., Benedetti Panici, P., Muzii, L., Giannini, A., Vizzielli, G., Bogani, G., & Santangelo, G. (2025). No Increased Risk of Autoimmune Diseases Following HPV Vaccination: A Systematic Review and Meta-Analysis. Vaccines, 13(4), 391.   

Torella, M., Marrapodi, M. M., Ronsini, C., Ruffolo, A. F., Braga, A., Frigerio, M., Amabile, E., Vastarella, M. G., Rossi, F., & Riemma, G. (2023). Risk of Premature Ovarian Insufficiency after Human Papilloma Virus Vaccination: A PRISMA Systematic Review and Meta-Analysis of Current Evidence. Vaccines, 11(1), 140. 

WHO. (2024). Considerations for Human Papillomavirus (HPV) Vaccine Product Choice. second edition.

WHO. (2022). Weekly epidemiological record, 16 DECEMBER 2022, 97th YEAR / 16 DÉCEMBRE 2022, 97e ANNÉE No 50, 2022, 97, 645–672 

Andra källor

Rapport från THL:s arbetsgrupp för bekämpning av sjukdomar orsakade av papillomvirus (Arbetsgrupp för bekämpning av sjukdomar orsakade av papillomvirus 31.4.2011). Arbetsgruppen arbetade åren 2008–2011. Den bedömde den sjukdomsbörda som HPV ger upphov till (Salo m.fl. 2013, Vänskä m.fl. 2013) och kostnadseffektiviteten av HPV-vaccinationsprogrammet och screeningar av livmoderhalscancer i Finland. Arbetsgruppen rekommenderade vaccinationsprogrammet för flickor.
Utredning av arbetsgruppen för bekämpning av sjukdomar orsakade av papillomvirus tillsatt av Institutet för hälsa och välfärd. Institutet för hälsa och välfärd (THL), Rapport 28/2011 (sammandrag på svenska).

Rapport från THL:s andra arbetsgrupp utsedd 2017 för att utreda huruvida pojkar ska få HPV-vaccination (Ska HPV-vaccination av pojkar ingå i det nationella vaccinationsprogrammet? : Arbetsgruppens slutrapport). Denna arbetsgrupp granskade bland annat sjukdomsbördan av de övriga cancerformer orsakade av HPV i vårt land och rekommenderade HPV-vaccinationerna i vaccinationsprogrammet även för pojkar. 

Lehtinen, M ym. HPV-rokotuksen vaikuttavuus Suomessa (pdf 332 kt). Duodecim 2018;134:53‒60

Leino T, Salo H, Vänskä S. Miksi HPV-rokote tulee tänä syksynä rokotusohjelmaan? Suomen Lääkärilehti 2013;68(40):2538–2539.

Salo H, Leino T, Kilpi T, Auranen K, Tiihonen P, Lehtinen M, Vänskä S, Linna M, Nieminen P. The burden and costs of prevention and management of genital disease caused by HPV in women: a population-based registry study in Finland. Int J Cancer. 2013 Sep 15; 133(6):1459–69.

Vänskä S, Auranen K, Leino T, ym. Impact of vaccination on 14 high-risk HPV type infections: a mathematical modelling approach. PLoS One. 2013 Aug 29; 8(8):e72088

Uppdaterad: