Vilka fördelar ger influensavaccination av social- och hälsovårdspersonal?

Vaccinet motverkar effektivt influensa hos personer i arbetsför ålder

I Finland insjuknar årligen över en halv miljon människor i influensa. Vem som helst kan insjukna – också hälso- och sjukvårdspersonalen. Du löper risk för att smittas, om du vårdar smittsamma influensapatienter under en epidemi. 

Hos friska personer i arbetsför ålder förebygger vaccinet influensa i 5-8 fall av 10.

Du kan ha symtomfri influensa och sprida smitta utan att veta om det

Största delen av dem som får en infektion har lindriga symtom eller inga symtom alls och kan därför sprida influensasmittan vidare utan att veta om det.

Hos en del är symtomen så lindriga att de lätt kan förväxlas med en förkylning som orsakas av många andra luftvägsvirus.

Du kan också sprida influensasmittan vidare redan innan du har fått symtom. Om du inte smittas, sprider du inte heller smittan vidare – inte ens omedvetet.

Vaccination av hälso- och sjukvårdspersonal skyddar äldre, sjuka och personer med nedsatt motståndskraft

Beroende på säsongen förhindrar vaccinet i bästa fall minst vartannat fall av influensa hos äldre.

Människans immunförsvar försvagas med åldern. Hos de allra äldsta är vaccinets effekt därför sämst och risken för svår influensa därmed störst.

De äldres skydd mot influensa kan förbättras avsevärt genom vaccination av den personal som arbetar inom vården och omsorgen av äldre. Risken för att patienter i hemvård ska behöva flyttas till en inrättning för långtidsvård minskar, och vid inrättningarna underlättas den sjukdomsbörda som influensan ger upphov till.

Även om sjukhus och vårdinrättningar har många besökare är det ändå hälso- och sjukvårdspersonalen som patienterna träffar mest. Personalen är en betydande källa till influensavirus. Därför är vaccinet viktigt inte bara för vårdare och läkare utan också för den personal som deltar i utdelningen av mat och städningen i patientrummen.

Vaccination av personalen minskar både den totala dödligheten och antalet fall av influensaliknande sjukdom 

Exempelvis en engelsk studie av vårdhem för äldre resulterade i följande uppskattning:

• genom att vaccinera 8 personer i personalen förhindras ett dödsfall vid en långvårdsinrättning
• genom att vaccinera 5 personer i personalen förhindras ett fall av sjukdom som kliniskt påminner om influensa.

I studien samkördes materialen från fyra undersökningar som klarlagt fördelarna med att personalen vaccineras mot influensa. Resultatet visade att personalvaccinationerna minskade fallen av influensaliknande sjukdom hos patienterna med 42 procent och den totala dödligheten med 29 procent. 

Vaccination av personalen är alltid ett bättre alternativ än att låta bli

De publicerade forskningsresultaten uppvisar stor variation. Resultaten påverkas bland annat av

• vilka virus som har orsakat epidemier under respektive influensasäsong och hur bra vaccinets virus har motsvarat dem
• forskningsdesignen
• antalet deltagare och riskfaktorer
• influensadiagnosens validitet och sensitivitet.

De som publicerat de nyaste metaanalyserna och forskare som tillämpar olika simuleringsmodeller har väckt diskussion kring hur stora de tidigare rapporterade fördelarna är. Samtidigt har de vanligen konstaterat att vaccination av personalen fortfarande är ett bättre alternativ för både patienterna och personalen än att låta bli att vaccinera. 

Vaccinationerna gör att personalstyrkan är tillräcklig också under en epidemi

De anställda som vaccinerats är i genomsnitt sjuka två arbetsdagar färre än de som inte vaccinerats. Det minskar belastningen på personalen.

En finländsk undersökning visade att vaccination av hälso- och sjukvårdspersonalen minskar sjukfrånvaron med i genomsnitt 0,4 dagar. Det innebär att vaccination av tio anställda minskar frånvaron med 4 dagar.

Frånvarodagarna minskar uttryckligen under influensasäsongen, då

• många personer kan vara frånvarande samtidigt
• det kan vara svårare än vanligt att hitta vikarier
• avdelningarna har mer jobb, då influensan förvärrar patienternas underliggande sjukdomar.

I Frankrike undersöktes effekten av vaccination av vårdpersonalen vid sammanlagt 40 äldreboenden. Vaccinationerna konstaterades minska frånvaron med upp till drygt 40 procent.

En internationell bedömning har visat att de kostnader som uppkommer till följd av att hälso- och sjukvårdspersonal i direkt vård- eller omsorgsarbete vaccineras är skäliga i förhållande till de hälsofördelar som uppnås. Vaccinationerna medför sannolikt också kostnadsbesparingar. Det finns ännu ingen inhemsk forskning kring ämnet.

Influensavaccinet är säkert

Alla vacciner kan medföra biverkningar, men biverkningar förekommer endast hos en liten del av de vaccinerade. 

Det säsongsinfluensavaccin som ingår i det nationella vaccinationsprogrammet har tillverkats med samma metod i över 50 års tid. Det har använts miljarder vaccindoser. Allvarliga biverkningar har förekommit endast i sällsynta fall.

De vacciner mot säsongsinfluensa som används inom det nationella vaccinationsprogrammet innehåller inget förstärkningsämne och inga konserveringsmedel. Vaccinerna innehåller delar av virus, inte hela virus, och kan därför inte orsaka influensa.

Vilka biverkningar kan influensavaccination medföra?

Vaccinet skyddar mot Guillan-Barrés syndrom

Guillain-Barrés syndrom (GBS), som kopplats till tidigare influensavacciner, har varit föremål för otaliga undersökningar. I välgjorda engelska undersökningar har det inte kunnat konstateras att de nuvarande influensavaccinerna ökar risken för att insjukna i GBS.

I Kanada och USA har vissa undersökningar visat på en mycket liten tilläggsrisk att insjukna i GBS efter influensavaccination: ungefär 1 fall per en miljon vaccinerade. Den som insjuknar i influensa löper däremot en 17-faldig risk för GBS. Vaccinet skyddar alltså mot GBS.