Begrepp

Aktiva och medvetna åtgärder mot alla former av rasism. Antirasistisk verksamhet är arbete som minskar på etnisk diskriminering, effekterna av diskriminerande praxis och negativa fördomar.

Ledning av arbete eller annan verksamhet så att man är medveten om hur rasism påverkar och strävar efter att aktivt agera mot rasism. Antirasism är aktiva och medvetna åtgärder mot alla former av rasism. Antirasistisk ledning minskar på etnisk diskriminering, effekterna av diskriminerande praxis och negativa fördomar.

Den antirasistiska pedagogiken förutsätter att lärarna funderar på vad de undervisar och hur de undervisar. Syftet med antirasistisk pedagogik är att identifiera och vara medveten om hur vithetsnormen påverkar utbildningens verksamhetssätt och praxis. Det kan till exempel innebära att man identifierar rasifierad studiehandledning och är medveten om vems historia och information man undervisar i skolorna.

Antisemitism kan också beskrivas som judehat. Antisemitism innebär fientlighet mot judar och kan ta sig uttryck i handlingar, attityder eller tankemönster. I bakgrunden av antisemitismen ligger bland annat negativa stereotyper och särdrag som förknippas med judarna som grupp och judendomen som religion.

I lagen är det förbjudet att ge anvisningar om eller beordra att diskriminera. Till exempel gör en chef sig skyldig till diskriminering om hen instruerar de anställda i affären att inte betjäna kunder med utländsk bakgrund. Detta är diskriminering även om arbetstagaren ännu inte har följt anvisningen. Att följa en diskriminerande order eller anvisning är också diskriminering.

Anvisande av stöd till en person eller grupp av människor som exponeras för diskriminering eller rasism. En bundsförvant föresätter sig att agera mot diskriminering trots att personen själv inte tillhör minoriteten som utsätts för diskrimineringen i fråga. Stöd till en individ eller grupp som man inte själv hör till och som utsätts för diskriminering eller rasism.

Enskild anmärkning om kränkande handling eller tal.

Offentlig anmärkning om kränkande handling eller tal.

Delaktighet är att höra och bli hörd. På individnivå tar sig delaktigheten uttryck i till exempel
en upplevelse som uppstår när en människa känner att hen hör till en grupp som är betydelsefull för sig själv.
I en grupp tar sig delaktigheten uttryck i ömsesidig respekt samt möjlighet att påverka inom gruppen. På samhällsnivå innebär delaktighet att möjligheter och rättigheter förverkligas. På politisk nivå innebär delaktighet åtgärder för att öka människornas delaktighet i samhället.

Avsiktlig spridning av felaktig information i syfte att påverka mottagarens verksamhet och åsikter.

Mobbning som beror på någon orsak som gäller personen, såsom hudfärg, språk, ålder, ursprung, nationalitet, övertygelse, åsikt, kön eller motsvarande.

En person behandlas sämre än andra eller hamnar i en sämre ställning på grund av någon personlig egenskap utan godtagbart skäl. Det finns olika former av diskriminering:

• Direkt diskriminering: En person behandlas mindre gynnsamt än någon annan utan godtagbart skäl. Till exempel vägrar en näringsidkare att släppa in en mörkhyad person i sina affärslokaler.
• Indirekt diskriminering: En skenbart jämlik regel, grund eller praxis missgynnar någon utan godtagbart skäl. Till exempel vid anställning förutsätts fullständiga kunskaper i finska, även om det inte är nödvändigt med tanke på arbetet.
• Trakasserier: Se definitionen (trakasserier)

I diskrimineringslagen finns bestämmelser om främjande av lika möjligheter och förbud mot diskriminering av andra orsaker än kön. Förbjudna diskrimineringsgrunder är ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsvariation, sexuell läggning samt andra personliga attribut. I diskrimineringslagen definieras bland annat vad som är diskriminering och vad som är tillåten särbehandling. Lagen innehåller också information om främjande av likabehandling samt om de instanser man kan vända sig till om man misstänker att man blivit diskriminerad eller upptäckt diskriminering.

Med diskriminering på flera grunder avses diskriminering på två eller flera olika diskrimineringsgrunder. Att höra till en minoritet, i synnerhet en synlig minoritet, ökar risken för diskriminering på flera grunder. Diskriminering på flera grunder kan indelas i tre olika former av diskriminering:

• Flerfaldig diskriminering är en situation där en person utsätts för diskriminering på olika grunder i fler än en situation. Till exempel en person med funktionsnedsättning med invandrarbakgrund diskrimineras i jobbsökningen på grund av sin funktionsnedsättning och på bostadsmarknaden på grund av sin etniska bakgrund.
• Vid kumulativ diskriminering upplever individen diskriminering på flera grunder i samma situation. Till exempel vid jobbsökning kan en sökande diskrimineras på grund av både kön och tillhörighet till en viss religiös grupp.
• I korsande diskriminering korsar och genomsyrar olika grunder varandra och bildar därmed tillsammans en särskild diskrimineringsgrund. Till exempel en svenskspråkig person med funktionsnedsättning kan inom hälso- och sjukvårdstjänsterna utsättas för diskriminering som inte skulle drabba en svenskspråkig person som inte har en funktionsnedsättning eller en person med en funktionsnedsättning som inte är svenskspråkig.

Hänvisar till individens eller gruppens uppfattning om världen ur den egna etniska referensgruppens perspektiv.

Ett antagande eller en uppfattning som har skapats innan man bekantade sig med människan, saken eller fenomenet. Fördomar kan till exempel grunda sig på okunskap eller stereotyper. Fördomarna kan också vara omedvetna. Ofta riktas fördomarna mot en hel människogrupp, såsom en minoritet eller en religiös grupp.

I detta sammanhang avser hatretorik tal som förnedrar en individ eller en människogrupp och som grundar sig på ett politiskt eller ideologiskt motiv.

Individens eller gruppens uppfattning om sig själv. En identitet är en bild av en själv eller en egen grupp som formas genom tid och rum. Hos individen påverkar också livserfarenheterna och livssituationen identitetsbildningen. 

Med internaliserad rasism avses föreställningar eller tankar om att man själv
eller gruppen man hör till är sämre än andra.

Ett betraktelsesätt där många faktorer samtidigt anses påverka individens identitet och positionering i samhälleliga maktförhållanden. Enligt det intersektionaliteten kan till exempel kön, samhällsklass, ålder, etnisk bakgrund, funktionsförmåga eller sexuell läggning inte analyseras separat från andra. Intersektionaliteten kan översättas som korsande skillnader eller korsande ojämlikhet.

Islamofobi är en särskild form av rasism, som omfattar våldshandlingar, diskriminering och rasistisk hatretorik mot muslimer eller personer, grupper eller samfund som antas vara muslimer. I bakgrunden av islamofobi ligger bland annat negativa stereotyper och särdrag som förknippas med muslimer som grupp och islam som religion. Islamofobi leder till att muslimer utesluts och avhumaniseras.

Alla människor är likvärdiga oberoende av ursprung, kön, könsidentitet, könsuttryck, ålder, etniskt eller nationellt ursprung, nationalitet, språk, religion eller övertygelse, åsikt, funktionsnedsättning, hälsotillstånd, sexuell läggning eller någon annan omständighet som gäller den enskilde som person.

Lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986) förbjuder direkt och indirekt diskriminering på grund av kön och förpliktar till att främja jämställdhet mellan könen. Lagen innehåller också ett diskrimineringsskydd för könsminoriteter och en skyldighet att förebygga diskriminering. I Finland övervakas efterlevnaden av jämställdhetslagen av jämställdhetsombudsmannen samt diskriminerings- och jämställdhetsnämnden.

Att förklara en konflikt genom en antagen eller riktig kulturell bakgrund.

Mikroaggressioner är ofta ofrivilliga kommentarer eller handlingar som stärker och upprätthåller rasistiska eller på annat sätt diskriminerande stereotyper. Mikroaggressioner skapar en känsla av utanförskap.

Minoritetsstress är ett psykologiskt fenomen som beskriver ett kroniskt stresstillstånd som beror på minoritetsstatus. Minoritetsstress beror på upplevda och anhopade upplevelser av diskriminering, ångest och rädsla som de orsakar, känslor av olikhet och upplevelser av att vara annorlunda. Minoritetsstress kan ha en negativ inverkan på den fysiska och psykiska hälsan och välfärden samt förändra personens sociala beteende.

I samband med antirasism avses med samhälleliga normer uppfattningar och regler som blivit allmänna tankesätt om vad som är normalt och vad som inte är normalt. I normerna ingår antaganden om människor och människogrupper. I samhället verkar flera normer och alla är inte skadliga.

Kritisk granskning av de normer som råder i samhället, dvs. avveckling av normer som dominerar aktiv verksamhet. I stället för normkritik kan man också använda termen normmedvetenhet. Med medvetenhet avses att man inte nödvändigtvis behöver förhålla sig kritiskt till alla samhälleliga normer, men man är ändå medveten om att de existerar.

Termen POC kommer från den engelska termen People of Colour. Termen har tillsvidare inte i stor utsträckning översatts till svenska. Termen avser människor som på grund av olika egenskaper (till exempel namn, hudfärg eller religion) uppfattas som andra än vita människor.

Termen BIPOC kommer från de engelska orden Black (svart människa), Indigenous (en person som tillhör ett ursprungsfolk), People of Colour (se förklaringen ovan). Termen har nyligen införts eftersom diskriminering, förtryck och rasism mot svarta och ursprungsfolk skiljer sig jämfört med andra POC-människor. Alla dessa termer avser grupper av människor som inte uppfattas som vita (se vithet).

Polarisering innebär motsättningar och spänningar mellan grupperna i fråga om attityder, tal och handlingar.

Att alla behandlas lika räcker inte alltid till för att uppnå jämlikhet.
Positiv särbehandling handlar om specialåtgärder som behövs för att trygga faktisk jämlikhet och om detta föreskrivs i diskrimineringslagen. 

Med psykologisk säkerhet avses en atmosfär där det är tryggt att vara och uttrycka sig fritt utan rädsla för att bli utskrattad, utstött eller trakasserad.

I konflikthanteringskontexten innebär radikalt lyssnande att man lyssnar intensivt på den andra, inte reagerar, uppskattar eller kommenterar eller jämför erfarenheter. Det är viktigt att vara medveten om sin egen ställning och strukturera sina känslor efteråt.

Ras är ett socialt konstruerat begrepp som strävar efter att klassificera människor enligt egenskaper i olika kategorier. Den skapar maktförhållanden där vissa drag, såsom vithet, betraktas som privilegier och sociala maktpositioner i förhållande till dem som rasifierats som icke-vita. Det finns inga olika biologiska raser mellan olika människogrupper. 

Handledning baserad på rasifiering. Rasifierande handledning kan till exempel vara att skolanstalter hänvisar elever till vissa utbildningar utifrån deras utseende eller namn.

Rasering är en process genom vilken antaganden, stereotyper och fördomar kopplas till människor till exempel på grund av hudfärg eller antagen etnisk bakgrund. Dessa gäller bland annat människors förmågor, seder och bruk och moral.

Rasism är en tankemodell där människogrupper definieras som mindre värda till exempel på grund av etniskt ursprung, hudfärg, nationalitet, kultur, modersmål eller religion. Rasism kan på olika områden i samhället visa sig som ett uppsåtligt eller oavsiktligt beteende mellan individer och grupper baserat på fördomar och rädsla för främlingskap eller som diskriminerande praxis i samhällets strukturer. Rasism upprätthåller ojämlikhet och skadar inte bara objekten utan hela samhället.

Rasism är ett system där politik, institutionell praxis, kultur och andra normer upprätthåller sociala maktpositioner och där vissa grupper av människor anses vara mindre värda än andra.

Uppfattningen att rasism och diskriminering är acceptabla och berättigade. Kopplas ofta till extremhögerns tankar om vithetens överlägsenhet och hierarkier mellan människogrupper.

I samband med antirasism avser representation minoriteternas synlighet och hörandet av deras röster eller avsaknaden av dessa i samhället, såsom i beslutsfattandet och medierna. Med representation avses människogruppens möjligheter att synas, påverka och bli hörd i samhället.

Alltså åtskiljande. Åtskiljande av befolkningsgrupper regionalt, i utbildningen eller arbetslivet t.ex. på basis av social klass, etnisk bakgrund eller religion.
Se även Könssegregering (Ordlista, Jämställdhet-sidor)

En föreställning kopplad till en människa eller en människogrupp eller en förenklad uppfattning genom vilken de definieras. En uppfattning eller en förenklad uppfattning som definierar människan eller människogruppen.

Rasism som gömmer sig eller är öppen i samhälleliga normer och praxis samt i samhällets strukturer såsom institutioner, organisationer, ämbetsverk, avtal, lagstiftning och tjänster. Strukturell rasism kan synas i organisationens eller institutionens regler, verksamhetssätt eller attityder samt förhindra faktisk delaktighet och användning av tjänster. 

Strukturell rasism är ofta omedveten. Det kan ta sig uttryck i skenbart neutrala metoder som i själva verket utesluter personer som anses vara annorlunda bland majoritetsbefolkningen. Uteslutning leder till kulturell, ekonomisk och social marginalisering. I samhällets strukturer kan strukturell rasism ta sig uttryck till exempel i följande sammanhang:

• I arbetslivet kan strukturell diskriminering visa sig till exempel i fråga om lön eller andra förmåner i anslutning till anställningsförhållandet, såsom möjligheter till tilläggsutbildning.
• I utbildningen kan strukturell diskriminering vara att unga med invandrarbakgrund hänvisas till vissa branscher i skolorna oberoende av deras egna intressen.
• På bostadsmarknaden kan ett namn som avviker från typiska finska namn till exempel påverka möjligheterna att få en hyresbostad.

Att anställa en enskild person som tillhör en minoritet som en symbolisk gest.

Trakasserier är diskriminering som förbjuds i diskrimineringslagen. I lagen definieras trakasserier som beteende som avsiktligt eller faktiskt kränker en persons människovärde.  Beteendet skapar en förödmjukande, hotfull, fientlig eller aggressiv atmosfär med anknytning till en förbjuden diskrimineringsgrund.

Ett utrymme där man aktivt tillämpar principerna för ett tryggare utrymme och där användarna förutsätts förbinda sig till dessa. De som ansvarar för utrymmet ingriper i alla typer av trakasserier och diskriminering. Med principerna och verksamhetssätten för ett tryggare utrymme strävar man efter att skapa ett utrymme där alla genom sitt eget agerande strävar efter att skapa en jämlik, respektfull och öppen atmosfär och diskussion.

Ett ärende eller en åtgärd som gäller alla människor i alla situationer. Till exempel är universella tjänster avsedda för alla medborgare eller invånare, inte bara för en viss befolkningsgrupp. Universella tjänster är till exempel grundskolan och rådgivningssystemet.

Rasism i vardagliga möten, se även mikroaggressioner.

Modell/princip som styr lyssnandet och förhållningssättet vid hantering av konflikter. Den ger anvisningar om att lyssna och ta emot olika versioner som beskriver samma konflikt med samma intresse som att höra den för första gången. Efter den första versionen i medlingen av konflikten produceras ännu flera versioner av händelsen.

En gren av akademisk forskning som kritiskt undersöker vithet.

Berättelsen om Finland som en plats där en helt enhetlig grupp människor som förenas av samma språk, kultur och religion har levt och fungerat.

Vithetsnormen hänvisar inte så mycket till hudfärg utan till osynliga sociala hierarkier och maktförhållanden, där västerländskt och europeiskt ses som en norm som definierar samhällsstrukturer. Normativitet framkommer först när man avviker från den. Eurosentricitet är en del av vithetsnormen.

Emotionella reaktioner som väcks när en vit människa möter kunskap om ojämlikhet och orättvisa som människor som hör till andra än vita rasifierade grupper har upplevt. Reaktioner är till exempel försvar och obehagskänslor. En emotionell reaktion är typisk när vit skörhet möter vitt privilegium.

Samhällets normer och hierarkier ger vithyade och individer som anses vara vithyade vissa privilegier. Det betyder inte att vithyade människor inte stöter på svårigheter i livet, utan att vitheten skyddar mot diskriminering som icke-vita möter i liknande sociala och sociala situationer.

Att presentera historien genom att ignorera marginaliserade befolkningsgrupper och grupper av människor och ge en polerad bild av vithyade. Man talar också om vittvätt av historia när minoriteternas egen historia eller roll i samhällets historia utelämnas ur historieundervisningen.

Antiromism innebär en diskriminerande och rasistisk inställning till romerna. Dessutom är det handloingar som grundar sig på fördomar och stereotypiska uppfattningar om romerna. Antiromism leder till att romerna utesluts ur samhället och dehumaniseras, vilket bland annat försvårar romernas sysselsättning och bostadsansökan.

Judarna är en av Finlands traditionella minoriteter. I Finland finns för närvarande två judiska församlingar, en i Helsingfors och en i Åbo.

Många finländare har karelska rötter. Efter krigen var över 400 000 karelare tvungna att lämna sina hem när Karelens område överläts till Sovjetunionen. De evakuerade karelarna bodde på olika håll i Finland.

Är mer än bara ett klädesplagg för samerna. Den berättar om bärarens identitet. 
Samedräkten är den mest synliga av samernas nationella kännetecken. Dräkten varierar områdesvis. Modellerna, färgerna och dekorationsbandens komposition berättar om sin bärargrupp, ofta även släkten. Det är alltså inte betydelselöst vilken typ av kostym, mössa eller bälte som används.
På den finska sidan används fem huvudmodeller av samedräkter: Tana älv, Enontekis-Kautokeino, Sodankylä Vuotso, Enare och skoltsamiska dräkten.

Samedräktens historia avviker från de finländska folkdräkternas historia genom att användningen av den inte har brutits i något skede av historien.
 

Statsrådet tillsatte en sannings- och försoningskommission för samer den 28 oktober 2021. Ärendet bereddes i nära samarbete med representanter för finska staten, Sametinget och Skoltarnas byastämma.  Målet med kommissionens arbete är att samla samernas erfarenheter av finska statens och olika myndigheters åtgärder och av hurdana konsekvenser och följder åtgärderna har för samerna och synliggöra denna information.

Tatarerna i Finland hör till Finlands äldsta kulturminoriteter. Tatarerna har anlänt från Ryssland till Finland som köpmän på 1800-talet efter Finska kriget (1808-1809). Tatarerna grundade Finlands första Islam-förening 1830 i Helsingfors. Tatarerna är Finlands och Nordens äldsta muslimska samfund.

När ett samfund eller en grupp är föremål för många undersökningar uppstår en undersökningsbörda. Till exempel har man historiskt sett forskat samerna så mycket att de upplever en undersökningsbörda.

Enligt Internationella arbetsorganisationen ILO:s ILO-konvention om ursprungsfolk 169
betrakta folk som bor i självständiga länder som ursprungsbefolkningar när de härstammar från en befolkning som under erövringen, bosättningen eller bildandet av de nuvarande statsgränserna bodde i landet eller i det geografiska område som landet tillhör. Ursprungsbefolkningen har ingen dominerande ställning i sitt eget bostadsområde och ursprungsbefolkningen ska själv betrakta sig själv som en sådan. Samerna är det enda ursprungsfolket inom Europeiska unionen och samernas ställning är inskriven i Finlands grundlag.

Att en individ eller en grupp smälter samman med majoriteten, till exempel kulturellt, språkligt eller religiöst.

En person som söker internationellt skydd. Internationellt skydd kan beviljas om personen med fog har anledning att frukta förföljelse (på grund av ursprung, religion, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk åsikt) eller om personen skulle utsättas för någon annan verklig fara i sitt hemland eller permanenta bosättningsland.

En grupp vars medlemmar förenas till exempel av ett eller flera av följande: kulturarv, religion, ursprung eller utseende.

En person som hör till flera minoritetsgrupper samtidigt, till exempel en invandrare
med funktionsnedsättning.

En person som med fog har anledning att frukta förföljelse på grund av ursprung, religion,
nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk åsikt. Flyktingstatus beviljas en person som beviljas asyl av en stat eller som UNHCR anser vara flykting. I allmänspråket hänvisar flyktingar ofta till alla som har varit tvungna att fly från sina hemtrakter och även till dem som har uppehållstillstånd på grund av skydd i sitt destinationsland.

Allmänt begrepp för personer som har flyttat från ett land till ett annat. Begreppet avser i allmänhet personer som är födda utomlands. Med begreppet avses alla personer som flyttat till Finland på olika grunder. Grunder är till exempel familjeskäl, arbete, studier eller flyktingskap som beror på situationen i utreselandet.

En dubbelriktad process som syftar till att invandrarna ska känna sig som fullvärdiga samhällsmedlemmar. I integrationsprocessen strävar man efter att tillägna sig de kunskaper och färdigheter som behövs i det nya hemlandet, så att invandraren har möjlighet att aktivt delta i samhället och bland annat få sysselsättning.

Kolonialism är en process där staten eller en grupp människor erövrar och utnyttjar områden utanför sina egna gränser och människorna som bor där. Kolonialismen har också inneburit en inblandning i de politiska strukturerna i det erövrade området, plundring av kultur och resurser samt tvångsomvändningar till erövrarens religion.

En kvotflykting är en person som FN:s flyktingorganisation UNHCR har ansett vara flykting.
Med kvotflyktingar avses flyktingar som väljs till Finland inom den så kallade flyktingkvoten. Kvotens storlek grundar sig på riksdagens beslut i samband med statsbudgeten.

Finlands kulturellt mångskiftande befolkning består av språkliga och kulturella minoriteter i Finland, såsom romer, judar, tatarer och finlandssvenskar, Finlands ursprungsfolk samer och personer som flyttat till Finland.

Personer från den kolonialistiska staten bosätter sig i det erövrade området.

Med papperslös avses en person som lever i Finland utan laglig uppehållsrätt. Papperslös vistelse i landet är inte officiellt känd eller tillåten av myndigheterna.

En minoritet som till sitt yttre väsen tydligt skiljer sig från majoriteten.

Det tillfälliga skyddet är avsett för personer som flyr kriget i Ukraina och syftar till att snabbt erbjuda tillfälligt skydd.

Statlig politik som syftar till att en individ eller en grupp ska gå samman med majoriteten. Detta kan skemålinriktat till exempel genom lagstiftning och gälla till exempel kultur, språk eller religion.

Med en person av utländsk härkomst avses en person vars föräldrar (eller enda kända förälder) är födda utomlands. Personen kan vara född i Finland eller utomlands och finsk medborgare eller medborgare i andra länder.

Med återflyttning avses att en person som har finländska rötter eller andra nära relationer till Finland
flyttar till Finland. En sådan person kan under vissa förutsättningar få uppehållstillstånd i Finland utan någon annan grund.
 

Polisens lagstadgade säkerställande av utlänningars lagliga vistelse i Finland.

De mänskliga rättigheterna är universella. De tillhör alla oberoende av härkomst, kön, ålder, språk, kulturell bakgrund, sexuell läggning eller könsidentitet. Grunden för de mänskliga rättigheternas universella karaktär ligger i de internationella människorättskonventioner som staterna strävar efter att genomföra i sin egen verksamhet. Viktiga konventioner för Finland är bland annat FN:s människorättskonventioner och Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.

Människohandel är en allvarlig form av brottslighet som riktar sig mot individens frihet och en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Ett offer för människohandel är en person som i syfte att utnyttjas värvas, transporteras, döljs och/eller tas emot. Människohandel är förknippat med hot, tvång, slaveri eller vilseledande till exempel i fråga om tvångsarbete, sexuellt utnyttjande, tvång till äktenskap, handel med mänskliga organ och/eller vävnader.

Ojämlikheten inom social- och hälsovårdstjänsterna granskas särskilt som skillnader i välfärd och hälsa mellan olika befolkningsgrupper, som man strävar efter att minska för att trygga den faktiska jämlikheten. Ojämlikheten har också att göra med hur människor använder social- och hälsovårdstjänster i förhållande till sina behov samt vårdens slutresultat i olika befolkningsgrupper.

I den inledande kartläggningen enligt lagen om främjande av integration bedöms förutsättningar för sysselsättning, studier och annan integration samt behov av språkutbildning och andra integrationsfrämjande tjänster och åtgärder.

Med språkmedvetenhet avses medveten observation och aktiva verksamhetssätt angående språk och språkbruk. Syftet med språkmedvetenhet är att undanröja hinder för förståelse och deltagande. Uppfattningarna om språkmedvetenhet varierar, är mångdimensionella och förändras i tiden. De är individuella och uppkommer och formas i växelverkan. En språkmedveten verksamhetskultur kan till exempel innebära att man erkänner språkets centrala betydelse, är medveten om olika förstaspråk och språkformer samt uppskattar och synliggör språken.

Är en fysisk eller psykisk skada eller ett sår. Chockerande, hotfulla och stressande situationer kan utlösa traumat.

Vägran att göra rimliga anpassningar: Myndigheter, utbildningsanordnare, arbetsgivare samt leverantörer av varor och tjänster ska göra skäliga anpassningar för personer med funktionsnedsättning. Genom anpassningarna tryggas jämlikheten för personer med funktionsnedsättning i enskilda situationer. Vägran att göra rimliga anpassningar är diskriminering.