Aktiveringsplan

Vem får en aktiveringsplan?

Personer som har varit arbetslösa länge får en aktiveringsplan. Klienten, arbets- och näringsbyrån och välfärdsområden upprättar aktiveringsplanen tillsammans. 

Om klienten får arbetslöshetsförmån är det TE-byrån som inleder planeringen. Om klienten får utkomststöd är det välfärdsområden som inleder planeringen.

Om klienten får både utkomststöd och arbetslöshetsförmån, är arbetslöshetsförmånen primär. Då måste TE-byrån inleda arbetet med aktiveringsplanen.

En aktiveringsplan måste utarbetas för en arbetslös klient under 25 år som har fått en sysselsättningsplan och 

  • som har fått arbetslöshetsförmån i minst 180 dagar under de senaste tolv kalendermånaderna eller
  • för vilken det har utarbetats en sysselsättningsplan och som har fått arbetslöshetsdagpenning under en arbetslöshetsdagpenningsperiod på 500 dagar eller
  • som har deltagit i en intervju med arbetssökande och vars huvudsakliga utkomst under de senaste fyra månaderna har grundat sig på utkomststöd.

En aktiveringsplan måste utarbetas för en arbetslös klient som fyllt 25 år som har fått en sysselsättningsplan och

  • som har fått arbetslöshetsförmån i minst 500 dagar eller
  • som efter en arbetslöshetsdagpenningsperiod på 500 dagar har fått arbetslöshetsförmån i minst 180 dagar eller
  • vars huvudsakliga utkomst de senaste tolv månaderna har grundat sig på utkomststöd.

Vem kan fungera som stödperson?

Klienten kan ta med sig en stödperson när aktiveringsplanen ska utarbetas. Stödpersonen kan till exempel vara en närstående, en stödperson från en arbetslöshetsförening eller en anställd från en missbrukar- eller mentalvårdsenhet.

Även handledaren för arbetsverksamheten kan vara med och utarbeta planen. Det kräver klientens samtycke.

Vad innehåller aktiveringsplanen?

Hänvisningen till arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte sker alltid via en aktiveringsplan.

Först bedöms klientens arbets- och funktionsförmåga och servicebehov. De styr utarbetandet av aktiveringsplanen. Det går att be till exempel hälsovårdscentralen om hjälp med att göra bedömningen.

Bedömningsverktygen är till exempel Avain-indikatorn, Kykyviisari, SOSKU-tutka, Kompassi och 3X10D.

Till att börja med bedöms möjligheten att erbjuda arbets- och näringsbyråns (TE-byråns) tjänster. De ska prioriteras om klienten kan delta i dem. Om klientens arbets- och funktionsförmåga inte räcker till för TE-byråns tjänster, hänvisas klienten till arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte eller till annan verksamhet som främjar funktionsförmågan.

Syftet med arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte är att hjälpa klienten till arbete, utbildning eller arbetskraftsservice genom att förbättra klientens livskompetens och funktionsförmåga. 

Lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte fastställer vad som ska tas upp i en aktiveringsplan. Åtminstone följande uppgifter om arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte ska ingå i planen:

  1. En beskrivning av arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte och uppgifter om platsen där verksamheten anordnas
  2. Tiden per dag och vecka då arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte pågår
  3. Den tidpunkt då en period av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte börjar och periodens längd
  4. Annan socialservice och andra hälso- och sjukvårds-, rehabiliterings- och utbildningstjänster som erbjuds vid sidan av arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte
  5. Den tidpunkt då effekterna av arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte på sysselsättningsmöjligheterna senast ska bedömas och beslut fattas om fortsatta åtgärder samt om revidering av planen

Förutom arbetsverksamhet kan klienten få andra social- och hälsovårdstjänster, utbildning eller rehabilitering. Dessa tjänster består till exempel av

  • Handledning eller individuell träning
  • Vardagshantering
  • Fritidsintressen och rekreation
  • Medicinska undersökningar
  • Gruppverksamhet
  • Utbildningar och kurser
  • Bedömning av arbets- och funktionsförmåga
  • Social rehabilitering

När ska aktiveringsplanen ses över?

Aktiveringsplanen utarbetas för en viss period. Klienten, TE-byrån och välfärdsområden kommer överens om planens varaktighet. 

Om klientens servicebehov förändras måste aktiveringsplanen ses över. 

Om aktiveringsplanen omfattar arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte är det kommunens socialväsende som ansvarar för att utarbeta aktiveringsplanen. Planen måste uppdateras med 3–24 månaders mellanrum. Om det sker stora förändringar i arbetsverksamhetens varaktighet eller innehåll måste aktiveringsplanen förnyas.

När avbryts aktiveringsplanen?

Aktiveringsplanen avbryts när klienten får ett jobb eller börjar med studier som heltidssyssla. 

TE-byrån eller välfärdsområden avgör om planen har avbrutits. Klienten måste höras innan beslut fattas om att avbryta den. Om klienten vill ha ett skriftligt beslut på avbrytandet måste ett sådant ges.

Om jobbet eller studierna upphör innan klienten har fått stabil sysselsättning, återupptas den avbrutna aktiveringsplanen. Då kan det göras ändringar i planen. Man kommer överens om att planen fortsätter när klienten har meddelat om arbetslöshet eller ansöker om utkomststöd.

Hur behandlas klientuppgifterna?

Personer som deltar i utarbetandet av aktiveringsplanen har rätt att få och lämna ut nödvändiga uppgifter om klienten. Detta gäller även dem som fungerar som experter när planen utarbetas.

Nödvändiga uppgifter består av sådana uppgifter och bedömningar som påverkar klientens arbets- och funktionsförmåga, arbetssituation och sysselsättningsstig.

Välfärdsområdens social- och hälsovårdsväsende kan ha tillgång till sådana känsliga uppgifter som inte behövs för att utarbeta aktiveringsplanen. Välfärdsområden får inte lämna ut sådana uppgifter till TE-byrån utan klientens tillstånd.

TE-byrån kan också ha uppgifter som inte är nödvändiga för att utarbeta aktiveringsplanen. TE-byrån får inte lämna ut uppgifter utan klientens samtycke.

Nödvändiga uppgifter kan tas emot och lämnas ut via en teknisk anslutning och förutsättningarna för att lämna ut uppgifterna uppfylls. Mottagaren måste också presentera en utredning över att personuppgiftslagen iakttas.

Klienten får ett exemplar av aktiveringsplanen. Aktiveringsplanen sparas också i den socialvårdens personregister och i arbets- och näringsförvaltningens klientdatasystem.
 

Uppdaterad: