Vardagen för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte

Vad går arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte ut på?

Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte kan till exempel bestå av

  • arbetsverksamhet
  • gruppverksamhet
  • individuell träning
  • bedömning av funktionsförmågan.

Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte kan omfatta tydliga och ansvarsfulla arbetsuppgifter. För andra kan den bestå av att vänja sig vid en regelbunden dygnsrytm och handledd verksamhet.

Hur länge pågår arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte?

Perioden måste vara minst tre och högst 24 månader lång. Klienten kan ha många perioder av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte efter varandra.

När arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte har pågått i 3–24 månader kan klienten, TE-byrån och välfärdsområden komma överens om en ny period enligt behov. Nya perioder måste också vara minst tre månader långa.

När klienten har deltagit i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte i 24 månader måste aktiveringsplanen ses över. Om verksamhetens varaktighet förändras anmärkningsvärt måste aktiveringsplanen förnyas. 

Hur långa dagar innebär arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte?

Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte innebär dagar som är minst fyra och högst åtta timmar långa. Resor räknas inte in i den tiden.

Arbetsverksamheten ska vara minst en och högst fyra dagar i veckan. Arbetsverksamheten får högst vara 32 timmar i veckan.

En klient inom arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte har rätt att hålla pauser på samma sätt som anställda arbetstagare.

Hur länge verksamheten varar dagligen och varje vecka kan variera under perioden arbetsverksamheten pågår. I början kan dagarna vara färre och övriga tjänster mer omfattande. När klientens färdigheter förbättras kan dagarna med arbetsverksamhet öka.

Kan man ta en paus från arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte?

I regel får man inte ta lediga dagar.

Om klienten behöver hålla paus några dagar ska det beaktas redan när arbetsverksamheten planeras. Då kan man till exempel komma överens om att klienten deltar i arbetsverksamheten färre än fyra dagar i veckan. 

Om uppehåll i verksamheten beror på den som ordnar arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte, måste klienten få en annan plats under tiden. Till exempel är en del av platserna för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte stängda under sommarsemestrarna. Välfärdsområden måste ändå ordna arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte under semestrarna.

Vad ska man berätta för huvudförtroendemannen?

Innan klienten inleder arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte ska huvudförtroendemannen som representerar de anställda som arbetar med klienten informeras. 

Huvudförtroendemannen följer med arbetsverksamheten och ser till att den inte ersätter arbete i tjänste- eller arbetsförhållande.

Huvudförtroendemannen får bara de uppgifter som behövs för att följa med verksamheten:

  • klientens namn
  • verksamhetens innehåll
  • plats där den ordnas
  • varaktighet per dag och vecka
  • tidpunkt när verksamheten inleds 
  • periodens längd

Hur följs arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte upp?

När arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte håller på att ta slut ska de som utarbetat aktiveringsplanen samlas för att bedöma om målen har uppnåtts. Samtidigt fattar man beslut om fortsättningen. Det är bra att göra bedömningen redan innan perioden avslutas.

Vid bedömningen av måluppfyllelsen utnyttjas information om förändringar i klientens arbets- och funktionsförmåga. Arbets- och funktionsförmågan bedöms i början, mitten och slutet av perioden. Bedömningsverktygen är till exempel Avain-indikatorn, Kykyviisari, SOSKU-tutka, Kompassi och 3X10D.

Om perioden är mer än tre månader lång är det också bra att utöver slutbedömningen göra mellanbedömningar med cirka tre månaders mellanrum. Vid mellanbedömningarna kan målen, varaktigheten eller aktiveringsplanen ändras.

Om klienten har problem med arbetsverksamheten måste ett bedömningsmöte hållas för att uppdatera aktiveringsplanen. Klienten kan hänvisas till tjänster som lämpar sig bättre för hans eller hennes situation.

I samband med bedömningen går det också att fatta beslut om rehabiliterande arbetsverksamhet. Arbetsverksamheten kan till exempel avslutas på grund av att klienten får en arbetspraktik-, arbets- eller studieplats. Arbetsverksamheten kan också avslutas om man anser att det är den bästa lösningen för klienten.

Uppdaterad: