Motionsvanor och begränsning av klimatförändringen
Motortrafiken är en av de största utsläppskällorna för växthusgaser som orsakar klimatförändringen. Motortrafiken orsakar också luftföroreningar och buller som är skadliga för hälsan. Bilåkning ökar dessutom stillasittandet och de hälsorisker som detta innebär.
En övergång från bilåkning till fysiskt aktiva färdsätt alltid när det är möjligt skulle gynna både människornas hälsa och klimatet.
Vardagsmotionen har flera positiva effekter
Hälsofördelarna med motion är obestridliga, men endast en liten del av finländarna motionerar tillräckligt med tanke på hälsan. Lämpliga motionsrekommendationer har utvecklats för barn och vuxna i olika åldrar och för specialgrupper.
Motionsrekommendationer (UKK-institutet)
En viktig del av vardagsmotionen utgörs av den fysiska aktiviteten under resorna till skolan eller arbetsplatsen. De positiva effekterna på hälsan är många om man rör sig aktivt, dvs. till fots eller med cykel, till och från skolan eller arbetsplatsen. Hos barn och unga förbättras både uthålligheten och kroppssammansättningen då de går eller cyklar till skolan. Detta kan också förbättra de kognitiva färdigheterna och koncentrationsförmågan.
Att skjutsa barnen till skolan med bil kan leda till att deras fysiska aktivitet minskar. Bilarna orsakar mycket trafik nära skolorna och försämrar luftkvaliteten. Motortrafiken nära skolorna orsakar också farliga situationer, vilket i sin tur kan öka skolskjutstrafiken ytterligare.
Hos vuxna innebär fysiskt aktiva förflyttningar till och från arbetet minskad risk för övervikt, förhöjt blodtryck, typ 2-diabetes och för tidig död. Ändå var andelen aktiva färdsätt endast 19 procent av arbetsresorna i Finland 2021 (med cykel 11 procent, till fots 8 procent). När man lägger till kollektivtrafiken (7 procent) var andelen miljömässigt hållbara färdsätt 26 procent.
Stadsplaneringen har en viktig roll i förebyggandet av olägenheter
Fotgängare och cyklister utsätts för luftföroreningar och buller från motorfordon när de rör sig utomhus.
Man kan minska sin egen exponering genom att välja en rutt längre bort från livligt trafikerade leder och i den mån det är möjligt röra sig på gator och i parkområden med mindre trafik. Resan blir inte nödvändigtvis särskilt mycket längre av att man väljer en lugnare rutt, eftersom det i parker och på lugnare gator ofta finns färre trafikljus som gör resan långsammare.
Genom god stadsplanering kan gång- och cykelvägar samt kollektivtrafikinfrastrukturen utvecklas och hållbara val göras mer attraktiva. Genom rätt åtgärder kan man främja gång och cykling som färdsätt och minska behovet av bil.
Närmotion stöder begränsningen av klimatförändringen
I och med att den fysiska belastningen i arbetet har minskat har betydelsen av fritidsmotion ökat.
Klimatkonsekvenserna som är förknippade med motion uppstår närmast av att motionslokaler byggs och underhålls samt av att människor kör bil till idrottsanläggningarna. Motion som gynnar klimatet är närmotion, i synnerhet utomhusmotion som promenader och cykling. Att regelbundet köra långa sträckor för att motionera är inte ekologiskt hållbart.
Klimatförändringen förutsätter också nytänkande och nya arrangemang beträffande motionsmöjligheterna så att till exempel inomhusmotionslokalerna är tillgängliga för alla.
Möjligheten att motionera inomhus kräver lämpliga lokaler och tillgång till dem. Hela befolkningen har nödvändigtvis inte lika möjligheter att använda avgiftsbelagda lokaler. Därför är det viktigt att likabehandling beaktas när idrottsanläggningar planeras.
Inomhusidrottsanläggningarna är viktiga eftersom det mörkare och fuktigare vädret vintertid kan minska utomhusmotionen. Även om befolkningen kanske rör sig mer på sommaren när det är varmare och ljusare, minskar motionen under värmeböljor.
