Affektiva störningar
Med affektiva störningar avses antingen depressionssjukdomar eller bipolär sjukdom.
Depressionssjukdomar är vanliga i olika skeden av livet, från tidig barndom till ålderdom. Det typiska för dessa är en störning i sinnesstämningen som visar sig i form av flera olika symtom, i synnerhet nedstämdhet och förlorad förmåga att känna välbehag. De har ofta en tendens att återkomma. Utgående från svårighetsgraden klassificeras depression som lindrig, medelsvår eller svår depression eller som en depression på psykosnivå. En deprimerad person kan även uppvisa psykossymtom.
Förändringar i sinnesstämningen förekommer hos personer med bipolär sjukdom i form av perioder av höjd sinnesstämning, depressionsperioder och olika kombinationer av dessa. Även dessa har en tendens att återkomma. Vid bipolär sjukdom förekommer väldigt ofta olika grader av depressiva tillstånd. I allmänhet skiljer sig sjukdomsepisoderna från varandra genom att det dominerande draget är antingen mani eller depression. Om bägge förekommer under samma sjukdomsperiod talar man om blandade episoder.
Prevalens i Finland
Med tanke på folkhälsan är depressionssjukdomar den mest betydelsefulla psykiska störningen och ett våra största folkhälsoproblem alla sjukdomar inberäknade.
Åtminstone 5 procent av den vuxna befolkningen lider årligen av allvarlig depression. Årligen görs 27 000 ansökningar om sjukdagpenning i anknytning till depression. Årligen beviljas
3 500 personer invalidpension på grund av en depressionssjukdom.
Utifrån studier i olika länder har man uppskattat att 0,6–1,1 procent av befolkningen lider av allvarlig bipolär sjukdom. I Finland är sjukdomen ännu ovanligare än detta.
Bakgrundsfaktorer
Flera faktorer ligger bakom depressionssjukdomar. Sjukdomsmekanismerna anknyter till hjärnans fysiologi, den psykologiska utvecklingen, den psykiska självregleringen och den sociala interaktionen. Depression kan även vara en direkt följd av en fysisk sjukdom. Depression kan även förorsakas av missbruk av läkemedel, alkohol eller droger.
Benägenheten att utveckla den allvarligaste formen av bipolär sjukdom är starkt ärftlig. Även missbruk av alkohol, droger eller läkemedel eller fysiska sjukdomar kan ge upphov till en sjukdomsepisod med en avvikande höjd sinnesstämning, storhetsvansinne eller irritation och eventuellt även avvikande sänkt sinnesstämning och förlust av förmågan att känna välbehag. Bipolär sjukdom börjar ofta med ett depressivt tillstånd.
Behandling
En patient som lider av en depressionssjukdom bör behandlas med en kombination av olika behandlingsmetoder för depression. Dessa inkluderar bland annat psykoterapi, läkemedelsbehandling och psykosociala behandlingsformer. Vårdens kvalitet och effektivitet ökas av att läkemedelsbehandling kombineras med psykoterapi och denna kombination kan förebygga återfall.
De psykosociala behandlingsformerna är av central betydelse i behandlingen av en patient som lider av bipolär sjukdom. Dessutom är läkemedelsbehandling oftast hörnstenen i behandlingen. Läkemedlen är effektiva både i behandlingen av mani och depression samt i förebyggandet av nya sjukdomsepisoder.
Med tanke på folkhälsan är det viktigt att depressionssjukdomar upptäcks inom primärvården. Även inom den specialiserade sjukvården är behandlingens kvalitet och genomslagskraft av stor betydelse. Detta är viktigt för att genast kunna hjälpa patienten och hans eller hennes anhöriga, men också för att förebygga nedsatt funktionsförmåga och självmord.
