Ätstörningar
Ätstörningar är vanliga psykiska problem i synnerhet bland flickor i puberteten och unga kvinnor. De vanligaste ätstörningarna är anorexi (anorexia nervosa), bulimi (bulimia nervosa) och hetsätningsstörning (binge eating disorder).
Det typiska för anorexi är avsevärd smalhet, som orsakas av avsiktlig bantning. En anorektikers liv domineras av en rädsla för fetma och viktökning.
Till bulimi hör återkommande perioder av hetsätning som döljs för andra och ett beteende med vilket bulimikern försöker undanröja matens viktökande effekter, till exempel genom självframkallade kräkningar. En bulimikers tankar domineras av ätning och ett starkt begär efter eller ett tvångsmässigt behov av att äta, som å ena sidan leder till hetsätningsattacker och å andra sidan till rädsla för att gå upp i vikt.
Till hetsätningsstörning hör okontrollerade hetsätningsperioder, men inte självframkallade kräkningar eller annat beteende för att förhindra att maten leder till viktökning. Hetsätningsstörning omfattar ofta avsevärd viktökning.
Prevalens i Finland
Enligt THL:s undersökning Unga vuxnas hälsa och psykiska välbefinnande har 6 procent av kvinnorna i åldern 20–35 år lidit av en ätstörning någon gång i livet och bland dessa konstaterades en störning hos en tredjedel ännu vid intervjutidpunkten. Livstidsprevalensen var 2,3 procent för anorexi, 2,1 procent för bulimi och 2,0 procent för ospecificerad ätstörning. Bland män i samma ålder hade endast 0,3 procent lidit av en ätstörning.
Internationella studier visar att hetsätningsstörning är minst lika vanlig som övriga ätstörningar. Prevalensen för hetsätningsstörning har inte undersökts i Finland.
Bakgrundsfaktorer
Utseende och smalhet har en accentuerad betydelse i kvinnoidealet i den västerländska kulturen, vilket anses vara en bakomliggande orsak till ätstörningar.
Anorektiker har ofta varit framgångsrika i skolan och en hög kravnivå är ett accentuerat särdrag i deras personlighet. Ett motsvarande samband förekommer inte vad gäller bulimi eller hetsätningsstörning. Allvarliga psykologiska eller utvecklingsmässiga trauman och störningar i ämnesomsättningen kan medföra en benägenhet att utveckla en ätstörning. Även den genetiska predispositionen påverkar sjukdomsrisken.
Behandling
En riktlinje för god medicinsk praxis för alla åldersgrupper är under beredning.
