Psykoser

Med psykoser avses allvarliga störningar av verklighetsuppfattningen, som vanligen tar sig i uttryck som vanföreställningar och hallucinationer. Den vanligaste psykossjukdomen är schizofreni. Andra psykossjukdomar utgörs av bland annat vanföreställningssyndrom, kortvarig psykos och schizoaffektivt syndrom. Psykossymtom kan även orsakas av missbruk av alkohol och droger eller en fysisk sjukdom, såsom demens. 

Förändringar i de kognitiva funktionerna, såsom störningar i uppmärksamheten, minnet och planeringen av agerandet, förekommer vid många psykossjukdomar. Personer som lider av psykossjukdomar kan ha svårigheter att klara av vardagsfunktioner och de har även fler fysiska sjukdomar än den övriga befolkningen.

Prevalens i Finland

Livtidsprevalensen för psykossjukdomar i Finland ligger på cirka 3,5 procent. En procent av finländarna lider av schizofreni. 

Bakgrundsfaktorer

Psykoser är sjukdomar med multifaktoriella bakgrundsorsaker.  Med multifaktoriell nedärvning avses uppkomst av en sådan egenskap eller sjukdom där de påverkande generna är många (vanligtvis hundratals eller till och med tusentals) och där även miljöfaktorer bidrar till benägenheten att drabbas av sjukdomen. Benägenhet med anledning av multifaktoriell nedärvning innebär att en person som lever i samma förhållanden som en annan enklare insjuknar än den andra och att vissa sjukdomar uppträder inom vissa släkter i större utsträckning än slumpmässigt. Stress-sårbarhetsmodellen illustrerar den individuella känsligheten att insjukna i en sjukdom.

Många faktorer i uppväxtmiljön och traumatiska upplevelser påverkar benägenheten att utveckla en psykos. Bland annat faktorer som anknyter till infektioner och graviditet kan påverka benägenheten att insjukna.

Behandling och rehabilitering

Behandling av psykossjukdomar förutsätter multidisciplinärt samarbete. Utöver läkemedelsbehandling behövs rehabilitering som skräddarsys efter individens behov. De viktigaste rehabiliteringsformerna är symtomhanteringsgrupper, övningar i vardagsfärdigheter och sociala färdigheter, yrkesinriktad rehabilitering samt psykoterapeutiska behandlingsformer.
Riktlinje för god medicinsk praxis för schizofreni (på finska)