Eftervård

Vad är eftervård?

Med eftervård avses övergripande stöd för barnet eller den unga personen efter att vård utom hemmet eller en lång placering inom öppenvården har avslutats. Syftet med eftervården är att stödja barnet när det flyttar hem efter vården utom hemmet eller att hjälpa en ung person som närmar sig vuxen ålder att tillägna sig tillräckliga färdigheter för ett självständigt liv. 

Ytterst få ungdomar som blir myndiga, inte heller de som har bott med sina föräldrar, är redo att klara av allting helt självständigt och föräldrarna stöttar ofta sina barn en längre tid även efter att barnen har blivit myndiga. När en ung person blir självständig från vården utom hemmet är behovet av stöd ofta fortfarande stort. Det är ytterst viktigt att säkerställa ett tillräckligt stöd just i sådana här förändrings- och övergångssituationer. En väl genomförd eftervård är en viktig förutsättning för att barnskyddet och vården utom hemmet ska vara effektiva. 

Största delen av klienterna inom eftervården är myndiga, vilket kan ge uppfattningen att eftervården är till endast för ungdomar som står på tröskeln till ett självständigt liv. Enligt barnskyddslagen ska eftervård ändå alltid ordnas när vård utom hemmet eller en långvarig placering inom öppenvården har avslutats, oberoende av barnets ålder. 
Barnskyddslagen 75 § (Finlex)

Syftet med eftervården är att erbjuda barnet eller den unga stöd för boende, utbildning, social och psykisk funktionsförmåga, hälso- och sjukvård samt försörjning. Stödet inom eftervården utgår alltid från barnets eller den ungas individuella behov. Eftervården genomförs enligt en individuell klientplan för eftervården, som ses över regelbundet. 
Barnskyddslagen 30 § (Finlex)

Skyldigheten att ordna eftervård omfattar också stöd till barnets eller den ungas föräldrar eller andra som ansvarar för fostran i synnerhet då barnet återvänder hem efter vård utom hemmet. Stödet kan innebära till exempel stödåtgärder inom öppenvården för föräldrarna eller ekonomiskt stöd.

Målbilden för eftervården

  • Syftet med eftervården är att säkerställa att de förändringar som eftersträvats under eftervården bär barnet eller den unga personen mot framtiden.
  • Eftervården utgör ett målinriktat, systematiskt och långvarigt stöd inför ett självständigt vuxenliv. 
  • Eftervården skräddarsys tillsammans med den unga så att den motsvarar personens individuella behov och förväntningar.
  • Tillsammans med den unga uppgörs en helhetsplan som genomförs med stöd av en mångprofessionell servicehelhet från olika förvaltningsområden. Istället för att tillhandahålla separata tjänster gör olika yrkesgrupper ett koordinerat och övergripande samarbete, som stöder den ungas bästa och minskar risken för marginalisering.
  • Högklassig eftervård erbjuds på lika villkor för alla barn och unga som har vårdats utom hemmet, oavsett placeringsform eller ort. Stödet inom eftervården är fortgående och tillräckligt.
  • Eftervården erkänns som en viktig fas i barnets eller den ungas liv och för att barnskyddet ska lyckas, och välfärdsområdena och aktörerna inom vården utom hemmet reserverar tillräckliga resurser för arbetet. Det innebär konkret att varje anställd har lagom många klienter och tillräckligt mycket tid för att hålla kontakt och stödja barnen, de unga och deras familjer.
  • Stödet inför vuxenlivet är uppbyggt så att den unga kan förbinda sig till målen i planen och det stöd som erbjuds för att målen ska nås. Vid behov är stödet mycket intensivt i början och minskar gradvis när behovet minskar.
  • Målet är att skapa en stödhelhet som stöder unga vuxnas funktionsförmåga och självständighet samt minskar risken för att utsattheten överförs till nästa generation.

Allmänna förutsättningar för ordnande av eftervård

Välfärdsområdet bör ordna eftervård för barnet eller den unga personen

  • sedan vård utom hemmet har avslutats (senast när barnet fyller 18 år)
  • sedan en placering som stödåtgärd inom öppenvården har avslutats, om placeringen varat minst ett halvt år utan avbrott och berört enbart barnet. 

Barnskyddslagen 75 § 1 mom. (Finlex)

Eftervård kan också ordnas för en sådan ung person som inte tidigare har varit placerad utom hemmet eller vars placering inte har varat ett halvt år. Välfärdsområdet kan stödja den unga att bli självständig, även om någon absolut skyldighet att ordna eftervård inte finns. 
Barnskyddslagen 75 § 2 mom. (Finlex)

Att ordna eftervård

Stödåtgärderna inom eftervården planeras alltid enligt barnets eller den unga personens individuella behov och planenligt i samarbete med myndigheterna. Eftervården kan omfatta vilka tjänster som helst inom social- och hälsovården, utgående från barnets individuella behov. Tillräcklig försörjning och boende är grundförutsättningar för att barnet ska klara sig. De ska alltid ordnas när rehabiliteringen av den unga så kräver. 
Barnskyddslagen 76–76 a § (Finlex)

Eftervården kan omfatta till exempel följande tjänster:

  • Psykosocialt stöd: personlig handledning och rådgivning, till exempel färdigheter som behövs i vardagen och för ett självständigt liv, hänvisande till samhällets tjänster 
  • Hjälp med att hitta sina egna resurser och planera framtiden
  • Hjälp med att skaffa bostad
  • Stöd för skolgången och för att inleda och klara av sina studier
  • Stöd för att hitta arbete och praktikplats
  • Stöd för hobbyer
  • Erbjudande av möjligheter till semester och rekreation
  • Möjlighet att delta i en kamratstödsgrupp
  • Ekonomiskt stöd för kostnader för boende, utbildning och ett självständigt liv, samt handledning om användning av pengar
  • Möjlighet till regelbundet stöd för föräldrar eller andra som ansvarar för fostran då barnet återvänt hem efter en placering.

Klientplan för eftervård

Bedömningen och planeringen av det individuella behovet av eftervård bör inledas i god tid under tiden för vård utom hemmet och redan innan eftervården inleds. Eftervården planeras tillsammans med barnet, placeringsplatsen, föräldrarna och barnets övriga viktiga nätverk. 

Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter ska tillsammans med den unga bygga upp en helhet av tjänster som tillgodoser den ungas behov och stöder den unga på bästa möjliga sätt. Dessa antecknas i klientplanen för eftervården.
Barnskyddslagen 76 § 1 mom. och 30 § (Finlex)

Planen för eftervården ska innefatta syftet och målen med eftervården. Barnet eller den unga personen har tidigare haft en klientplan, som har fungerat som redskap för planering och bedömning under tiden för vård utom hemmet. Eftervården genomförs på samma sätt. 

Det är viktigt att diskutera barnets eller den unga personens egna behov separat och på motsvarande sätt med föräldrarna eller övriga som har skött om barnet diskutera deras behov av stöd. I synnerhet unga behöver en trygg vuxen som kan följa dem under en lång tid på vägen mot vuxenlivet.

Skyldigheten att ordna eftervård omfattar också stöd till barnets eller den ungas föräldrar eller andra som ansvarar för fostran i synnerhet då barnet återvänder hem efter vård utom hemmet.

Tryggande av boende och försörjning inom eftervården

För en ung person inom eftervården ska välfärdsområdet utan dröjsmål

  • ordna ett tillräckligt ekonomiskt stöd
  • rätta till bristerna i boendeförhållandena eller ordna en behovsenlig bostad

när en otillräcklig försörjning, bristfälliga boendeförhållanden eller avsaknad av bostad är ett väsentligt hinder för rehabiliteringen. 
Barnskyddslagen 76 a § (Finlex)

Tryggande av försörjning

Avsikten med det ekonomiska stödet i eftervården är att stödja den ungas utvecklingen till självständighet och etableringen i samhället. Ett barn eller en ung person som har rätt till eftervård har med stöd av barnskyddslagen en subjektiv rätt till ekonomiskt stöd i eftervården för att hans eller hennes rehabilitering inte ska hindras av ekonomiska orsaker. 

Med rehabilitering avses att tillgodose individuella behov hos unga som får eftervård. Stöd ska beviljas på ett sätt som motsvarar barnets eller den unga personens behov. Ekonomiskt stöd för rehabilitering i eftervården kan utöver utkomststöd vara i praktiken till exempel stöd för hobbyverksamhet eller boendekostnader, utgifter för flytt till en egen bostad eller för möblering av en bostad eller annat behövligt stöd vid förändringar eller utvecklingen till självständighet. Det ekonomiska stödet är i princip inte avsett att täcka normala grundutgifter och avsikten är att stödet ska kunna beviljas vid sidan av utkomststöd.

RP 217/2016 rd, s. 11 (Riksdagen)

Vid uträkningen av utkomststödets belopp ska som personens och familjemedlemmarnas inkomster inte beaktas sådant ekonomiskt stöd för tryggande av boende och försörjning i eftervården som avses i 76 a § i barnskyddslagen. 
Lagen om utkomststöd 11 § 2 mom. 7 punkten (Finlex)

Sådana utgifter som har tryggats med stöd enligt 76 a § i barnskyddslagen ska inte heller betraktas som utgifter i utkomststödet. 
RP 217/2016 rd, s. 11 (Riksdagen)

Stöd för boende

När man överväger alternativ för boendet kan man överväga om den unga kan bo till exempel på den tidigare placeringsplatsen (i en familj eller på en anstalt), att bo i en stödbostad i samband med placeringsplatsen eller i någon annan form av stödboende.

Stöd för självständigt boende kan innebära till exempel en andrahandsbostad, hjälp att ansöka om en bostad, ordnande av stödboende, betalning av garantihyra, handledning av en bostadshandledare eller stöd av en stödperson. I vissa situationer är det ändamålsenligt att stödja självständigt boende även för barn under 18 år.

Om rehabiliteringen för ett barn eller en ung person i eftervård också kräver andra särskilda boendearrangemang, är välfärdsområdet skyldigt att ordna detta. 

I projekt kring stödboende för ungdomar över 18 år har det konstaterats att de unga utöver en bostad behöver en plan för ett självständigt liv, ett gemensamt avtal mellan olika aktörer, ett tillräckligt stödnätverk, socialt disponentskap och invånaraktiviteter.

Ansvar för att ordna eftervård

Ansvaret för eftervården ligger på det välfärdsområdet som ansvarar för barnets vård utom hemmet. Ansvaret för behovsprövad eftervård ligger på det välfärdsområdet som har fattat beslut om eftervården.

Om barnet eller den unga flyttar till annat välfärdsområdet under eftervården efter en placering, ska det nya välfärdsområdet ordna de stödåtgärder och tjänster som hen behöver i samarbete med det välfärdsområdet som är skyldig att ordna eftervården. Välfärdsområdena kan komma överens om det alternativ för eftervården som är bäst för barnet. 

Barnskyddslagen 16–16 b § (Finlex)
RP 225/2009 rd, s. 16 (Finlex)

Ansvar för kostnaderna för eftervård

Det välfärdsområdet som svarat för kostnaderna för vården utom hemmet svarar också för kostnaderna för eftervården. 

Om eftervården ordnas till följd av en placering som ordnats som en stödåtgärd inom öppenvården och som varat över ett halvt år, svarar det välfärdsområde inom vars område barnet har sin hemkommun då placeringen upphör för kostnaderna för eftervården. 

Om ett barn eller en ung person som har rätt till eftervård flyttar till ett annat välfärdsområde efter placeringen och det nya det välfärdsområdet ordnar stödåtgärder och tjänster inom eftervården, har det nya välfärdsområdet rätt att få kostnaderna för ordnandet av tjänsterna ersatta av det välfärdsområdet som är skyldig att ordna eftervården.

Om eftervården ordnas enligt prövning, svarar för kostnaderna det välfärdsområdet där beslutet om eftervården fattats.

Barnskyddslagen 16 a § (Finlex)

När eftervården upphör

Skyldigheten att ordna eftervård upphör senast när den unga personen fyller 25 år eller när fem år har förflutit från det att barnet sedan en placering utom hemmet avslutades senast har varit klient hos barnskyddet. 

Åldersgränsen för när eftervården upphör höjdes från 21 till 25 år från och med den 1 januari 2020. Den högre åldersgränsen tillämpas på de barn och unga som har rätt till eftervård den 1 januari 2020.

Barnskyddslagen 75 § 3 mom. (Finlex)
Lag om ändring av ikraftträdandebestämmelsen i en lag om ändring av barnskyddslagen 1490/2019 (Finlex)

Syftet med tidsfristen på fem år är att begränsa skyldigheten att ordna eftervård så att den inte omfattar situationer där barnet inte längre kan anses ha behov av eftervård. Tidsangivelsen i bestämmelsen är bunden till den tidpunkt när klientrelationen inom barnskyddet upphört, det vill säga när behovet av barnskydd upphört. För att tidsfristen på fem år ska kunna påvisas tillförlitligt ska det konstateras tydligt i barnets klientplan och klientrapport att barnet inte längre har behov av stöd inom barnskyddets eftervård.

När eftervården avslutas ska socialarbetaren vid behov tillsammans med den unga personen göra upp en plan, i vilken skrivs in de tjänster och stödåtgärder som den unga personen har tillgång till sedan eftervården avslutats. På så sätt säkerställer man att den unga personen inte lämnas utan stöd när skyldigheten att ordna eftervård upphör, utan socialarbetaren vägleder och hänvisar vid behov den unga till andra allmänna tjänster, stödåtgärder och förmånssystem som välfärdsområdet erbjuder. 
Barnskyddslagen 76 § 2 mom. (Finlex)

Om ingen eftervård ordnas, ska välfärdsområdet fatta ett separat beslut som är överklagbart. Grunden för ett avslag kan vara att barnet har fyllt 25 år eller inte har varit klient hos barnskyddet på de senaste fem åren efter att placeringen upphört. Ett avslag kan annars endast bero på barnets behov, det vill säga till exempel på att barnets situation är tillräckligt tryggad och att det således inte finns något innehållsmässigt behov av eftervård. 
RP 252/2006 rd, s. 190 (Riksdagen)

Eftervården är frivillig för den unga. Om hen motsätter sig den eftervård som erbjuds, kan hen när som helst före hen fyller 25 år begära eftervård.

Medel för eget hushåll

Om ett barn eller en ung person har placerats i vård utom hemmet som stödåtgärd inom öppenvården, som omhändertagen eller som eftervård, ska varje kalendermånad medel reserveras i syfte att hjälpa barnet eller den unga personen att klara sig på egen hand till ett belopp som motsvarar minst 40 procent av barnets eller den unga personens inkomster, ersättningar eller tillgodohavanden enligt 14 § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården. Barnbidrag beaktas dock inte då beloppet räknas ut. 
Barnskyddslagen 77 § 1 mom. (Finlex)
Lag om klientavgifter inom social- och hälsovården 14 § (Finlex)

Om barnet eller den unga personen inte får sådana ovannämnda egna inkomster eller ersättningar eller har sådana egna tillgodohavanden eller om de är otillräckliga, ska välfärdsområdet när placeringen avslutas stödja den unga personen som håller på att bli självständig med de medel för eget hushåll som behövs för boende, utbildning och utgifter i anslutning till självständighetsprocessen i övrigt. 
Barnskyddslagen 77 § 2 mom. (Finlex)

Välfärdsområdet ska lämna en utredning om inflödet och utbetalningen av medel för eget hushåll sedan placeringen avslutats. En utredning ska också ges på begäran av vårdnadshavaren, intressebevakaren eller ett 15-årigt barn även under den tid placeringen varar. 
Barnskyddslagen 77 § 4 mom. (Finlex)

Utbetalning av medel för eget hushåll

Välfärdsområdet har rätt att besluta om tidpunkten för utbetalning av medel för eget hushåll. Medel för eget hushåll ska i regel ges ett barn eller en ung person som står inför ett självständigt liv

  • när eftervården avslutas eller 
  • av särskilda skäl i anslutning till stödjande och tryggande av barnets eller den unga personens självständighetsprocess. 

Medlen för eget hushåll ska utbetalas senast när den unga personen fyller 25 år. Den unga personen ska ges handledning och stöd vid planeringen av hur medlen för eget hushåll används.

Barnskyddslagen 77 § 3 mom. (FInlex)

Situationen för unga som får eftervård varierar avsevärt, vilket innebär att också den lämpliga tidpunkten för utbetalning av självständighetsmedel varierar. Vid tidpunkten för utbetalning av medlen ska man beakta den ungas individuella behov och situation samt myndighetsålderns inverkan på rätten att förvalta egna medel. 
ShUB 18/2019 rd (Riksdagen)

Om den unga personen och socialarbetaren är oeniga om användningen av medlen för eget hushåll eller om utbetalningen av dem, krävs det även i fortsättningen ett beslut i vilket ändring kan sökas. 
RP 71/2019 rd, s. 11 (Riksdagen)

Uppdaterad:

Lagstiftning (Finlex)

Barnskyddslag 12 kap.