Barnskyddsanmälan

Hur gör jag en barnskyddsanmälan?

Gör barnskyddsanmälan utan dröjsmål. Det är särskilt viktigt att agera snabbt om ärendet hänför sig till ett brott.

  • Gör i första hand anmälan till barnets boningskommuns välrfärdsområde. 
  • Kontakta välfärdsområdes socialjour eller nödcentralen (112) om situationen är brådskande eller om du gör anmälan utanför tjänstetid.
  • Ring nödnumret 112 om situationen är brådskande och du inte kan utreda barnets bostadsort eller kontaktuppgifterna till välfärdsområdes barnskydd.

Du kan göra anmälan

  • per telefon
  • skriftligen med en blankett
  • genom att besöka byrån.

Gör aldrig en barnskyddsanmälan via oskyddad e-post. Uppgifterna i anmälan är känsliga.

På välfärdsområdes webbplats finns kontaktuppgifter och närmare anvisningar om hur man gör anmälan.

På en del välfärdområdenas webbplats finns en e-blankett för barnskyddsanmälan. Också på THL:s webbplats finns en blankett för barnskyddsanmälan. THL tar ändå inte emot barnskyddanmälningar utan också THL:s blankett ska lämnas in till barnets boningskommuns välfärdsområde. 
Blankett för barnskyddsanmälan

Du kan använda blanketten om den underlättar anmälan eller om du vill säkerställa att anmälan registreras ordagrant korrekt. Det är ändå inte nödvändigt att använda blanketten. Också ett telefonsamtal räcker.

Vilka uppgifter ska jag uppge?

Uppge

  • barnets personuppgifter i den omfattning du känner till dem
  • orsaken till anmälan
  • huruvida barnet eller barnets vårdnadshavare informerats om barnskyddsanmälan.

När bör man göra en barnskyddsanmälan?

Gör en barnskyddsanmälan när du misstänker att ett barns behov av barnskydd bör utredas.
Anmälan kan ha ytterst varierande orsaker. De kan vara till exempel

  • försummelse av barnets behov
  • att barnet har lämnats vind för våg
  • misshandel eller sexuellt utnyttjande, eller hot om det
  • bristande vård eller omsorg
  • vårdnadshavarens missbruksproblem eller mentala problem, svårigheter att orka, försummelse av den egna vården
  • brist på stödnätverk i vardagen, om detta äventyrar barnets välfärd
  • barnets drogmissbruk, mentala problem, självskadebeteende, symtom i form av kriminalitet
  • allvarliga kommunikationsproblem mellan föräldern och barnet
  • fortgående försummelse av skolgången
  • barnets orimligt stora ansvar för familjens vardag, till exempel till följd av sjukdom hos föräldern
  • svag ekonomisk situation som äventyrar omsorgen eller barnets utveckling.

Om du inte är säker på om du bör göra en barnskyddsanmälan, kan du först rådfråga en socialarbetare utan att uppge barnets identitet. 

Det viktigaste är att du gör anmälan utan dröjsmål. De anställda inom socialvården bedömer om anmälan föranleder brådskande åtgärder. Det behöver inte du sköta om.

Låt aldrig bli att göra anmälan även om du misstänker att någon annan redan har gjort en anmälan. Låt inte heller bli att göra anmälan även om du vet att familjen redan är klient hos barnskyddet. En ny anmälan eller flera anmälningar bidrar till en bättre helhetsbild av situationen.

Vem kan göra en barnskyddsanmälan?

Vem som helst kan göra en barnskyddsanmälan. Anmälan kan göras till exempel av

  • barnet självt
  • barnets förälder
  • en granne
  • en närstående
  • någon annan som är orolig för barnet.

Dessa personer har ändå ingen skyldighet att göra en anmälan. 

Vem har skyldighet att göra en barnskyddsanmälan?

I Finland har de anställda hos många olika aktörer skyldighet att göra en barnskyddsanmälan.

Sådana aktörer är

  • social- och hälsovården och småbarnspedagogiken
  • producenter av social- och hälsovårdstjänster
  • undervisningsväsendet
  • ungdomsväsendet
  • undervisnings- och utbildningsanordnare
  • polisväsendet
  • Brottspåföljdsmyndigheten
  • brand- och räddningsväsendet
  • församlingar
  • andra religiösa samfund
  • förläggningar
  • enheter som bedriver nödcentralsverksamhet
  • enheter som ordnar morgon- eller eftermiddagsverksamhet för skolelever
  • Tullen
  • Gränsbevakningsväsendet
  • utsökningsmyndigheter
  • Folkpensionsanstalten.

Du har skyldighet att göra barnskyddsanmälan om du

  • arbetar hos någon av dessa aktörer fortlöpande, på viss tid eller som vikarie
  • innehar ett förtroendeuppdrag hos någon av dessa aktörer
  • arbetar med motsvarande uppgifter som självständig yrkesutövare
  • har ett uppdragsavtal med någon av dessa aktörer
  • är familjerådgivare
  • är yrkesperson inom hälso- och sjukvården.

Anmälan ska göras utan dröjsmål. Skyldigheten gäller också vikarier. Tystnadsplikten utgör inget hinder för att göra en barnskyddsanmälan. Det enda undantaget till detta är prästens bikthemlighet. 
Barnskyddslagen 25 § (Finlex)

Barnskyddets anmälningsskyldighet hör ihop med de uppgifter som fåtts i samband med ett uppdrag. Om du misstänker att ett barn är i behov av barnskydd, måste du göra en anmälan. Du får inte delegera anmälandet till exempel till din chef, för det kan fördröja anmälan. 

Tröskeln för att göra en barnskyddsanmälan ska vara låg. Om du inte är säker på om du borde göra en barnskyddsanmälan, kan du rådfråga välfärdsområdes socialarbetare utan att uppge barnets identitet.

Du kan också uppfylla din anmälningsskyldighet genom att kontakta socialvården tillsammans med barnet eller barnets vårdnadshavare. 
Barnskyddslagen 25 a § (Finlex)

Är tystnadsplikt ett hinder för att göra anmälan?

Tystnadsplikten utgör inte ett hinder för att göra en barnskyddsanmälan. Du måste göra en anmälan om barnets situation så kräver. Det enda undantaget till detta är prästens bikthemlighet.

Får familjen veta vem som har gjort anmälan?

Om du har anmälningsskyldighet, kan du inte göra anmälan anonymt. Vårdnadshavaren och barnet har rätt att få veta vem som har gjort anmälan.

Om du inte har skyldighet att göra barnskyddsanmälan på grund av ditt arbete, kan du göra den anonymt. Om barnskyddsarbetaren känner till din identitet, kan hen inte lova att uppgiften hemlighålls för barnet och vårdnadshavaren. De har i regel rätt att få veta vem som har gjort barnskyddsanmälan.

Det finns ändå situationer där ett avslöjande av identiteten kan äventyra barnets bästa eller anmälarens säkerhet. Barnets bästa kan äventyras till exempel om en närstående person gör en barnskyddsanmälan och avslöjandet av anmälarens personuppgifter skulle medföra att denna viktiga relation bryts.

Andra orsaker till att hemlighålla uppgifterna kan vara till exempel hot om våld eller andra motåtgärder. Då kan anmälaren skyddas.

I vissa enskilda fall kan syftet med barnskyddet äventyras om anmälaren avslöjas. De närstående kan till exempel föra ut barnet ur landet eller försöka förhindra utredningen av barnskyddsbehovet. I dylika fall kan man låta bli att ge ut uppgifterna.

Om anmälarens identitet hemlighålls, ska den anställda inom barnskyddet anteckna orsakerna till detta. 
Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet 11 § 2 momentet (Finlex)

Ska man berätta för vårdnadshavaren eller barnet att man tänker göra en barnskyddsanmälan?

Om något i barnets eller familjens situation väcker oro, lönar det sig att föra detta på tal redan i ett tidigt skede. I mån av möjlighet bör man diskutera barnskyddsanmälan och orsaken till anmälan med barnet och vårdnadshavarna redan på förhand. Det är också viktigt att berätta för vårdnadshavarna om skyldigheten att göra en barnskyddsanmälan (till exempel för anställda inom småbarnspedagogiken). 

Några absoluta regler för sådana samtal finns det ändå inte, utan man bör agera enligt situationen. I brådskande fall ska anmälan alltid göras omedelbart, även om man inte har haft möjlighet att diskutera med familjen på förhand. Även i övriga fall får anmälan inte fördröjas i onödan. 

Det finns också specialsituationer där anmälan inte ska diskuteras på förhand. Om du misstänker att ett barn har blivit utsatt för misshandel eller sexuellt utnyttjande, ska du kontakta barnskyddet utan att diskutera saken med barnet eller vårdnadshavaren. Du kan också börja med att rådfråga barnskyddet utan att avslöja barnets identitet.

Vad händer när man har gjort barnskyddsanmälan?

När en barnskyddsanmälan har gjorts bedömer socialarbetarna först om barnet är har ett brådskande behov av barnskydd. Om behovet är brådskande ska åtgärder vidtas omedelbart. Det kan innebära att barnet placeras brådskande eller erbjuds brådskande stödåtgärder inom öppenvården.

Dessutom gör socialarbetaren en bedömning av barnets servicebehov och utreder barnskyddsbehovet. Under bedömningen är barnet ännu inte klient hos barnskyddet, om inte brådskande barnskyddsåtgärder har vidtagits. Klientrelationen kan inledas också under bedömningen av servicebehovet, om barnet får barnskyddstjänster redan innan bedömningen har blivit färdig. Klientrelationen inleds senast när bedömningen är färdig, om barnet utgående från den konstateras ha behov av tjänster och stödåtgärder enligt barnskyddslagen. 

Om barnet inte har något behov av barnskydd, inleds ingen klientrelation och utredningshandlingarna arkiveras.

Barnskyddslagen 26 § (Finlex)
Utredning av barnskyddsbehovet

Anmälningen ger inte anmälaren rätt att få sekretessbelagd information om barnskyddet.

Uppdaterad:

Lagstiftning (Finlex)

Barnskyddslag 25 §