Nyheter

Social- och hälsovårdsutskottets betänkande om regeringens proposition om att ändra lagen om funktionshinderservice (RP 122/2024 rd) blev klart tisdagen den 10.12. Utskottet understöder propositionen, men föreslår att den så kallade livsskedesbestämmelsen slopas. Två reservationer mot betänkandet antecknades.

Det tredje nationella handlingsprogrammet för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning publicerades i dag. I handlingsprogrammet anges de åtgärder genom vilka genomförandet av funktionsrättskonventionen ska främjas inom olika förvaltningsområden 2024–2027.

Social- och hälsovårdsutskottet fortsätter sitt arbete med grundlagsutskottets konstitutionella anmärkningar i beredningen av ändringen av lagen om funktionshinderservice (GrUU 44/2024 rd – RP 122/2024 rd).

Företagens ansvar för mänskliga rättigheter har under de senaste åren blivit ett synligt tema i den offentliga debatten och regleringen utvecklas i snabb takt. Människorättscentrets utredning Ansvarsfull affärsverksamhet inom social- och hälsovårdsbranschen – företagens ansvar för de mänskliga rättigheterna inom boendeservicen granskar hur ansvaret för mänskliga rättigheter förverkligas i de största företagen som erbjuder boendeservice i Finland.

Transport- och kommunikationsverket Traficom har gett ut en guide om att färdas med assistanshund i kollektivtrafiken. Guiden omfattar alla typer av kollektivtrafik, taxitrafik och flygtrafik. Syftet med guiden är att resor med assistanshund inom landet ska bli lättare. Traficom övervakar att rättigheterna hos passagerarna med funktions- eller rörelsenedsättning iakttas i luft-, tåg-, sjö- och busstrafik.

Europeiska unionen har godkänt EU-intyget om funktionsnedsättning och EU-parkeringstillståndet för personer med funktionsnedsättning. EU har också godkänt det direktiv enligt vilket intyget och parkeringstillståndet även ska beviljas tredjelandsmedborgare som är lagligen bosatta i en medlemsstat, inte bara EU-medborgare. Syftet med direktiven är att underlätta resandet inom EU för personer med funktionsnedsättning.

Höjningarna av klient- och patientavgifters maximibelopp inom social- och hälsovården gäller huvudsakligen hälso- och sjukvårdsavgifterna, men även vissa avgifter för socialvårdstjänster. Inom primärvården höjs avgifterna i regel med 22,5 procent, och inom den specialiserade sjukvården med 45 procent.

Närståendevårdarna i olika områden är i olika ställning eftersom välfärdsområdena beviljar stöd för närståendevård på olika grunder. Enligt en utredning från Institutet för hälsa och välfärd (THL) ligger beviljandet av närståendevård ganska nära de nationella grunderna för beviljande av stöd för närståendevård (s.k. Omakari-kriterierna) som THL rekommenderade 2022 i mindre än en tredjedel av regionerna.

Regeringen föreslår att tillämpningsområdet för den nya lagen om funktionshinderservice ska preciseras. Syftet med ändringen är att definiera tydligt vem som kan beviljas de tjänster som avses i lagen om funktionshinderservice. Innehållet i tjänsterna i den nya lagen ändras inte.

Inom många socialvårdstjänster är det också nödvändigt att utföra arbetsuppgifter i anslutning till patientens vård. THL har publicerat en anvisning för tjänstetillhandahållare inom social- och hälsovården, med precisering av i vilka situationer patientuppgifter uppkommer i organisationer som tillhandahåller socialvårdstjänster.

Social- och hälsovårdsministeriet har publicerat ett sammandrag av utlåtandena om utkastet till regeringspropositionen gällande preciseringen av tillämpningsområdet för den nya lagen om funktionshinderservice.

Riksdagens biträdande justitieombudsman har gett ett avgörande (EOAK/5991/2023) som gäller rätten för studerande vid öppna universitet att arbeta som tillfälliga socialarbetare. Enligt avgörandet får även en person som avlagt ämnesstudier i socialt arbete vid ett öppet universitet vara tillfällig socialarbetare och som i övrigt uppfyller de i lagen fastställda förutsättningarna för att vara tillfällig socialarbetare.

Social- och hälsovårdsministeriet har tillsatt en uppföljningsgrupp för den andra mandatperioden för projektet för att stärka klientens och patientens självbestämmanderätt (IMO-projektet). Syftet med IMO-projektet är att reformera social- och hälsovårdslagstiftningen så att det finns heltäckande bestämmelser om klienters och patienters självbestämmanderätt och begränsning av den.

Ordnandet av funktionshinderservice i välfärdsområdena har varit en utmaning under det första verksamhetsåret. Det har förekommit många problem med att trygga basservicen och det råder brist på både personal och finansiering. Sätten att ordna tjänsterna har dock kunnat förenhetligas.

Socialvårdslagen är den centrala allmän lag som reglerar verksamheten inom socialvården. I lagen föreskrivs det om främjande av social säkerhet och välfärd och om de uppgifter och tjänster som välfärdsområdet ansvarar för och verkställandet av dem. Lagen gäller alla klienter från barn till åldringar. Handboken uppdaterades i maj 2025 och omfattar också de lagändringar som trädde i kraft den 1 januari 2024.

Social- och hälsovårdsministeriet begär utlåtanden om regeringens utkast till propositionen om preciseringen av tillämpningsområdet för lagen om funktionshinderservice. Syftet med propositionen är att trygga rättigheterna och tillgången till tjänster för personer med funktionsnedsättning. Man vill också förtydliga att den nya lagen om funktionshinderservice ska tillämpas så, att den förblir en speciallag som är avsedd att tillämpas för personer med funktionsnedsättning. De föreslagna lagarna ska träda i kraft den 1 januari 2025.

Handboken om samarbete i informationshantering inom socialvården ger välfärdsområdena verktyg för instruktioner till privata tjänsteproducenter.

Vid ordnandet av färdtjänst för personer med funktionsnedsättning finns ojämlikhetsproblem mellan personer med funktionsnedsättning.

I fjol övervakade Regionförvaltningsverket användningen av begränsningsåtgärder enligt specialomsorgslagen. Vid tillsynen observerades utmaningar bland annat med att stödja klienternas självbestämmanderätt, med lagenligheten i användningen av begränsningsåtgärder och med dokumentationen.

Det föreslås att den övergripande strukturen på socialvården ska förtydligas genom nivåindelning och en grundligare innehållsstyrning av socialvården. Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att samordna tjänsterna och att få bättre resultat, och detta förutsätter att den socialvård som ordnas parallellt med hälso- och sjukvården står på en stark och jämlik grund.