Lätt språk

Sidans innehåll

Vad är lätt språk?
Vem behöver lätt språk?
Lätt språk i skrift
Lätt språk i tal
Hur gör man lättlästa publikationer?
Så här främjas lätt språk i Finland

Vad är lätt språk?

Lätt språk är en variant av språket som är lättare än allmänspråk både vad gäller innehåll, ordval och struktur. Lätt språk riktar sig till människor som har svårt att läsa eller förstå allmänspråk. På svenska talar man ofta om lättläst, och lättläst kallas ibland LL. På finska talar man om selkokieli.

Man kan både skriva och tala lätt språk. Riktlinjer för hur man kan göra språket lättare har funnits i Finland sedan 1980-talet.

Vem behöver lätt språk?

Människor som riskerar att bli marginaliserade på grund av språket behöver lätt språk. Det finns många olika orsaker till att någon kan behöva lätt språk. Utgående från orsakerna kan man dela in dem som behöver lätt språk i tre grupper:

Människor med medfödda, relativt permanenta neurobiologiska avvikelser (till exempel intellektuell funktionsnedsättning eller autism).
Människor vars språkliga färdigheter har försvagats till exempel på grund av en sjukdom eller en skada (som personer med demens eller afasi).
Människor vars modersmål inte är svenska eller finska (till exempel invandrare eller teckenspråkiga).

Behovet av lätt språk kan alltså vara livslångt eller kortvarigt. Det är också mycket individuellt. Inom alla ovannämnda grupper finns också personer som inte har nytta av lätt språk.

Hur många behöver lätt språk?

Enligt den färskaste uppskattningen (Selkokeskus 2019) behöver 11–14 procent av befolkningen i Finland lätt språk för att kunna tillgodogöra sig information. Det innebär 650 000–750 000 personer. Behovet bland den svenskspråkiga befolkningen har inte kartlagts, men man kan utgå från att det är i proportion till andelen svenskspråkiga, vilket innebär cirka 30 000–40 000 personer.
Behovet av lätt språk (på finska, Selkokeskus)

Lätt språk i skrift

Lätt språk är inte samma sak som klarspråk. Med klarspråk menas främst enkelt, tydligt och klart myndighetsspråk som riktar sig till läsare som inte har några särskilda språkliga svårigheter. Lätt språk eller lättläst är lättare än klarspråk och riktar sig uttryckligen till personer som har svårt att läsa eller förstå allmänspråk.

Lätt språk i skriven form finns på flera olika nivåer, från riktigt lätt till en nivå som närmar sig klarspråk. För svenskan finns ingen officiell nivåindelning, men i praktiken används flera olika nivåer.

För den lätta finskan finns en indelning i tre nivåer: mycket lätt, basnivå och krävande nivå (helppo selkokieli, perusselkokieli och vaativa selkokieli).

Riktlinjer för skrivet lätt språk

Läsaren är utgångspunkten när man skriver lättläst. Därför bör den som skriver en lättläst text sätta sig in i vad de som behöver lättläst kan ha svårt med. Det är också bra att testa sin lättlästa text på någon ur målgruppen. Också skribenter som är vana vid att skriva lättläst får ofta respons som kan hjälpa dem att göra texten ännu lättare.

Riktlinjerna för lättläst gäller texten och språket som helhet. Det räcker alltså inte att enbart ändra vissa ord eller konstruktioner så de blir lite lättare. Texten ska byggas upp till en konsekvent helhet som är lätt att följa för den som behöver lätt språk.

Skribenten ska ta ställning till både texten som helhet, ordval och språkliga konstruktioner:

Texten som helhet: Bildar texten en logisk och tydlig helhet? Innehåller den tillräckligt men inte för mycket information? Hur beaktar skribenten läsarens synvinkel, behov av information och motivation att läsa texten?
Ordval: Vilka ord är allmänna, vardagliga och sådana som läsaren stöter på ofta i andra sammanhang? Hur kan man undvika långa ord och abstrakta begrepp? Hur kan man förklara svåra ord, utan att förklaringen gör texten svårare att läsa?
Språkliga konstruktioner: Hurdana menings- och satskonstruktioner är lätta att läsa och förstå? Hur får man texten att hänga ihop på ett sätt som gör den lätt att följa med i?

Skribenten måste beakta läsarens kunskaper och färdigheter

Det är viktigt att skriva en lättläst text ur läsarens perspektiv. Hur mycket känner läsaren till om ämnet? Vad är det allra viktigaste för läsaren? När det gäller lättläst är det extra viktigt att texten framskrider logiskt och flytande.

För många som behöver lättläst är det en stor ansträngning att ta sig igenom en text. Därför är det bra att fästa uppmärksamhet vid textens längd. En kort text löser ändå inte alla problem, eftersom det kan uppstå luckor i en väldigt kort text. Det innebär att skribenten lämnar bort någon viktig detalj som läsaren själv borde kunna fylla i när hen läser. För många läsare som behöver lättläst är det svårt att fylla i sådana här luckor.

För lätt språk gäller samma språkriktighetsregler som för andra texter. Det är viktigt att den som skriver lättläst känner till också de allmänna språkriktighetsreglerna. Även om en lättläst text är lättare att läsa, är den sällan lättare att skriva än andra texter.

Det lönar sig alltid att låta någon annan läsa igenom en lättläst text.

Lätt språk i tal

När man talar lätt språk försöker man göra det man säger så lätt som möjligt att förstå, och skapa ett fungerande samspel med den andra. I ett samtal fungerar språket på ett annat sätt än i en skriven text, så man kan inte tillämpa exakt samma riktlinjer för lätt språk när man skriver och när man talar.

I talspråk måste man beakta att också många andra faktorer än språket påverkar förståelsen.

Riktlinjer för talat lätt språk

Riktlinjerna för talat lätt språk gäller både språket och samspelet i diskussionen. Det är ändå inte möjligt att hela tiden observera sitt eget sätt att tala medan man diskuterar med någon. Därför är det viktigaste rådet till den som vill tala lätt språk att helt enkelt prova sig fram tills man hittar ett fungerande sätt att tala med sin samtalspartner.

Att prata med en person som behöver lätt språk kan kännas svårt i början. Småningom brukar man i alla fall hitta ett sätt som fungerar. Många sätt att använda språket kan man också öva på, till exempel att förklara ord eller att tala i en lämpligt lugn rytm. Ett naturligt och tydligt talspråk är oftast lättast att förstå. Därför lönar det sig att undvika att uttrycka sig skriftspråkligt.

Då den man pratar med har stora språkliga svårigheter kan det vara svårt att förstå vad hen säger. Då blir man lätt också osäker på om ens eget tal är tillräckligt lätt att förstå. När man har svårt att förstå den andra kan man ta upp saken vänligt men tydligt. Man kan också hjälpa den andra att förstå genom att använda gester och miner som stöder talet, förklara saker genom att visa eller rita, eller genom att använda tecken som stöd.

Tio tips för att tala lätt:

Använd ord som är vanliga och bekanta i talspråket, förklara främmande eller svåra ord och begrepp och betona de ord som är viktigast för ditt budskap.
Använd helst korta formuleringar och talspråkliga konstruktioner.
Försök inte klämma in för mycket information på en gång. Tala om en sak åt gången.
Ge konkreta exempel om du talar om något som är abstrakt eller obekant för åhöraren.
Oftast är det lättare att reda ut svåra saker genom diskussion och frågor än genom att föreläsa.
Börja med att prata om det som åhöraren/din samtalspartner redan känner till. Kontrollera vid behov vilken bakgrundskunskap hen har.
Tala i ett lugnt tempo, men gör inte ditt tal onaturligt långsamt. Håll tillräckligt med pauser.
Upprepa ord som är svåra för din samtalspartner.
Försök säga saken på ett annat sätt om det inte hjälper att upprepa ordet.
Anpassa ditt språk till hur gammal din samtalspartner är och vad hen förstår.

Hur gör man lättlästa publikationer?

I Finland publiceras många olika sorters lättläst material. Många myndigheter publicerar till exempel lättlästa broschyrer och lättläst information på webben. Också många organisationer publicerar lättläst material.

En lättläst publikation går ofta att känna igen på symbolen för lättläst. Man kan anhålla om rätten att märka information i tryckt form eller på webben med symbolen. Svenskspråkiga texter granskas av LL-Center och finskspråkiga av Selkokeskus.
Granskning av lättläst text. Symbolen för lättläst (LL-Center)

För fack- och skönlitteratur beviljas symbolen av Arbetsgruppen för lättläst litteratur som verkar i samband med Selkokeskus.

LL-Center gör textarbeten på beställning och håller kurser

Det är också möjligt att anlita LL-Center för bearbetning av en text till lättläst svenska. Priset beror på textens längd och svårighetsgrad. Den lättlästa texten planeras i samarbete med beställaren.

LL-Center översätter också finskspråkiga lättlästa texter till lättläst svenska.

LL-Center ordnar kurser i att skriva lättläst och föreläser om lätt språk och lättläst material.

Lättläst – för att alla har rätt till läsning (LL-Center)

Så här främjas lätt språk i Finland

LL-Center främjar lätt svenska i Finland. LL-Center är en del av FDUV (Förbundet för personer med intellektuell funktionsnedsättning), men erbjuder tjänster för alla olika målgrupper för lätt svenska.

Selkokeskus främjar lätt finska (selkokieli). Selkokeskus hör till Kehitysvammaliitto.

Verksamheten styrs och planeras nationellt av Delegationen för lättläst (Selkokielen neuvottelukunta), som administreras av Selkokeskus. Delegationen har cirka 50 medlemmar som representerar myndigheter, organisationer, universitet och högskolor, läroinrättningar och medier. Delegationen följer med utvecklingen inom lätt språk, sprider information och fungerar som ett samarbetsforum för olika aktörer.

På svenskt håll finns sedan år 2018 Referensgruppen för lättläst, som följer med och utvecklar lätt svenska i Finland. Gruppen har cirka 15 medlemmar och administreras av LL-Center.

År 2018 grundades också nätverket Klaara vid Helsingfors universitet för att främja forskning i lätt språk.

I Finland finns en svenskspråkig lättläst nyhets- och aktualitetstidning, Lätta Bladet. Yle sänder sedan 2019 nyheter på lätt svenska i radio Vega och på Arenan. På finska finns nyhetstidningen Selkosanomat (Lätta Bladets systertidning) och Yles lätta nyheter i radio och teve (Yle uutiset selkosuomeksi). I Sverige finns bland annat den lättlästa nyhetstidningen 8 sidor och nyheter på lätt svenska i radio och teve.

Lättläst litteratur ges ut av flera olika förlag i Finland och Sverige. I Finland kan författare och förlag anhålla om statsbidrag via Arbetsgruppen för lättläst litteratur.

Texten baserar sig på Leealaura Leskeläs text på finska om lätt språk:

Selkokieli, Vammaispalvelujen käsikirja (på finska)

Översättning och bearbetning till svenska:

Johanna von Rutenberg, teamledare och sakkunnig inom lättläst vid LL-Center.