Personlig assistent och arbetslagstiftningen

Sidans innehåll

• Löner och andra avgifter
• Den personliga assistentens arbetstid
• Arbetarskydd och företagshälsovård
• Sjukledighet och anställning av vikarie
• Assistentens semester
• Assistentens familjeledighet
• Permittering och andra avbrott i lönebetalningen
• Assistentens anställningsförhållande avslutas
• Assistenten säger upp sig och anställningsförhållandet hävs

I arbetsgivarmodellen följer de personliga assistenternas anställningsförhållanden den allmänna arbetslagstiftningen. Om den personliga assistentens arbetsgivare är medlem i arbetsgivarförbundet Heta (förbundet för personliga assistenters arbetsgivare i Finland), ska anställningsförhållandet också regleras av kollektivavtalet mellan Heta och JHL.

Löner och andra avgifter

Till arbetsgivarens centrala skyldigheter hör att sköta om löner och andra arbetsgivaravgifter. Då välfärdsområdet betalar ersättning för avlöning av en personlig assistent, ska den samtidigt ersätta lagstadgade arbetsgivaravgifter.

Sådana avgifter är: 

• arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift
• arbetspensionspremie
• arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringsavgift
• lagstadgad olycksfallsförsäkringsavgift
• avgifter för obligatoriska företagshälsovård

Enligt lag ska dessutom följande obligatoriska utgifter ersättas:

• semesterlön
• semesterersättning
• lön för sjukdomstid
• löneutgifter för eventuell vikarie
• ersättning för söndagsarbete
• övertidsersättningar - när det varit nödvändigt att låta utföra övertidsarbete

Assistenten får i princip utföra övertidsarbete endast i sådana fall man avtalat med välfärdsområdet om övertid och det i beslutet för funktionshinderservice finns anteckningar om övertid.

Om arbetsgivaren utan motivering låter assistenten utföra arbete under sådana tider eller i sådan omfattning att fastställda gränser i funktionshinderservicebeslutet överskrids, är välfärdsområdet inte skyldig at ersätta lönekostnaderna som följer därav. Välfärdsområdet skall dock ersätta övertidsarbete, om övertid har varit nödvändig. Arbetsgivaren är i sista hand alltid ansvarig att arbetstagaren skall få de ersättningar som tillhör honom eller henne enligt lag.

Läs mer om ersättning för övertidsarbete under: Ersättningar för mertids- och övertidsarbete

Utbetalning av lön

Lönen ska betalas den sista dagen av lönebetalningsperioden, om inte något annat avtalas. Lönen för en person som är timanställd ska betalas minst två gånger per månad och för en person som är månadsanställd minst en gång per månad. En lönebetalningsperiod är vanligtvis två veckor eller en månad.
Arbetsavtalslag 2 kap 13 § (Finlex)

Lönen ska vara till arbetstagarens förfogande på den dag man har avtalat om utbetalning av lön. Lönen ska således betalas ut i god tid. Om arbetstagarens lönedag skulle vara en söndag, eller kyrklig högtidsdag, på självständighetsdagen, första maj, julaftonen eller midsommaraftonen eller på en helgfri lördag, skall lönen stå till arbetstagarens förfogande föregående vardag.
Arbetsavtalslag 2 kap 15 § (Finlex)

I fråga om lönebetalning är det bra att känna till att arbetstagaren har rätt till sin lön om arbetet hindras av en orsak som inte beror på arbetstagaren. Om inte orsaken är en naturkatastrof eller brand fortsätter lönebetalningsskyldigheten tills arbetstagaren permitteras eller sägs upp. I sådana fall förutsätts att det finns någon grund för permitteringen eller uppsägningen.
Arbetsavtalslag 2 kap 12 § (Finlex)
Arbetsavtalslag 5 kap 2 § (Finlex)
Arbetsavtalslag 7 kap (Finlex)

Det finns ingen bindande lönetabell eller andra löneanvisningar om arbetsgivaren inte är medlem i Heta-förbundet, men lönen ska vara skälig. 

Andra kostnader som ersätts

Enligt funktionshinderservicelagen ska välfärdsområdet också ersätta andra skäliga och nödvändiga kostnader som avlöning av en personlig assistent ger upphov till.

Den personliga assistentens arbetstid

I arbetstidslagen ingår bestämmelser om arbetstiden. Bestämmelserna är i huvudsak obligatoriska, d.v.s. från dem kan man inte avvika. Även arbetstiden för mertids-, övertids-, nöd- och söndagsarbete bestäms enligt arbetstidslagen.

Mertids- och övertidsarbete

Enligt arbetstidslagen är den ordinarie arbetstiden högst åtta timmar om dygnet och 40 timmar i veckan. Då den ordinarie eller avtalade arbetstiden överskrids, är det fråga om mertids- eller övertidsarbete. Mertidsarbete är arbete som på arbetsgivarens initiativ utförs utöver den avtalade arbetstiden och som inte överskrider den ordinarie arbetstiden.

Övertidsarbete är arbete som på arbetsgivarens initiativ utförs utöver den ordinarie arbetstiden; exempelvis nio timmar per dag eller 45 timmar i veckan. Övertidsarbete får utföras endast om arbetstagaren särskilt för varje gång ger sitt samtycke. Även mertidsarbete får utföras endast med arbetstagarens samtycke, om det inte redan är överenskommet i arbetsavtalet.

Arbetstagaren har ändå rätt att av motiverad personlig orsak vägra att ta emot mertidsarbete under de dagar som antecknats i arbetsskiftsförteckningen.  
Arbetstidslagen 16 och 17 § (Finlex)

Ersättning för mertids- och övertidsarbete

För mertidsarbete ska betalas en ersättning som åtminstone motsvarar lönen för den avtalade arbetstiden. Övertidsersättningen beror om det är fråga om att överskrida den ordinarie arbetstiden per dygn och/eller att överskrida den ordinarie arbetstiden per vecka.

För de arbetstimmar som överskrider den ordinarie arbetstiden per dygn, ska lönen för de två första arbetstimmarna betalas förhöjd med 50 procent och för de följande arbetstimmarna förhöjd med 100 procent. För de arbetstimmar som överskrider den ordinarie arbetstiden per vecka ska lönen betalas förhöjd med 50 procent.

Arbetstidslagen 20 § (Finlex)

Mertids- eller övertidsersättning kan även bytas ut mot ledighet. Ledigheten beräknas då enligt samma procenttal som vid uträkningen av ersättning för övertid. 
Arbetstidslagen 21 § (Finlex)

Välfärdsområdet är skyldigt att ersätta övertidsarbete om det varit nödvändigt att utföra (som till exempel att föra en arbetsgivare till akut vård). Arbetsgivaren ska sträva efter att planera arbetspassen i förväg så att övertidsarbete kan undvikas. Exempelvis kan utjämningsperioder för arbetstiden utnyttjas här. 

Dygnsvila 

Enligt arbetstidslagen ska arbetstagaren under de 24 timmar som följer på varje arbetsskifts början ges en oavbruten vilotid på minst 11 timmar, med undantag för arbete som utförs under beredskapstid. 

Arbetstidslagen 25 § (Finlex)

Undantag från den 11 timmars dygnsvilan kan dock göras till exempel genom riksomfattande kollektivavtal. 

Ersättande vilotid

Om arbetsgivaren inte kan förverkliga arbetstagarens 11 timmars vilotid ska arbetstagaren kompenseras för den uteblivna vilotiden.  I det här fallet talar vi om att ge en ersättande viloperiod.

Arbetstagaren ska ges en ersättande vilotid som ersätter den förkortade dygnsvilan i samband med följande dygnsvila. Om detta inte är möjligt av vägande skäl på grund av arbetsarrangemang ska en ersättande vilotid ges så snart som möjligt, dock senast inom 14 dygn. 
Arbetstidslagen 25 § (Finlex)

Utgångspunkten för lagen är alltså att den ersättande vilotiden ska ges omedelbart i samband med nästa dygnsvila. Då förlänger den ersättande vilotiden den normala dygnsvilan, till exempel så att arbetstagaren får de timmar som tidigare förkortats i slutet av 11 timmars viloperioden. 

Att ge ersättande vilotid är en tvingande rättighet, det vill säga den kan inte frångås genom avtal mellan arbetstagaren och arbetsgivaren, eller ens genom kollektivavtal.

Det här leder till att saken måste beaktas vid planeringen av arbetsskiften, åtminstone då personens hjälpbehov är stort och arbetstagaren har behov av att arbeta långa pass.

Bestämmelsen leder också till att det till exempel inte är möjligt att göra en semesterresa som sträcker sig över två veckors tid med hjälp av endast en assistent, om vilotiden inte kan tas ut på semesterresan.

Läs mer om vilotider och raster på Arbetarskyddsförvaltningens webbplats

Söndagsarbete

För söndagsarbete ska lönen alltid betalas förhöjd med 100 procent.
Arbetstidslagen 20 §

På grund av att ersättningen för söndagsarbete är lagstadgad, är välfärdsområdet skyldig att ersätta den personliga assistentens arbetsgivare lönen för söndagsarbete, i de fall det är möjligt enligt välfärdsområdets beslut att assistenten också arbetar på söndagar.

På söndagar eller nationella helgdagar får arbete utföras endast om:

• arbetet på grund av sin art utförs regelbundet nämnda dagar eller
• man har kommit överens om detta i arbetsavtalet eller
• arbetstagaren särskilt ger sitt samtycke till det.

Arbetstidslagen 17 § (Finlex)

Man kan komma överens om att söndagsarbetets förhöjningsdel helt eller delvis byts ut mot motsvarande ledighet under arbetstagarens ordinarie arbetstid.  Är det utförda arbetet samtidigt övertidsarbete, skall för det även betalas en lagstadgad övertidsersättning, som beräknas på den lön som arbetstagaren får för ordinarie arbetstid. 
Arbetstidslagen 20 §

Arbetarskydd och företagshälsovård

Arbetsgivaren ansvarar för arbetarskyddet på arbetsplatsen. Bestämmelserna i arbetarskyddslagen tillämpas också på arbete som utförs i arbetstgivarens hem. När de lagstadgade skyldigheterna fullgörs skall begränsningarna i arbetsgivarens verksamhetsmöjligheter med avseende på arbetet och arbetsförhållandena beaktas. 

Arbetarskydslagen 5 § (Finlex)

Enligt arbetarskyddslagen är arbetsgivaren skyldig att genom nödvändiga åtgärder sörja för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. Arbetsgivaren ska beakta omständigheter som gäller arbetet, arbetsförhållandena och den övriga arbetsmiljön samt arbetstagarens personliga förutsättningar. Arbetsgivaren ska särskilt beakta att arbetstagarens personliga förutsättningar kan kräva individuella arbetarskyddsåtgärder för att säkerställa arbetstagarens säkerhet och hälsa.

Arbetsgivaren har en allmän och tämligen omfattande omsorgsplikt. Arbetssäkerheten ska tryggas redan i planeringsskedet för arbetet och arbetslokalerna. Arbetsgivaren ska kontinuerligt följa upp arbetsmiljön, arbetsgemenskapens tillstånd och arbetsrutinernas säkerhet samt de anställdas säkerhet och hälsa i arbetet. Arbetsgivaren ska också övervaka vilka effekter de vidtagna åtgärderna har på säkerheten och hälsan i arbetet.

Arbetsgivarens skyldigheter har begränsats så att ovanliga och oförutsebara omständigheter utanför arbetsgivarens kontroll faller utanför omsorgsplikten och ansvaret.

Arbetarskyddslagen 8 § (Finlex)

Arbetsgivaren ska introducera arbetstagaren i arbetsförhållandena på arbetsplatsen och i korrekta arbetsmetoder och i säkerhetsanvisningar.
Arbetarkskyddslagen 14 § (Finlex)

En arbetstagare ska följa anvisningarna och underrätta sin närmaste chef och arbetarskyddsfullmäktigen om fel och bristfälligheter som han eller hon upptäckt.
Arbetarskyddslagen 18 § och 19 § (Finlex)

Enligt lagen om företagshälsovård ska arbetsgivaren för alla arbetstagare ordna företagshälsovård för att förebygga och bekämpa risker och olägenheter för hälsan som beror på arbetet och arbetsförhållandena samt för att skydda och främja arbetstagarnas säkerhet, arbetsförmåga och hälsa.
Lag om företagshälsovård 4 § (Finlex)

Lagstadgad företagshälsovård är förebyggande hälsovård. Det är frågan om företagshälsovårdens miniminivå, som inte inkluderar sjukvård. Välfärdsområdets ersättningsskyldighet för den personliga assistentens arbetsgivare täcker endast kostnaderna för den lagstadgade företagshälsovården i den mån de inte ersätts av FPA.

Den grundläggande tanken i företagshälsovårdslagstiftningen är att arbetsgivaren anlitar sakkunnigheten hos yrkesutbildade personer inom företagshälsovården för genomförande av förpliktelserna i lagen om arbetarskydd.

Lagen om företagshälsovård 5 § (Finlex)

Sjukledighet och anställning av vikarie

En arbetstagare som på grund av sjukdom eller olycksfall är förhindrad att utföra sitt arbete har rätt till lön för sjukdomstid. Detta gäller även timanställda arbetstagare. Om anställningsförhållandet har varat minst en månad, har arbetstagaren rätt att under den tid hindret varar få sin fulla lön till utgången av den nionde vardagen efter den dag han eller hon insjuknade, dock högst till dess arbetstagarens rätt att få dagpenning enligt sjukförsäkringslagen börjar. I anställningsförhållanden som varat under en månad har arbetstagaren rätt att få 50 procent av lönen.
Arbetsavtalslag 2 kap 11 § (Finlex)

Arbetsgivaren eller arbetstagaren ansöker om dagpenning hos FPA. Arbetsgivaren har rätt att be arbetstagaren lämna in ett intyg över sjukdomen från en läkare eller hälsovårdare genast från den första sjukdagen. I princip ska ett sjukledighetsintyg inte lämnas till någon utanför arbetsplatsen, på grund av att intyget kan innehålla känsliga uppgifter.

Under den tid assistenten är sjukledig ersätter välfärdsområdet de kostnader som avlöning av en vikarie ger upphov till. Arbetsgivaren ska själv söka vikarie och ingå ett avtal med honom eller henne om inte annat har avtalats med välfärdsområdet om vikariearrangemangen.

Assistentens semester

I semesterlagen finns bestämmelser om intjäning av semester. Kvalifikationsåret inleds i början av april och avlutas i slutet av mars. Semesterperioden är tiden från och med den 2 maj till och med den 30 september.
Semesterlagen 4 § (Finlex)

Semester ges som sommarsemester under den semesterperiod som arbetsgivaren bestämmer. Den del av den årligen intjänade semestern, som överstiger 24 semesterdagar, ges som vintersemester vid den tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer, senast före ingången av följande semesterperiod.
Semesterlagen 20 § (Finlex)

En arbetstagare är berättigad till semester under två och en halv vardag för varje full kvalifikationsmånad. Om anställningsförhållandet före utgången av kvalifikationsåret har fortgått utan avbrott en kortare tid än ett år, har arbetstagaren ändå rätt till semester under två vardagar för varje full kvalifikationsmånad.
Semesterlagen 5 § (Finlex)

Som full kvalifikationsmånad anses en sådan kalendermånad för vilken arbetstagaren kan räkna sig till godo minst 14 arbetade dagar. Om arbetstagaren är i arbete färre än 14 dagar i månaden, anses som en full kvalifikationsmånad en kalendermånad för vilken arbetstagaren i sin arbetsgivares tjänst kan räkna sig till godo minst 35 arbetade timmar.
Semesterlagen 6 § (Finlex)

En arbetstagare som enligt avtal arbetar färre än 14 dagar eller 35 timmar varje kalendermånad är under anställningsförhållandet, när han eller hon så önskar, berättigad till ledighet under två vardagar för varje kalendermånad under vilken han eller hon har varit anställd. För ledigheten har arbetstagaren rätt till semesterersättning.
Semesterlagen 8 § (Finlex)

I lagen finns en lista över sådana dagar som vid uträkningen av semestern anses räknas till dagar som arbetstagaren är på arbetet. Sådana dagar är bland annat dagar då arbetstagaren har varit på semester samt dagar då arbetstagaren har varit borta från arbetet på grund av sjukdom (gräns 75 dagar om året) eller dagar då arbetstagaren har varit föräldraledig eller permitterad (högst 30 arbetsdagar i sänder).
Semesterlagen 7 § (Finlex)

Semesterlön

Semesterlönen (eller semesterersättningen) beräknas på olika sätt beroende på om arbetstagaren har timlön eller månadslön. Om arbetstagaren får lön per vecka eller längre, har hen rätt att få samma lön även under semestern. För en arbetstagare som har timlön beräknas semesterlönen genom att arbetstagarens genomsnittliga dagslön multipliceras med en koefficient som bestäms på basis av antalet semesterdagar.
Semesterlagen 10 och 11 § (Finlex)

För en arbetstagare med vecko- eller månadslön som arbetar färre än 14 dagar per kalendermånad är semesterlönen 9 procent eller, om anställningsförhållandet har fortgått minst ett år före utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden, minst 11,5 procent av den lön som under kvalifikationsåret betalats eller förfallit till betalning för arbetad tid.
Semesterlagen 12 § (Finlex)

Semesterlönen ska betalas till arbetstagaren innan semestern börjar. För en högst sex dagar lång semester får semesterlönen betalas på den lönebetalningsdag som normalt iakttas inom anställningsförhållandet. 
Semesterlagen 15 § (Finlex)

Preskriptionstiden för semesterlön och semesterersättning är två år. Preskriptionstiden börjar från utgången av det kalenderår under vilket semestern skulle ha givits eller semesterersättningen skulle ha betalats. Arbetstagarens rätt till semester eller semesterersättning förfaller, om han eller hon inte under anställningsförhållandets fortgång har krävt semester inom två år från utgången av det kalenderår under vilket semestern borde ha getts. 

Semesterpenning betalas inte om arbetsgivaren inte vill betala det. Semesterpenning är ingen lagstadgad ersättning utan den är baserad på kollektivavtal.

Under assistentens semester eller sjukledighet ska välfärdsområdet ersätta de kostnader som uppstår för att anställa en vikarie. När anställningen upphör betalar välfärdsområdet semesterersättning för outtagna semesterdagar.

Assistentens familjeledighet

En arbetstagare har rätt till ledighet från arbetet under en sådan graviditiets-moderskaps-, särskild graviditets- eller föräldrapenningsperiod som avses i sjukförsäkringslagen. 
Arbetsavtalslagen 4 kap 1 § (Finlex)

En arbetstagare har rätt till vårdledighet för att vårda sitt barn eller något annat barn, som varaktigt bor i hans eller hennes hushåll, till dess barnet fyller tre år.
Arbetsavtalslagen 4 kap 3 § (Finlex)

Om en arbetstagares barn eller något annat i hans eller hennes hushåll varaktigt boende barn som inte har fyllt tio år plötsligt insjuknar, har arbetstagaren rätt till tillfällig vårdledighet under högst fyra arbetsdagar åt gången för att ordna vård eller för att vårda barnet.
På arbetsgivarens begäran ska arbetstagaren lämna en tillförlitlig utredning av läkare eller hälsovårdare om barnets insjuknande. 
Arbetsavtalslagen 4 kap 6 § (Finlex)

En arbetstagare har rätt till tillfällig frånvaro från arbetet, om hans eller hennes omedelbara närvaro är nödvändig på grund av tvingande familjeskäl. Arbetstagaren ska underrätta arbetsgivaren om sin frånvaro och orsaken till den så snart som möjligt.
Arbetsavtalslagen 4 kap 7 § (Finlex)

Graviditets- och föräldraledighet samt vårdledighet ska anmälas till arbetsgivaren senast två månader före den planerade ledighetens början. Om ledigheten varar högst 12 vardagar är anmälningstiden dock en månad. Vid anmälan om ledighet på grund av vård av adoptivbarn skall om möjligt ovan stadgad anmälningstid iakttas.
Arbetsavtalslagen 4 kap 3a § (Finlex)

Arbetsgivaren är inte skyldig att betala arbetstagaren lön för tiden för familjeledigheter. Arbetsgivaren ska ändå ersätta en gravid arbetstagare för inkomstbortfall som beror på medicinska undersökningar som föregår nedkomsten, om undersökningarna inte kan ske utanför arbetstid.
Arbetsavtalslagen 4 kap 8 § (Finlex)

Arbetstagaren kan ansöka om dagpenning för familjeledighet hos FPA.

Permittering 

Med permittering avses att utförandet av arbete och betalningen av lön tillfälligt avbryts genom arbetsgivarens beslut eller med stöd av ett avtal som ingås på initiativ av arbetsgivaren, medan anställningsförhållandet i övrigt består.
Arbetstavtalslag 5 kap 1 § (Finlex)

Arbetsgivaren kan permittera en arbetstagare antingen för viss tid eller tills vidare, om arbetsavtalet har uppgjorts så att det gäller tills vidare. I sådana fall får arbetsgivaren permittera arbetstagaren, om arbetsgivarens förutsättningar att erbjuda arbete har minskat tillfälligt och arbetsgivaren skäligen inte kan ordna annat lämpligt arbete för arbetstagaren eller sådan utbildning som motsvarar arbetsgivarens behov.
 
Förutsättningarna för att permittera en personlig assistent kan uppfyllas till exempel om arbetsgivaren blir inlagd på sjukhus eller åker på en rehabiliteringsperiod. 

I allmänhet får en arbetstagare som är anställd för viss tid inte permitteras. En arbetstagare i visstidsanställning kan permitteras endast i de situationer där arbetstagaren är vikarie för en ordinarie arbetstagare och arbetsgivaren skulle ha rätt att permittera den ordinarie arbetstagaren om han eller hon vore i arbete.
Arbetsavtalslag 5 kap 2 § (Finlex)

När arbetsgivaren har fått kännedom om behovet av permittering ska arbetsgivaren ge arbetstagaren (assistenten) förhandsinformation om bland annat grunderna för permitteringen samt om dess beräknade längd. 

Dessutom ska arbetsgivaren ge assistenten personligen meddelande om permittering senast 14 dagar innan permitteringen börjar. Innan meddelande om permittering ges ska assistenten ha möjlighet att höras. Om anmälan inte kan lämnas in personligen, får den lämnas in per brev eller elektroniskt med iakttagande av samma anmälningstid. Innan meddelandet om permittering avges ska arbetstagaren höras.
Arbetsavtalslagen 5 kap 3-5 § (Finlex)

Under permitteringen får assistenten ingen lön. Under permitteringen har arbetstagaren ändå rätt att ta emot annat arbete och även rätt till arbetslöshetsersättning. 

Om arbetsgivaren har permitterat en arbetstagare tills vidare, ska arbetsgivaren minst sju dagar innan arbetet återupptas meddela detta, om inte något annat har avtalats.
Arbetsavtalslagen 5 kap. 6 § (Finlex)

Assistentens anställningsförhållande avslutas

Avslutandet av anställningsförhållandet baserar sig på tvingande bestämmelser i arbetsavtalslagen. Ett arbetsavtal som ingåtts för viss tid upphör utan uppsägning när den avtalade tiden löper ut eller det avtalade arbetet har utförts. 
Arbetsavtalslagen 6 kap. 1 § (Finlex) 

Ett arbetsavtal som gäller tills vidare upphävs genom uppsägning som meddelas den andra avtalsparten.

I arbetsavtalet kan man avtala om uppsägningstiden. Uppsägningstiden kan dock inte avtalas att vara längre än sex månader Om man inte har avtalat om uppsägningstid, följs tiderna i arbetsavtalslagen.
Arbetsavtalslagen 6 kap. 2 § (Finlex)

Om inte något annat avtalas och anställningsförhållandet har fortgått utan avbrott, ska arbetsgivaren iaktta följande uppsägningstider:

• 14 dagar, om anställningsförhållandet har varat högst ett år,
• en månad, om anställningsförhållandet har varat mer än ett men högst fyra år,
• två månader, om anställningsförhållandet har varat mer än fyra men högst åtta år,
• fyra månader, om anställningsförhållandet har varat mer än åtta men högst tolv år,
• sex månader, om anställningsförhållandet har varat mer än tolv år.

Arbetsavtalslagen 6 kap. 3 § (Finlex)

Om en arbetsgivare säger upp en arbetstagare utan att följa uppsägningstiden ska han som ersättning till arbetstagaren betala full lön för den tid som motsvarar uppsägningstiden.  
Arbetsavtalslagen 6 kap. 4 § (Finlex)

Arbetsgivarens rätt att säga upp en arbetstagare begränsas av strikta bestämmelser. Enligt den allmänna bestämmelsen får arbetsgivaren säga upp ett arbetsavtal som gäller tills vidare endast av sakliga och vägande skäl. 
Arbetsavtalslagen 7 kap 1 § (Finlex)

Uppsägningsgrunderna delas in i uppsägning som har samband med arbetstagarens person å ena sidan, samt ekonomiska och produktionsmässiga uppsägningsgrunder å andra sidan.

Som sakliga och vägande grunder för uppsägning kan anses vara

• allvarligt brott mot eller försummelse av förpliktelser som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet,
• Väsentliga förändringar i de arbetsförhållanden som är knutna till arbetstagaren och som gör att arbetstagaren inte längre kan klara av sina arbetsuppgifter.

Vid bedömningen av om orsaken är saklig och vägande skall vid helhetsbedömningen beaktas antalet anställda hos arbetsgivaren samt arbetsgivarens och arbetstagarens förhållanden i sin helhet. 

Som sakliga och vägande grunder för uppsägning kan åtminstone inte anses

• arbetstagarens sjukdom, funktionsnedsättning, skada eller olycksfall, om inte hans eller hennes arbetsförmåga på grund av dessa har minskat väsentligt och för så lång tid att det inte rimligen kan förutsättas att arbetsgivaren fortsätter avtalsförhållandet,
• arbetstagarens deltagande i en stridsåtgärd, enligt lagen om kollektivavtal eller som genomförs av en arbetstagarförening.
• arbetstagarens politiska, religiösa eller andra åsikter eller arbetstagarens deltagande i samhälls- eller föreningsverksamhet,
• anlitande av rättsskyddsmedel som står till buds för arbetstagaren.

En arbetstagare

En arbetstagare som har försummat att fullgöra sina skyldigheter enligt anställningsförhållandet eller brutit mot dem får ändå inte sägas upp förrän hen varnats och fått möjlighet att rätta till sitt förfarande. Innan arbetsgivaren säger upp ett arbetsavtal av skäl som beror på arbetstagaren, ska arbetsgivaren ge arbetstagaren tillfälle att bli hörd om orsakerna till att arbetsavtalet hävs.
Arbetsavtalslagen 7 kap 2 § (Finlex)

Uppsägning av ekonomiska orsaker, produktionsorsaker eller omorganiseringar av verksamheten kan komma i fråga då arbetet har minskat eller upphört permanent. För en assistents del innebär detta i praktiken att arbetsgivaren inte längre får ersättning av välfärdsområdet för avlöning av en personlig assistent eller att arbetsgivaren inte längre kan erbjuda assistenten arbete på grund av att arbetsgivarens servicebehov förändrats.

Välfärdsområdet är inte en part i arbetsavtalet. Välfärdsområdet kan inte avsluta arbetsförhållandet för en personlig assistent som anställts enligt arbetsgivarmodellen och är inte heller direkt ansvarig för omständigheter som gäller arbetsförhållandet. Välfärdsområdet är ändå skyldig att ersätta en person med funktionsnedsättning för de utgifter som uppkommer av att anställa en personlig assistent. 

Ifall att välfärdsområdet drar in avslutar beslutet om personlig assistans, uppstår det i allmänhet för arbetsgivaren ekonomiska orsaker och produktionsorsaker för att säga upp arbetstagaren. Välfärdsområdet blir skyldigt att ersätta den personliga assistentens arbetsgivare för de lagstadgade utgifter som följer av uppsägningen, såsom lönen för uppsägningstiden.

Assistenten säger upp sig och anställningsförhållandet hävs

Den personliga assistentens anställningsförhållande kan upphöra då han eller hon säger upp sig. En arbetstagare behöver inte ange en särskild grund för att säga upp sig. Arbetstagaren är ändå skyldig att iaktta den uppsägningstid som man avtalat om i arbetsavtalet eller den uppsägningstid som ingår i arbetsavtalslagen.

Uppsägningstiden för anställningsförhållande som har fortgått utan avbrott är:

• 14 dagar, om anställningsförhållandet har varat högst fem år,
• en månad, om anställningsförhållandet har varat mer än fem år.

Arbetstagaren kan häva arbetsavtalet så att anställningsförhållandet genast avslutas, om arbetsgivaren så allvarligt bryter mot eller försummar sina skyldigheter enligt arbetsavtalet eller lagen, och som väsentligt påverkar anställningsförhållandet så allvarligt att det inte skäligen kan förutsättas att arbetstagaren fortsätter sitt anställningsförhållande ens under uppsägningstiden.
Arbetstavtalslagen 8 kap 1 § (Finlex) 

Hävningsgrunden ska alltid åberopas inom 14 dagar.
Arbetstavtalslagen 8 kap 2 § (Finlex)

Om arbetstagaren har varit frånvarande från arbetet minst sju dagar utan att under denna tid ha anmält giltigt skäl till sin frånvaro till arbetsgivaren, har arbetsgivaren rätt att anse arbetsavtalet hävt räknat från början av frånvaron. 
Arbetstavtalslagen 8 kap 3 § (Finlex)

Källor

Arbetstidslag 872/2019 (Finlex)

Arbetsavtalslag 55/2021 (Finlex) 

Arbetarskyddslag 738/2002 (Finlex) 

Semesterlag 162/2005 (Finlex)

Lag om företagshälsovård 1383/2001 (Finlex)

Konttinen, Juha-Pekka (2010) Grundinformation: Systemet för personlig assistent och arbetslagstiftningen (på finska, pdf 465 kb) 

Heta-liitto: Arbetstidslagen (på finska)

Regeringens proposition (RP 158/2018 rd) till riksdagen med förslag till arbetstidslag och till vissa lagar som har samband med den (pdf 1251 kb, Finlex)