Personlig assistans

Sidans innehåll

Vad är personlig assistans?

Personlig assistans är

  1. nödvändig hjälp av en annan person för att klara av de funktioner (som hör till normal livsföring), som personen skulle utföra själv, men som han eller hon på grund av sin funktionsnedsättning eller sin sjukdom inte alls eller delvis inte klarar av
  2. hjälp som möjliggör ett självständigt liv för personen med svår funktionsnedsättning 
  3. service som en person med svår funktionsnedsättning som uppfyller villkoren i handikappservicelagen ska beviljas

För vad beviljas personlig assistans?

Personlig assistans gäller de sysslor som personen skulle utföra själv, men som han eller hon på grund av sin funktionsnedsättning eller sin sjukdom inte klarar av. Syftet med personlig assistans är att hjälpa personen med svår funktionsnedsättning att göra sina egna val i hemmet och utanför hemmet:

  • i de dagliga sysslorna
  • i arbete och studier
  • i fritidsaktiviteter
  • i samhällelig verksamhet
  • i upprätthållandet av sociala kontakter

Med dagliga sysslor avses sådana sysslor som människor utför i sitt liv antingen varje dag eller mer sällan, men ändå upprepade gånger med vissa tidsintervaller. Som dagliga sysslor betraktas således de sysslor som generellt hör till sedvanliga funktioner i livet. Sådana är bland annat rörlighet och annan förflyttning, påklädning, skötsel av den personliga hygienen, tvättning och vård av kläder, matlagning, städning och uträttande av ärenden, till exempel att gå till butiken eller uträtta ärenden hos myndigheter. Till de dagliga sysslorna räknas också deltagande i de dagliga sysslorna av de barn som personen med svår funktionsnedsättning sköter eller har vårdnaden om.

Om behovet av hjälp och assistans i första hand grundar sig på omsorg, vård och tillsyn, bör behovet tillgodoses på annat sätt än genom personlig assistans. Sådan omsorg, vård och tillsyn, är åtminstone sådan vård och omsorg som i huvudsak ges på medicinska grunder eller sådan vård och omsorg som ges oberoende av personens funktionsnedsättning eller sjukdom, exempelvis så kallad basvård.

I vilken omfattning beviljas personlig assistans?

I 8 c § i handikappservicelagen finns bestämmelser om i vilken omfattning personlig assistans ska beviljas. 

Dessutom ska man beakta bestämmelserna i grundlagen som förskriver att var och en har rätt till oundgänglig omsorg och tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster.

Detta innebär i praktiken att man genom service för var och en ska trygga ett människovärdigt liv och ge alla människor förutsättningar att fungera som fullvärdiga medlemmar i samhället. Ett människovärdigt liv innebär utöver att de grundläggande behoven uppfylls även att till exempel sociala relationer upprätthålls och att personen har möjlighet att göra sina egna val och att förverkliga sig själv på olika sätt.

Då man fastställer hur många timmar personlig assistans en person behöver ska man först bedöma hur mycket hjälp personen nödvändigtvis är i behov av. Först därefter kan man uppskatta hur många timmar som behövs för att täcka detta nödvändiga behov.

Då ett beslut fattas ska man också beakta att det antal timmar som i praktiken är tillräckligt i själva verket ofta är högre än den sammanlagda tid som går åt till de enskilda situationer där personen behöver assistans. Detta beror i stor utsträckning på den lagstiftning som gäller arbetstagarens anställningsförhållande och arbetstid.

Enligt arbetslagstiftningen innebär arbetstid all den tid då arbetstagaren ska finnas tillgänglig för arbetsgivaren. I anställningsförhållanden där arbetet handlar om personlig assistans utförs arbetsuppgifterna vanligtvis inte utan avbrott, utan de utförs vid olika tidpunkter under arbetsskiftet beroende på vilken typ av hjälp personen för närvarande behöver. Mellan arbetsuppgifterna finns vanligtvis också sådan tid då den personliga assistenten måste finnas tillgänglig för personen med funktionsnedsättning även om assistenten inte nödvändigtvis i just det ögonblicket utför några egentliga assisterande uppgifter.

Bedömningen av servicebehovet och serviceplanen är av central betydelse vid dimensioneringen av antalet nödvändiga timmar för personlig assistans. Då man gör upp en serviceplan är det skäl att uppskatta behovet av personlig assistans på alla livsområden. Som hjälp i detta arbete kan man använda olika slags kartläggningsmetoder som mäter hjälpbehovet.

Personer med svår funktionsnedsättning som bor på ett serviceboende eller får boendetjänster har utöver boendetjänsterna rätt att utifrån det individuella behovet få personlig assistans även för arbete och studier, fritidsintressen, deltagande i samhällelig verksamhet eller upprätthållande av sociala kontakter.

Oberoende av hur den personliga assistansen ordnas ska personen själv få fatta beslut om hur, var och när han eller hon får personlig assistans och om vem som ger honom eller henne denna assistans.

Dagliga sysslor

Personlig assistans ska ordnas i de dagliga sysslorna i den utsträckning det är nödvändigt för personen med svår funktionsnedsättning. Lagen känner inte till några undre eller övre gränser vad gäller timantalet, utan man bör alltid utgå från personens individuella hjälpbehov.

Med dagliga sysslor avses sådana sysslor som människor utför i sitt liv antingen varje dag eller mer sällan, men ändå upprepade gånger med vissa tidsintervaller. Exempel på dagliga sysslor är sysslor som utförs dagligen i och utanför hemmet och som generellt hör till livet, så som

  • rörlighet
  • påklädning
  • skötsel av personlig hygien
  • klädvård och matförsörjning
  • skötsel av hemmet
  • butiksbesök
  • läkarbesök
  • uträttande av andra ärenden
  • att föra barn till daghem och deltagande i de dagliga sysslorna för barnen med mera.

Arbete och studier

Personlig assistans ska ordnas i arbete och studier i den utsträckning det är nödvändigt för personen med svår funktionsnedsättning. Lagen känner inte till några undre eller övre gränser vad gäller timantalet, utan man bör alltid utgå från personens individuella hjälpbehov. 

Med arbete avses dels verksamhet som baserar sig på ett anställningsförhållande, dels företagsverksamhet. Med studier avses sådana studier som leder till en examen eller ett yrke eller sådana studier som stärker yrkesskickligheten för en person med svår funktionsnedsättning och förbättrar hans eller hennes möjligheter att bli sysselsatt. Till sådana studier räknas också handledande utbildningar, som till exempel utbildning som handleder för yrkesutbildning, samt utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv för studerande med funktionsnedsättning.

Personlig assistans för personer med svår funktionsnedsättning som studerar till exempel vid gymnasier eller högskolor ordnas med stöd av handikappservicelagen. I fråga om yrkesläroanstalter är det i första hand utbildningsanordnaren som ansvarar för att ordna de assistenttjänster som behövs för studierna. Det är dock endast utbildningsanordnare som fått uppgiften att att ordna yrkesutbildning med krävande särskilt stöd, det vill säga så kallade specialläroanstalter, som är skyldiga att ordna en personlig skolgångsassistent för den studerande. 

Personlig assistans kan ordnas också under semester- och arbetsresor utomlands.

Personlig assistans och elitidrottare inom parasport

Diskrimineringsombudsmannen gav ett ställningstagande gällande främjandet av likabehandling av funktionshinderidrottare (idrottare inom parasport/paraidrott) 17.4.1019. 

Enligt ställningstagandet bör idrotten åtminstone vad gäller elitidrottare som får stipendium likställas med arbete när man bedömer behovet för färdtjänst.

Diskrimineringsombudsmannen: Likabehandlingen av funktionshinderidrottare måste främjas

I varje fall måste beviljandet av personlig assistans alltid baseras på övervägandet av individuella behov.

Personer med funktionsnedsättning kan behöva personlig assistans på det sätt som avses i handikappservicelagen. Personlig assistans kan man få oberoende av om tävlingarna ordnas i Finland eller utomlands. Idrotten bör likställas med arbete åtminstone när det gäller elitidrottare som får stipendium eller för vilka idrotten är en inkomstkälla dvs. har idrotten som ett utkomstskydd.  

Ifall det inte är fråga om en toppidrottare som lyfter stipendiepengar, skall personlig assistans beviljas liksom annars för aktiviteter under fritiden. Om det är fråga om idrott som hobby skall detta tas i beaktande när man bedömer behovet av omfattningen av personlig assistans.  

Grundläggande utbildning

När det gäller grundläggande utbildning är det kommunens undervisningsväsende som i första hand ansvarar för personlig assistans. Funktionshinderservicen i välfärdsområdet har en sekundär skyldighet att ordna personlig assistans, om exempelvis den assistans som ordnas av skolväsendet inte är tillräcklig eller lämplig.

Enligt 31 § i lagen om grundläggande utbildning har elever med funktionsnedsättning och andra elever i behov av särskilt stöd rätt att avgiftsfritt få de tolknings- och biträdestjänster som är en förutsättning för att de ska kunna delta i undervisningen. Den som ordnar undervisningen fattar beslut i ärendet. Assistansen kan ordnas antingen så att en enskild elev får en personlig assistent eller så att flera elever har en gemensam assistent.

Personlig assistans som ges en skolelev i enlighet med handikappservicelagen kan även gälla exempelvis hjälp med läxorna efter skoldagens slut.

Fritidsaktiviteter, samhällelig verksamhet och upprätthållande av sociala kontakter

I fråga om fritidsaktiviteter, deltagande i samhällelig verksamhet och upprätthållande av sociala kontakter (som upprätthållande av vänskaps- och släktförhållanden) ska personlig assistans ordnas minst 30 timmar i månaden, om inte ett lägre antal timmar räcker till för att trygga det nödvändiga behov av hjälp som personen med svår funktionsnedsättning har.

Det är fråga om ett minimiantal timmar, vid behov kan antalet timmar alltså vara högre. I specialfall kan timantalet också vara lägre än 30 timmar i månaden, men då ska välfärdsområdet kunna motivera varför personen inte är i behov av ett högre timantal.

Personlig assistans i förhållande till andra tjänster och stödinsatser

Handikappservicelagen är primär i förhållande till lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda, men sekundär i förhållande till socialvårdslagen. Vilken lag som ska tillämpas ska väljas beroende på vilken hjälp och vilket stöd som bäst tillgodoser klientens grundläggande fri- och rättigheter och ändamålet för lagen i fråga samt klientens intresse.

Vid behov är det möjligt att kombinera personlig assistans med andra tjänster och stödinsatser som avses i handikappservicelagen, socialvårdslagen eller lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda. Då man utreder servicebehovet och senast då man fattar beslut om servicen måste man individuellt bedöma med vilka metoder klientens servicebehov tillgodoses på bästa sätt. En kombination av olika tjänster ska bilda en helhet som är ändamålenlig med tanke på klientens förhållanden och behov.

Om man för en klient exempelvis ordnar serviceboende hemma, kan serviceboendet genomföras med hjälp av olika service- och stödinsatssystem. Ett serviceboende i enlighet med handikappservicelagen kan förslagsvis ordnas delvis genom personlig assistans och delvis med hjälp av hemvård. Därtill bör man bevilja personlig assistans för verksamhet utanför hemmet.

Det är även möjligt att ordna assistans i hemmet och utanför hemmet enbart i form av personlig assistans. När man bedömer vilken serviceform eller vilket sätt att ordna servicen som är mest ändamålsenligt ska man i första hand utgå från klientens önskemål, åsikter, individuella behov och intressen.

Andra serviceformer i stället för personlig assistans

Enligt 8 § i handikappservicelagen har välfärdsområdet ingen särskild skyldighet att ordna personlig assistans om tillräcklig omsorg om en person med svår funktionsnedsättning inte kan tryggas genom åtgärder inom den öppna vården.

Detta gäller situationer där personen med svår funktionsnedsättning är i behov av tjänster som förutsätter krävande specialkompetens på många områden och sjukvårdsliknande vård dygnet runt. Bestämmelsen gäller även de situationer då det är motiverat att personen redan med avseende på sitt service- och vårdbehov är intagen på institution.

Enligt social- och hälsovårdsutskottets ställningstagande bör även personer med svår funktionsnedsättning på institution ha möjligheter att upprätthålla sina sociala kontakter och delta i samhället. Trots att personlig assistans inte är en lämplig serviceform, bör servicen ändå ordnas på något ändamålsenligt sätt.

Källor

Lag om yrkesutbildning 531/2017 (Finlex) 

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om yrkesutbildning och till vissa lagar som har samband med den. RP 39/2017 rd (pdf. Riksdagen )

Social- och hälsovårdsutskottets betänkande. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om service och stöd på grund av handikapp samt 4 § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården. 
ShUB 32/2008 rd (pdf 301 kb, Riksdagen)

Ahola, Sanna & Konttinen, Juha-Pekka (2011) Ändringarna i handikappservicelagen: Rätten till personlig assistans säkerställs (pdf 378 kb). Assistentti.info. INFO serien nr 11.  

Räty, Tapio (2010) Vammaispalvelut. Vammaispalvelujen soveltamiskäytäntö. (på finska) Kynnys ry.

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om service och stöd på grund av handikapp samt 4 § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården.
RP 166/2008 (pdf 282 kb)

Ändringar av handikappservicelagen fr.o.m. 1.9.2009 (SHM)

Uppdaterad: