Att arbeta med tolk
Arbete med hjälp av tolk möjliggör att både klienterna och de yrkesutbildade personerna kan göra sig förstådda vid olika klientmöten inom all service. Man ska anlita tolk i alla situationer där klienten inte har tillräckliga språkkunskaper för utredning av olika ärenden.
Enligt språklagen är en person berättigad till tolktjänster om personen inte kan finska eller svenska eller inte kan bli förstådd på grund av sin funktionsnedsättning eller sjukdom. Den myndighet som har beställt tolken betalar de kostnader som tolkningen medför, eftersom lagen ålägger myndigheten att ordna tolkning vid behov. När det gäller patienter med flyktingbakgrund ersätter staten kommunen för de tolkningskostnader som uppkommer. Språklag 423/3002 (Finlex).
Mottagningscentralerna ordnar tolk- och översättningstjänster för asylsökande.
Lag av mottagande 746/2011 (Finlex)
Kundmöten med hjälp av tolk till exempel inom social- och hälsotjänster minskar risken för missförstånd och är därmed även kostnadseffektiva. Tolkning är viktig även med tanke på patientsäkerheten.
Att arbeta med tolk ingår i yrkeskompetensen
Det krävs inga särskilda kunskaper för att arbeta med hjälp av tolk. Arbetet lyckas när de yrkesutbildade personerna:
- Känner till den egna organisationens praxis för bokning av tolk.
- Sätter sig in i hur man bör arbeta tillsammans med en tolk.
- Bokar en tolk alltid när det inte finns ett gemensamt språk med klienten.
- Arbetar tillsammans med tolkar som har avlagt en yrkes- eller universitetsexamen.
- Säkerställer att den tolk som har bokats inte är släkt med klienten eller på annat sätt jävig.
- Bokar en dubbel mottagningstid när tolken deltar.
- Arbetar tillsammans med samma tolk i klientrelationer som kräver flera möten, om detta är till fördel för alla.
- Berättar för klienten om tolkens och den yrkesutbildade personens roller i klientservicesituationen, om tystnadsplikten och fördelarna med tolkhjälpen för välbefinnandet, för att få psykiskt stöd och säkerställa rättsskyddet.
- Hjälper tolken att förbereda sig på förhand genom att informera om mötets natur, innehåll och syfte.
- Talar till klienten, trots att samtalet sker via tolken.
- Vägrar att använda minderåriga tolkar.
- Ger respons till tolkcentralen, om det finns något att anmärka på i tolkens arbete.
Arbete med hjälp av tolk kan vara förhindrat till exempel på grund av att klienten inte vill ta emot tolkhjälp. Det är viktigt att skapa tillit mellan klienten, den yrkesutbildade personen och tolken.
Tolkning vid arbete med minderåriga skiljer sig inte nämnvärt från tolkning vid arbete med vuxna. Barn förstår kommunikation med hjälp av tolk till stor del på samma sätt som vuxna och kan delta i möten som sker med hjälp av tolk.
Vid tolkning av möten med barn är det bra att i förväg fundera ut sådana metoder som gör det möjligt att i tolkningssituationen skapa kontakt med barnet genom ordlös kommunikation. Barnet måste förstå att den huvudsakliga samtalspersonen i tolkningssituationen är den yrkesutbildade personen och inte tolken.
Tolkning inom mentalvårdstjänster
Förutsättningen för att ge och få psykisk hjälp är att det finns en fungerande interaktion mellan den yrkesutbildade personen och klienten, och för detta krävs ett gemensamt språk.
I mentalvårdsarbete rekommenderas kontakttolkning, men distanstolkning via video eller telefon kan också användas. Det här sker särskilt i brådskande situationer, på grund av långa avstånd eller när det är frågan om ovanliga språkgrupper.
Det är också viktigt att säkerställa att arbetet med hjälp av tolk inte till exempel försämrar terapiresultatet, utan att tolkningen även är lämplig inom särskild service.
Särskilt vid tolkning gällande den psykiska hälsan och i långvariga klientrelationer ska man i mån av möjlighet ta hänsyn till klientens önskemål om tolk.
Material till stöd för tolkning
