Språkmedvetet arbete

Språkmedvetet arbete innebär ett verksamhetssätt som beaktar personer som talar olika språk i arbetsgemenskapen. Med hjälp av det kan man

• lösa upp och avlägsna hinder för förståelse och delaktighet
• möjliggöra arbete även för personer vars språkfärdigheter håller på att utvecklas
• tillstå språkets centrala betydelse i arbetsgemenskapen
• öka medvetenheten om olika modersmål och om i vilka olika former språk förekommer
• öka uppskattningen för språk och språkens synlighet.

Bristande språkfärdigheter är ett stort hinder för sysselsättning i Finland

Så många som hälften av personerna med utländsk bakgrund bedömer att bristande språkfärdigheter är ett hinder för sysselsättning.

Bakom kraven på språkfärdigheter gömmer sig också ofta fördomar och diskriminering. Över 75 procent av företagen är inte beredda att anställa invandrare som inte har flytande kunskaper i finska. Å andra sidan visar Arbetshälsoinstitutets Mångfaldsbarometer att största delen (88 %) av de yrkesutbildade inom personalbranschen som deltog i barometern trodde att det inte krävs att man behärskar finska och/eller svenska fullständigt om inte arbetsuppgifternas karaktär kräver det.

I en flerspråkig arbetsgemenskap beaktas alla

Språkmedvetenhet främjas på många sätt i organisationer och arbetsgemenskaper. Det är viktigt att agera systematiskt och ange den överenskomna praxisen i beskrivningen av verksamheten.

Språkmedvetenhet kan genomföras på många olika sätt, till exempel genom följande åtgärder:

• Engagera arbetsgemenskapen i att främja språkmedvetenhet.
• Förbered ärenden i arbetsgemenskapen på ett språkmedvetet sätt.
• Se över praxisen i arbetsgemenskapen.
• Bedöm kraven på språkfärdigheter kritiskt vid rekrytering, och fundera på om kraven motsvarar det faktiska behovet.
• Genomför arbetsintervjuer på arbetsspråket.
• Använd språk som alla kan samtidigt i arbetsgemenskapen, till exempel kan finska och engelska användas som arbetsspråk vid möten.
• Informera om er språkmedvetna verksamhetskultur i början av möten med intressentgrupper: ”Under det här mötet får man också tala engelska.”
• Ge möjlighet att utföra arbetsuppgifter på andra språk än finska.
• Reservera medel för översättning så att material på finska kan översättas till de språk som behövs.

Språkmedvetenhet i bilder

I följande serier beskrivs vardagen i en språkmedveten arbetsgemenskap. Serierna har ritats av Warda Ahmed inom ramen för projektet Mångfaldigt bättre (Moninaisesti parempi).

Behovet av språkmedvetenhet i arbetslivet

Nästan åtta procent av hela Finlands befolkning har ett främmande språk som modersmål.

Bristande språkfärdigheter upplevs vara det vanligaste hindret för sysselsättning.
Bristfälliga språkkunskaper är ett hinder för sysselsättning, och avsaknad av en arbetsplats är i sin tur ett hinder för att utveckla språkfärdigheterna. Många organisationer kräver av gammal vana att de anställda ska behärska det finska språket på modersmålsnivå. Syftet med språkmedvetenhet är att ge också personer vars språkfärdigheter håller på att utvecklas möjlighet att arbeta.

Kritisk bedömning av kraven på språkfärdigheter i rekryteringsskedet

Organisationer önskar ha anställda med olika bakgrund, men vittnar om att det är svårt att hitta kompetenta personer. En rekryteringsmetod som främjar mångfald är att kritiskt bedöma de språkfärdigheter som krävs för uppgiften.

I ett rekryteringsförsök inom ramen för THL:s projekt Mångfaldigt bättre önskades att sökandena hade flytande kunskaper i engelska och grundläggande kunskaper i finska. Arbetsannonsen publicerades på engelska och finska.

Resultaten var en positiv överraskning:

• Det kom in 120 ansökningar av 95 olika sökande till en uppgift som forskare.
• De sökande hade 26 olika modersmål och var fjärde sökande hade avlagt en doktorsexamen.
• Inom denna stora och mångfaldiga grupp av personer hittas sannolikt den bästa kompetensen.

Efter att rekryteraren kritiskt bedömt vilka kunskaper i finska som behövs för uppgiften förbättrades den behörighet som sökande som flyttat till Finland från andra länder hade i jämförelsen av sökande.

Beslutet att kräva en lägre kunskapsnivå vad gäller det finska språket innebar inte att uppgiftens kravnivå eller den sakkunskap som behövdes för den sänktes.

Ett språkmedvetet verksamhetssätt är en gemensam spelregel

I arbetsgemenskaper finns många olika språkkunskaper på olika nivåer. Alla kan inte nödvändigtvis följa med i en snabb kommunikation lika smidigt.  En språkmedveten verksamhetskultur kan synas till exempel genom att man vid möten flexibelt använder både finska och engelska. Ett sätt att främja språkmedvetenhet som upplevts vara bra är att i början av ett möte repetera de gemensamma verksamhetssätten, till exempel på vilka språk man kan hålla anföranden och ställa frågor. Ansvaret för en språkmedveten verksamhet delas av hela teamet, så det ankommer inte på en enskild arbetstagare att repetera principerna för en språkmedveten verksamhet.

Språkmedveten verksamhet i praktiken

En språkmedveten verksamhet på arbetsplatsen kan också orsaka oro hos personer som är vana att kommunicera endast på finska. Det kan till exempel kännas nervöst att tala engelska.
Syftet med den språkmedvetna verksamheten är inte att ändra allas kommunikationsspråk till engelska. Varje sakkunnig kan i varje situation använda det språk som hen upplever vara bäst för att framföra den egna sakkunskapen.  Den språkmedvetna verksamheten sker på valda gemensamma språk.

Stöd av organisationen för att utveckla språkfärdigheterna

Organisationens kompetens byggs upp genom att utveckla personalens sakkunskap. Att lära sig språk anses ofta vara individens eget ansvar och mer sällan en del av arbetsgemenskapens gemensamma strukturer. 

I en språkmedveten arbetsgemenskap beaktas personalens språkliga mångfald och behovet av språkutbildning som en del av utvecklingen av personalens kompetens. En språkmedveten organisation ger möjligheter att studera finska och stöder användningen av språket i vardagen på arbetsplatsen. Till exempel THL:s anställda kan gå på språkkurs som arbetsgivaren bekostar under arbetstid.

I en språkmedveten miljö får man göra fel

Språkgrodor, det vill säga oavsiktliga tabbar och missförstånd, hör till vardagen i en språkmedveten arbetsgemenskap. Situationer och fel med anknytning till språket kan kännas både lustiga och pinsamma.  Att utveckla språkfärdigheterna är emellertid en inlärningsprocess som kräver försök och misstag. I en språkmedveten och uppmuntrande arbetsgemenskap lämnas en person inte ensam med den skam språkgrodorna orsakar och känslan av att vara dålig.

I en psykologiskt trygg miljö vågar man fråga

En psykologiskt trygg arbetsgemenskap främjar modet att våga använda de språkfärdigheter som utvecklas. Med psykologisk trygghet avses en gemensam upplevelse av att man i arbetsgemenskapen kan vara sig själv och ta risker. I en psykologiskt trygg situation vågar man ställa frågor utan rädsla för att de andra avvisar eller bestraffar en.  
En psykologiskt trygg arbetsgemenskap byggs upp i mötena mellan människor. Chefernas exempel har stor betydelse.

En språkmedveten arbetsgemenskap är till fördel för alla

Mångfald är bevisligen en framgångsfaktor för organisationen: den förbättrar innovativiteten, möjligheterna att nå nya kundgrupper och den ekonomiska lönsamheten. Förekomsten av olikheter är dock inte i sig en nyckel till framgång. Det behövs också ett bra ledarskap, psykologisk trygghet samt inkluderande verksamhetssätt – till exempel språkmedvetenhet.

I en språkmedveten arbetsgemenskap utvecklas den sakkunnigas språkfärdigheter och säkerheten att fungera i olika sakkunnigroller ökar. I en jämställd och jämlik arbetsgemenskap kan var och en känna att den är uppskattad och sakkunnig även om språkfärdigheterna håller på att utvecklas.

Källor
 

På Finska

Bergbom, B., Toivanen, M. & Väänänen, A. (2020). Monimuotoisuusbarometri 2020: Fokuksessa rekrytointikäytännöt ja monikulttuurisuus. Työterveyslaitos.

Kuusio, H., Seppänen, A., Jokela, S., Somersalo, L. & Lilja, E. (toim.) (2020). Ulkomaalaistaustaisten terveys ja hyvinvointi. FinMonik-tutkimus 2018–2019. Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen julkaisuja, Raportti 1/2020.

Lehmuskangas, P., Kärpänoja, J., Roth, S., Sandqvist, S. & Hietikko, M. (2020). Selvitys maahanmuuttajien rekrytoinnista. Uudenmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus. Raportteja 09/2020.