Rehabiliteringstjänster för invandrare

Rehabiliteringstjänsterna som befolkningen med utländsk bakgrund använder omfattar till exempel psykisk hälsa, behandling av skador och sysselsättning. En person som flyttat till Finland och som har fått uppehållstillstånd och en kommunplats har rätt till både kommunala tjänster och FPA:s tjänster.

Invandrarna använder rehabiliteringstjänster mer sällan än övriga befolkningen. Det finns få internationella undersökningar om hur invandrare söker sig till rehabilitering och om deras tillgång till rehabilitering, men man har konstaterat att det är problematiskt för invandrare att söka sig till rehabiliteringstjänster och att få invandrare deltar i rehabilitering.

I Maamu-undersökningen observerades att var femte invandrare med rysk och kurdisk bakgrund upplevde sig vara i behov av rehabilitering. Begreppet rehabilitering kan vara främmande för många invandrare, vilket i sin tur hindrar dem från att söka sig till tjänsterna.

Arbetsförmågan nästan som förut trots coronaepidemin

Den flera år långa coronaepidemin har haft en betydande inverkan på hela befolkningens hälsa och välfärd Den invandrande befolkningen har i jämförelse med hela befolkningen oftare upplevt utmaningar som försämrar funktionsförmågan, till exempel:

• utmaningar med minnesfunktionen
• psykisk belastning
• svåra begränsningar i funktionsförmågan.

Dessutom upplevde invandrare mer sällan än hela befolkningen att deras livskvalitet och hälsa var god.
Trots coronaepidemin och de hälsoförsämrande effekter den medfört upplevde invandrarna sig vara nästan lika arbetsförmögna som hela befolkningen under coronaepidemin.

Invandrarnas rehabiliteringsbehov och utvecklingen av tjänsterna

Det kan krävas kreativ samordning av olika tjänster för att hitta lämpliga rehabiliteringsvägar för invandrare. När man planerar rehabiliteringsvägen kan helheten skräddarsys av integrations- och rehabiliteringstjänster samt olika utkomstformer. Även servicebehoven som rör sysselsättning kan vara kopplade till servicebehoven inom rehabiliteringen.

Problemen med invandrarnas rehabilitering och sysselsättning gäller särskilt hänvisningen till rehabiliteringstjänster, stödet för sysselsättning samt övergången till basservicen.

Man kan utveckla rehabiliteringstjänsterna så att de bättre motsvarar invandrarnas behov genom att 

• förbättra de yrkesutbildade personernas kunnande
• erbjuda stödtjänster för yrkesutbildade personer (t.ex. tolk och konsultation)
• erbjuda särskilda tjänster för invandrare som behöver dem.

Invandrarklienten inom rehabiliteringen

Särdragen i rehabiliteringen beror på klienterna. Till exempel påverkas klientsituationen och servicebehovet av åldern och språkkunskaperna hos en klient med invandrarbakgrund.

Barnklienter:

• I samarbete med barnet och barnets familj kan utmaningar uppstå till exempel på grund av föräldrarnas inställning till vården av barnet. Om servicesystemet och vården är främmande för föräldrarna kan de förhålla sig negativt eller skeptiskt till barnets vård. Då ska man reservera tid för handledning och rådgivning av föräldrarna och vid behov en tolk.
• På grund av barnets bristfälliga språkkunskaper kan det vara svårt att identifiera språkliga utvecklingssvårigheter.

Unga klienter:

• För invandrarungdomar kan rehabiliteringsbehovet hänföra sig till studiernas övergångsskede, då studierna kan avbrytas eller då en tonåring som kommer till landet inte hinner få avgångsbetyg från grundskolan innan läroplikten upphör.
• Konflikter mellan hemmets och föräldrarnas förväntningar och det finländska samhällets förväntningar kan leda till ett behov av att bearbeta identiteten.

Klienter i arbetsför ålder:

• Att leva åtskild från familjen eller ensamhet kan orsaka odefinierbara anpassningssvårigheter hos unga och personer i arbetsför ålder, som tar sig uttryck i mållöshet, allmän orkeslöshet, illamående, svårigheter att förbinda sig till vården, studierna och arbetet.
• Invandrarbakgrunden ska beaktas särskilt om en invandrare i arbetsför ålder inte har utbildning och arbetserfarenhet från Finland eller om utbildningen och arbetserfarenheten från ett annat land avviker kraftigt från kraven i det finländska utbildningssystemet och arbetslivet. Då kan klienten ha svårt att bedöma sin ork och sina framtidsutsikter.

Äldre klienter:

• Äldre klienter med invandrarbakgrund har oftare dåliga språkkunskaper, särskilt kvinnor kan vara analfabeter. De kan uppleva utanförskap från det finländska samhället och längta efter nära familjeförhållanden som har brutits till följd av invandringen.

Läs också

Funktionsförmåga hos invandrare (Invandring och kulturell mångfald -webbsida, THL)
Hälsa och välfärd (Invandring och kulturell mångfald -webbsida, THL)
Kulturell kompetens och kultursensitivitet (Invandring och kulturell mångfald -webbsida, THL)
Funktionsförmågan-webbsida (THL)
Rehabilitering (STM)
Rehabilitering (FPA)