Ett regnbågsbarn eller en regnbågsungdom inom skol- och studerandehälsovården

Skol- och studerandehälsovården har en betydelsefull ställning i barnens och de ungas liv eftersom de gör viktigt förebyggande arbete och når hela åldersklasser. Inom vissa områden kan barnet eller den unga träffa samma hälsovårdare eller skolläkare från lågstadiet ända till tidig vuxenålder. Sålunda har den anställda inom skol- och studerandehälsovården en stor betydelse för utvecklingen av och välbefinnandet hos barn och unga som tillhör sexuella och könsminoriteter. 

Skapandet av en förtroendefull atmosfär vid möten inom skol- och studerandehälsovården är särskilt viktig. En skicklig anställd möter varje elev och studerande sensitivt och stannar upp och lyssnar på dennas definition om sig själv. 

Vissa anställda upplever dock att de inte har en tillräcklig kunskap om regnbågsteman, dvs. teman i samband med sexuella och könsminoriteter. På denna webbplats ges information om centrala teman i regnbågsbarnens och -ungdomarnas liv och eventuella behov av stöd som skapas på grund av minoritetsställningen och som kan tillhandahållas av skol- och studerandehälsovården. Centrala termer definieras i ordlistan. 
En liten regnbågsordlista

På denna sida

• Rum för ett tryggt samtal
• Den regnbågsungas identitet och sexuella och reproduktiva hälsa  
• Ett barn och en ungdom som tillhör en könsminoritet inom skol- och studerandehälsovården
• Ett barn och en ungdom som tillhör en sexuell minoritet inom skol- och studerandehälsovården

Rum för ett tryggt samtal

Skolhälsovårdaren är en särskilt viktig person för regnbågsunga. Ungdomarna kan vilja samtala med hen om mångfald av sexuell läggning och kön och om sin egen identitet. Den anställda har en viktig uppgift i att erbjuda enligt möjligheterna eleven eller studeranden tid och rum för ett tryggt samtal.

• Det är viktigt för barnet och den unga att få veta att det inte är något fel på hen. 
• Det är helt godkänt att fundera över sin egen sexuella läggning eller sitt eget kön.  
• Det är tillåtet att definiera sig själv men man behöver inte vara säker på sin identitet. Man får även låta bli att definiera sig själv. 
• Identiteten utvecklas under livet och kan även ändras.

Samhällets trånga normer som fastställer kön och sexuell läggning skapar hos oss ofta även omedvetet förhandsantaganden om barnens eller ungdomarnas kön, dess uttryck och sexuell läggning. Felaktiga antaganden och omgivningens eventuella negativa attityder kan skapa så kallad minoritetsstress hos regnbågsbarn och -unga. Minoritetsstressen kan höja tröskeln för att ta upp egna frågor.

Därför är det viktigt att varje anställd möter eleven eller studeranden med förståelse och utan förhandsantaganden.

• Bemöt barnet och ungdomen såhär
• Skulle jag göra antaganden? – Vad är normmedvetenhet
• Var och en kan stärka regnbågsbarnets och -ungdomens psykiska hälsa

Barnet eller den unga kan även behöva hjälp med att formulera sina egna upplevelser och tankar. Den anställda kan ge hen saklig information på åldersnivå om mångfald av kön och sexuell läggning. Med hjälp av råd och information som finns på denna webbplats kan personalen utöka sitt eget kunnande om regnbågsfrågor och även få information om vart barnet eller den unga ska hänvisas vidare vid behov.

Den regnbågsungas identitet och sexuella och reproduktiva hälsa

I det följande beskrivs teman som kan vara viktiga för ungdomar som tillhör könsminoriteter och de som tillhör sexuella minoriteter.  

Innehållsaccenterna som du öppnar från plustecknet fungerar tyvärr inte i Internet Explorer. Vi rekommenderar att du använder en annan webbläsare, såsom Chrome, Edge eller Safari.

Ett barn och en ungdom som tillhör en könsminoritet inom skol- och studerandehälsovården

I detta avsnitt berättar vi om sådant som särskilt elever och studeranden som är transkönade och ickebinära samt elever och studeranden som funderar över sitt kön kan ha behov av att få hjälp med från skol- och studerandehälsovården. Personalen inom skol- och studerandehälsovården är experter inom bemötande och den yrkeskunskapen räcker långt. Den anställda behöver inte vara expert inom regnbågsfrågor och inte heller kunna alla termer. 
En liten regnbågsordlista

Intersexpersoner vars kropp inte motsvarar den typiska definitionen av en kvinnas eller mans kropp räknas också till könsminoriteterna. Alla intersexpersoner upplever inte att regnbågsidentiteten är deras. Därför berättar man separat på en egen webbplats om hur en ungdom med intersexvariationer ska bemötas inom skol- och studerandevården.
Hur ska ett barn eller en ungdom med intersexvariation bemötas inom hälsovårdstjänsterna

Lyssna och stöd  

Det kan finnas många belastningsfaktorer kopplade till funderandet över den egna könsidentiteten och könsmotstridigheten.  

• Stanna upp och lyssna på varje elevs och studerandens definition om sig själv. Man kan inte härleda barnets eller den ungas könsidentitet utgående från utseende eller namn. 
  Bemöt barnet och ungdomen såhär
• Stöd den psykiska hälsan hos en elev eller en studerande som tillhör en könsminoritet. Varje möte med en vuxen inom skolan påverkar elevens eller studerandens välbefinnande.
  Var och en kan stärka regnbågsbarnets och -ungdomens psykiska hälsa

Att bli sedd i sitt eget kön 

Inom vissa familjer är könsmångfald naturligt. Föräldrarna kan redan tidigt ha observerat att deras barns kön inte stämmer överens med det som tilldelats vid födseln. Föräldrarna kan stödja barnets könsuttryck genom att till exempel använda det tilltalsnamn som barnet valt och låta barnet själv välja sina kläder och sin frisyr. 

Ibland är situationen krångligare. Barnet eller den unga kan ha funderat över sitt kön under en längre tid eller föräldrarna accepterar inte nödvändigtvis den könsidentitet som hen har. 

• Erbjud samtalshjälp för att hantera familjerelationerna.
• Överväg noggrant från fall till fall överlämnandet av uppgifter till vårdnadshavaren. Ibland kan överlämnandet av information till vårdnadshavaren hota barnets säkerhet. 

Hur stödjer man regnbågsbarnets och -ungdomens familjeförhållanden

Om eleven eller studeranden önskar kan den anställda inom skol- och studerandehälsovården hjälpa hen för att barnet eller den unga ska kunna bli sedd i skolan med sitt rätta kön och uttrycka det utan rädsla för trakasserier. 

• Ge saklig och respektfull information om könsmångfald i klassen. 
• Gå med och prata med lärarna om barnet eller den unga tycker det är svårt att be dem använda det tilltalsnamn hen har valt. Användningen av det valda tilltalsnamnet kan förstärka på ett märkbart sätt psyket hos ett barn eller en ungdom som tillhör en könsminoritet. 
  Var och en kan stärka regnbågsbarnets och -ungdomens psykiska hälsa
• Hjälp med att ordna en könsneutral toalett eller en annan trygg toalett som eleven eller studeranden kan använda. Ibland kan en elev eller en studerande vara hela dagen utan att gå på toaletten om hen inte vet vilken toalett hen törs eller vågar använda. 
  Lokaler och praxis ska omformas så att de är trygga för alla

Lindring av kroppsdysfori

Med kroppsdysfori avses en känsla av obehag, ångest eller främlingskap som vanligtvis riktas mot något av könsdragen i den egna kroppen. Pubertetsutvecklingen, såsom växande bröst eller behåring av olika kroppsdelar påverkar kraftigt andra människors tolkning av den ungas kön. Kroppsdysforin kan ofta förvärras under puberteten. Samtidigt kan den ungas ångest öka av att andra människor misstar sig om hens könsidentitet.
Var och en kan stärka regnbågsbarnets och -ungdomens psykiska hälsa

Kroppsdysfori kan lindras. Lindringen kan stärka den ungas psykiska välbefinnande på ett betydelsefullt sätt.  

Egenvård 

Man kan försöka lindra ångest genom olika psykofysiska övningar eller genom att söka sig medvetet till sådant som man tycker om att syssla med.
Sukuelindysforian omahoito (Kompetenscentrum för könsmångfald) (på finska)

Fysioterapi

Fysioterapi som identifierar könsmångfald kan vara till hjälp för att hitta en positiv kontakt till sin egen kropp eller till de delar som inte orsakar dysfori.

Hjälpmedel 

Vissa unga lindrar kroppsdysforin med olika hjälpmedel som underlättar vardagslivet och för att komma till rätta med sin kropp.

Till exempel kan en ung person som fastställts som pojke vid födseln och vars könsidentitet är annan än pojke eller vars könsuttryck är feminint ha behov av att använda en stoppad bh för att framhäva brösten. En transpojke som har fastställts som flicka vid födseln kan ha behov av att använda en så kallad packer, dvs. en penisprotes som kan beställas på internet. 

Ibland använder ungdomarna metoder för att lindra kroppsdysfori som kan vara skadliga för deras hälsa. 

• Ge råd till studeranden om hur hen ska lindra dysforin på ett tryggt sätt. Till exempel kan användningen av lediga och täckande kläder i viss mån erbjuda hjälp för att dölja icke-önskade kroppsformer. 

Eleven eller studeranden kan också ställa frågor till Kompetenscentrum för könsmångfald.
Kompetenscentrum för könsmångfald 

Träning av den egna rösten

En elev eller en studerande som är transkönad eller funderar över sitt kön kan känna ångest över sin egen röst. Till exempel kan en transpojke (fastställd som flicka vid födseln) uppleva att rösten är för feminin. Hos en transflicka (som har fastställts som pojke vid födseln) kan en djupare röst som är kopplad till målbrottet öka ångest och känslan av främlingskap. 

• Hänvisa den unga vid behov till röst- eller talterapeut. Den unga kan lära sig knep genom vilka hen kan omforma sin talteknik och få en maskulinare eller femininare röst.

Kamratstöd

Funderingarna över den egna könsidentiteten kan vara kopplad till rädsla, bekymmer och skam. Studeranden kan tänka att ingen annan upplever samma som hen eller att det är något fel på hen. Hen kan också behöva stöd för att gestalta och formulera sina upplevelser. 

• Stöd den unga och vid behov hänvisa hen till tjänster och kamratstöd som är särskilt riktade till könsminoriteter.
  Organisationer som erbjuder information och stöd

Byte av förnamn

En ungdom som har fyllt 15 år kan ansöka självständigt om byte av förnamn. Om personen som fyllt 15 år och vårdnadshavaren är av olika åsikt är den ungas åsikt den avgörande.

En person som är under 15 år kan ansöka om namnbyte tillsammans med vårdnadshavaren. Till en namnändringsansökan för en person under 15 år ska enligt anvisningen från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata dessutom bifogas ett utlåtande om könsidentitet från en expert såsom hälsovårdspersonal. Utlåtandet kan skrivas av en anställd inom skol- och studerandehälsovården.

Man kan ha högst fyra förnamn. Kombinationen av förnamn kan innehålla juridiska namn som är etablerade för både män och kvinnor. Till exempel kombinationen Emma Kuura Viljami är möjlig.

Ändring av förnamn (Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata)

Utredning av könsidentitet 

Vid identifiering av behov kan läkaren skriva en remiss åt den unga till en utredningsperiod avseende könsidentitet efter vilket den unga kan hänvisas till en könskorrigeringsprocess . Alla remisser leder inte till att en utredningsperiod inleds och utredningsperioden leder inte alltid till att en könskorrigeringsprocess inleds. Läs om detta på dess egen webbplats.
Stöd för ung under könskorrigerings­processen

Ett barn och en ungdom som tillhör en sexuell minoritet inom skol- och studerandehälsovården

I detta avsnitt berättar vi om sådant som särskilt elever och studeranden som tillhör sexuella minoriteter kan ha behov av att få hjälp med från skol- och studerandehälsovården. Sexualitet är en egenskap som är närvarande i människan under hela livscykeln. Sexuell läggning är en del av sexualitet. Till exempel lesbiska, homo och pansexuella personer tillhör sexuella minoriteter.
En liten regnbågsordlista

Studeranden kan sakna samtalshjälp för att fundera över sin egen sexuella läggning och identitet. För en ungdom som tillhör en sexuell minoritet kan särskilt skolskötaren vara en viktig samtalspartner. Personalen inom skol- och studerandehälsovården är experter inom bemötande och den yrkeskunskapen räcker långt.  

• Möt varje elev och studerande individuellt utan förhandsantaganden avseende till exempel hens heterosexualitet. Du behöver inte kunna alla regnbågstermer. En skicklig anställd stannar upp för att lyssna på elevens eller studerandens egen definition om sig själv. 
• Stöd det psykiska välbefinnandet hos en studerande som tillhör en sexuell minoritet. Varje möte med en vuxen inom skolan påverkar den ungas välbefinnande.

Samtalet med skol- och studenthälsovårdspersonalen underlättas när personalen tar i förväg del av frågor som rör sexuella minoriteter. I det följande tar vi upp några av dessa.

Känslomässig och säkerhetsrelaterad fostran av en ung elev   

Barn är också sexuella väsen som funderar över sin egen sexuella läggning till exempel via förtjusningar och identifieringar i jämnåriga. Sexualundervisningen för de unga eleverna är undervisning i känslo- och säkerhetskompetens. Känslo- och säkerhetsfärdigheterna tillhör alla och i dem ska man även identifiera mångfalden av sexuella läggningen.

• Samtala med barnet respektfullt om olika typer av kroppar, familjer och relationsformer. 
• Undervisa i säkerhetskompetens och i att identifiera egna och andras gränser. Man kan ta del av den egna sexualiteten och gestalta den på ett åldersmässigt sätt utan att såra eller skada andra.
• Skydda barnet för sådant som inte tillhör åldersnivån och låt barnet utvecklas enligt den egna tidtabellen. 

Självidentifiering  och funderingar över den egna identiteten

Med sexuell läggning avses vem en person känner emotionell och/eller sexuell dragning till. Sexuell läggning fastställs ofta enligt könet för målen för dragning. Till exempel betyder homo en man som känner dragning till män.  

Sexuell dragning och å andra sidan emotionell eller romantisk dragning riktas inte nödvändigtvis till samma personer. Studeranden kan till exempel identifiera sig som en panromantisk homo. Panromantisk innebär att personen kan känna romantisk dragning till någon oberoende av målets kön. Som homo riktas dock hens upplevelse av sexuell dragning till personer av samma kön. 
En liten regnbågsordlista

Skol- och studentvårdspersonal kan erbjuda den unga ett tryggt rum att samtala om sexuell läggning och om självdefinition. 

• Berätta för studeranden att var och en har rätt att definiera eller låta bli att definiera sin egen sexuella läggning. Definitionen av den sexuella läggningen får även ändras med tiden.
• Lyssna på den ungas självdefinition och ta den på allvar. Identitetstermerna är viktiga för många unga. Å andra sidan kan den unga vara osäker på sin definition och det godkänns också.
• Betona att man inte behöver ha erfarenheter av sex med andra personer för att definiera sexuell läggning. Vilken typ av sex man har haft definierar inte den sexuella läggningen. 

Många sätt att ha säkert sex

Materialet för sexualundervisning kan vara koncentrerat på heterosexualitet. Sexuellt överförbara sjukdomar smittar oberoende av sexuell läggning. Det står mer om många sätt att ha säkert sex högre upp på denna webbplats.  
Den regnbågsungas identitet och sexuella och reproduktiva hälsa

När den unga inte känner dragning till andra

Studeranden kan vara förvirrad eller bekymrad om hen inte känner dragning till andra personer. Avsaknad av dragning kan vara tillfällig eller långvarigare och den kan ändras med tiden.  

• Berätta för den unga att hen inte behöver vara bekymrad över det. 
• Betona att det inte är bråttom att prova på sex eller relationer även om omgivningen skulle skapa en press. 

I frågan om sexuell dragning är det bra att observera att bristen av den är något annat än brist på sexlust. Bristen på sexlust innebär avsaknad av libido som man ofta försöker och kan behandla om klienten själv önskar det.  

Ibland vid avsaknad av sexuell eller emotionell dragning kan det dock vara frågan om någon viss typ av sexuell läggning. Då är det inget som man ska se som ett problem eller något som ska behandlas utan den unga kan ha knutit den till en del av sin identitet.  

En asexuell person känner mycket lite eller ingen sexuell dragning till andra. Hen kan dock till exempel förälska sig i någon. En aromantisk person känner däremot ingen känsla av förälskelse. Hen kan känna till exempel sexuell dragning eller varmt partnerskap. 
En liten regnbågsordlista

• Lyssna på studerandens självidentifiering. Varken förneka eller nedvärdera den. Identiteten utvecklas under livet och ibland ändras den också men vid denna tidpunkt är den sann för den unga.

Expert- och kamratstöd

Funderandet över den egna sexuella läggningen kan ibland vara anknutet till skam, bekymmer eller internaliserade självdiskriminering. Studeranden kan tro att hen är den enda som blir förtjust i någon av samma kön. De egna begären och fantasierna kan vara förvirrande, skrämmande eller ångestskapande om de är kopplade till något som inte är allmänt accepterat inom familjen eller samhället.

• Betona att den unga inte är den enda som har sådana erfarenheter, begär eller fantasier.
• Vid behov hänvisa studeranden till expert- och kamratstöd. Ibland är det enklare att prata anonymt med en obekant sakkunnig eller med andra barn eller ungdomar.

Organisationer som erbjuder information och stöd

Källor

Jokela Satu ym. (2020) Sukupuoli- ja seksuaalivähemmistöihin kuuluvien nuorten hyvinvointi: Kouluterveyskyselyn tuloksia 2019. Työpaperi 2020_038. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos.

Resultaten av enkäten Hälsa i skolan (webbplatsen Forskning och utveckling)  

Laiti Minna (2020) Sateenkaarinuorille seksuaalisuuden ja sukupuolen moninaisuuden käsittely on keskeistä yläkoulun kouluterveydenhuollossa. Terveydenhoitaja-lehti 4/2020.

Majlander Satu ym (2022) Sateenkaarinuoret poikkeusaikana. Teoksessa Poikkeuksellinen nuoruus korona-aikaan. Nuorten elinolot -vuosikirja 2022. Nuorisotutkimusverkosto/Nuorisotutkimusseura. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Valtion nuorisoneuvosto.