En samhällelig övergång som beaktar ojämlikhet

Klimatförändringen påverkar hälsa och välbefinnande och villkoren för dessa på många sätt redan nu och i allt högre grad i framtiden. Olika miljöförändringar kan äventyra befolkningens hälsa och välbefinnande även i Finland.

Vid sidan av klimatförändringen och miljöföroreningar framskrider också minskningen eller förlusten av biologisk mångfald. Den största orsaken till förlusten av biologisk mångfald är att livsmiljöer förstörs.Följderna av dessa miljöförändringar kan skapa ny ojämlikhet bland befolkningen eller stärka de tidigare skillnaderna.

Åtgärder för att begränsa och anpassa sig till klimatförändringen förändrar samhället

Fördelningen av hälsa och välfärd påverkas av tillvägagångssätten för att begränsa klimatförändringen samt av de åtgärder som vidtas och den politik som tillämpas för att anpassa sig till förändringarna. De förändrar vidare prioriteringsordningen och strukturerna för de frågor som upplevs som viktiga i samhället, eventuellt till och med hela samhällssystem, när samhällets interna uppdelning omstruktureras. 

Anpassnings- och begränsningsåtgärder som genomförs snabbt berör olika befolkningsgrupper på olika sätt. Förändringar som gäller till exempel rörlighet, boende, föda och näringar berör olika grupper på olika sätt. Även om människornas motivation att välja levnadssätt som är hållbara med tanke på klimatförändringen och som samtidigt är hälsofrämjande skulle öka, har alla i verkligheten inte samma förutsättningar till att röra sig till fots eller med cykel eller till en övervägande växtbaserad diet.

Ojämlikhet förekommer globalt och lokalt

Livsmedelssystemet är känsligt för klimatförändringar. Att livsmedelstryggheten försämras äventyrar människornas hälsa och välfärd särskilt i utvecklingsländer, vilket kan öka migrationen. När människor tvingas flytta från sina hemtrakter som på grund av översvämningar, torka eller andra följder av klimatförändringen är obeboeliga, kan följden vara klimatmigration.

Eftersom miljöproblemen påverkar hela världen är det viktigt att alla länder tar ansvar för att förbättra miljöns tillstånd. De rikare länderna borde ta ett större ansvar för att förbättra miljöns tillstånd, eftersom de i allmänhet är skyldiga till en större del av växthusgasutsläppen, som  ytterligare bidrar till att stärka den globala ojämlikheten.

Även inom Finland varierar sårbarheten för klimatförändringens konsekvenser mellan olika människogrupper. Konsekvenserna berör särskilt vissa områden och vissa åldersgrupper, sociala och etniska grupper,  såsom

• äldre
• vårt urfolk samerna
• låginkomsttagare.

Värmeböljor påfrestar i synnerhet äldre. Förändringar i de lokala förhållandena förändrar levnadsförhållandena för vårt urfolk samerna och deras förutsättningar för näringar, i synnerhet renskötsel. Låginkomsttagare kan bli ännu mer utsatta för klimatförändringens skadliga hälsokonsekvenser om de inte har resurser att förbereda sig och anpassa sig på samma sätt som andra, till exempel genom att skaffa kylanordningar till sin bostad.

Indirekta konsekvenser för näringar, livsmedelspriser och arbetsplatser kan likaså leda till ojämlikhet och pröva samhällets sociala hållbarhet.

Vid rättvisa åtgärder fördelas ansvaret och konsekvenserna jämlikt

Ur ett systemiskt perspektiv betraktat ska åtgärderna för att främja miljö, hälsa och välfärd riktas så att effekterna förverkligas rättvist.

De mest sårbara grupperna bör beaktas så att åtgärderna särskilt gynnar dem. Representanter för olika befolkningsgrupper bör delta i beslutsprocesserna för att besluten ska vara rättvisa och tillgodose gruppernas behov och värderingar. Då genomförs åtgärderna på ett säkrare sätt även på gräsrotsnivå och effekterna när miljön och människors hälsa främjas är jämlikare.

Den socioekonomiska bakgrunden måste beaktas så att åtgärderna inte ökar ojämlikheten. Till exempel borde programmen för energieffektivisering  riktas till låginkomsthushåll som har mindre resurser för att göra energibesparande investeringar.

Åtgärderna ska också riktas med hänsyn till olika kulturer och levnadsvanor. Då är åtgärderna mest effektiva och acceptabla och främjar fördelningen av det globala ansvaret.

För en förändring av samhällets system behövs tillräckliga insikter om klimatförändringens fenomen och följder

För att de ambitiösa folkhälso-, klimat- och naturmål som är bindande för Finland ska kunna nås krävs åtgärder på alla nivåer inom statsförvaltningen, inom varje förvaltningsområde och i det omfattande samarbetet, även globalt.

Genom en systemisk granskning kan samhällets mest problematiska förfaringssätt isoleras. Samtidigt kan man främja lösningar som effektivt gynnar miljön och är rättvist riktade mot människorna.

Enligt vissa bedömningar kan inget samhälle för närvarande tillgodose befolkningens grundläggande behov på ett hållbart sätt i fråga om naturresurserna. Med beaktande av de planetära gränserna skulle dock även nuvarande handels- och produktionsarrangemang i princip kunna garantera att minimikraven för ett gott liv uppfylls för hela världens befolkning.

För att bekämpa klimatförändringen måste samhället på ett omfattande sätt känna till och förstå hur förändringarna påverkar miljön och samhället. Bristen på utbildning och kunskap kan leda till att en del av människogrupperna inte i tillräcklig utsträckning förstår fenomen som gäller klimatförändringen och dess följder, vilket kan förvärra ojämlikheten.

Utbildning och tillgång till information är viktiga för att befolkningen oberoende av bakgrund ska kunna förstå klimatförändringens konsekvenser och delta i bekämpningen av klimatförändringen.