Kulturell mångfald, invandring och klimatmigration
Människor har flyttat av klimatorsaker under hela mänsklighetens historia till exempel på grund av torka, översvämningar eller terrängbränder.
I dagens läge är orsakerna till migrationen ofta komplicerade och det är inte alltid lätt att identifiera en enda orsak. Människor flyttar till exempel av politiska, ekonomiska och sociala skäl eller av miljörelaterade skäl.
De som flyttar av klimatorsaker har börjat kallas "klimatflyktingar”. Det är dock en vilseledande term, eftersom människor som flyr undan miljöförändringar inte passar in i den tidigare definitionen av flyktingskap. Enligt FN:s konvention om flyktingars rättsliga ställning eller EU-ländernas lagstiftning är klimat- och miljöskäl för närvarande inte en grund för flyktingstatus eller uppehållstillstånd. Klimatflyktingskap existerar således inte officiellt enligt internationella avtal. En bättre term för att beskriva dem som flyttar av klimatskäl skulle vara "miljömigranter" eller "klimatmigranter" (på engelska environmental migrants).
Klimatmigrationen ger lätt upphov till framtida hotbilder. Det har dock också föreslagits att klimatmigranterna inte nödvändigtvis utgör ett problem utan i stället en lösning på bristen på arbetskraft i västvärlden och ett sätt att tillgodose den åldrande befolkningens behov. Enligt preliminära forskningsresultat är majoritetsbefolkningens attityder och inställning till klimatmigranter positivare än till människor som flyttar till landet av andra orsaker.
Riskområden och människor i sårbar ställning påverkas mest av klimatförändringen
Internationella migrationsorganisationen IOM uppskattar att det kan finnas upp till en miljard klimatmigranter i världen under de kommande 30 åren.
Riskområden för torka och andra svåra miljöförändringar är i synnerhet Sydasien, Afrika söder om Sahara och Latinamerika, där över hälften av världens befolkning bor. Extrema väderfenomen som orsakar skador ökar dock överallt i världen.
Vid kriser har resurserna stor betydelse. Människor som redan är i en sårbar ställning kommer att påverkas mest av klimatförändringen. Det krävs till exempel pengar eller ett socialt nätverk för att emigrera. För närvarande har största delen av de människor som flytt från sina hem bosatt sig i en annan del av sitt hemland. Många kommer även i framtiden att behöva stöd i ett land där infrastrukturen, basservicen och/eller stödsystemen redan kan vara svaga och försvagas ytterligare på grund av klimatförändringen.
Behovet av klimatmigration kan bäst förebyggas genom att begränsa klimatförändringen
Åtgärderna för att bromsa upp klimatförändringen påverkar huruvida antalet klimatmigranter i framtiden uppgår till tiotals eller hundratals miljoner.
För att minimera konsekvenserna av klimatförändringen behövs mycket omfattande samhälleliga åtgärder och en förändring i beteendet på individnivå.
På individnivå kan den så kallade gröna omställningen till exempel innebära att man väljer en växtbaserad kost och övergår till att använda elbil, kollektivtrafik eller cykel. Å andra sidan är det svårt att ändra beteenden. För detta behövs information, insikt, motivation, beslutsfattande i rätt tid samt långvarigt engagemang. Människan lär sig bäst av en modell, det vill säga av andra människor.
I olika befolkningsgrupper, samhällsklasser och samfund behövs tydliga och synliga modeller för hur människorna agerar mer hållbart med tanke på klimatet och miljön. Det behövs också värderingar och principer som diskuterats tillsammans och som det önskade beteendet grundar sig på. Enligt undersökningar kan man få människan att ändra sitt beteende genom att väcka positiva känslor hos henne, till exempel glädje och stolthet. Det är viktigt att få positiv feedback på gärningar som minskar klimatförändringen samt en känsla av kompetens och samhörighet.
Alla olika socioekonomiska grupper eller befolkningsgrupper har dock inte likadana möjligheter att påverka eller anpassa sig till förändringen här i Finland heller. Därför finns det en risk för att klimatförändringen och till och med de stödåtgärder som planerats för den kan öka ojämlikheten bland befolkningen.
Hur förbereder man sig på klimatmigration i Finland?
I Finland har man knappt alls förberett sig på klimatmigration och nu skulle det vara nödvändigt att skapa långsiktiga planer för att begränsa klimatförändringen men även för att förbereda sig för klimatmigration.
Hur det globala samhället förhåller sig till och reagerar på klimatmigration påverkar huruvida den globala migrationen ökar konflikterna eller om den förlöper lugnt.
Den mångkulturella befolkningen måste beaktas i beslutsfattandet
När olika interventioner och stödåtgärder planeras i samhället borde man också beakta den mångkulturella befolkningen som redan bor i landet, så även i Finland.
Urfolken, som till exempel samerna, är särskilt utsatta för konsekvenserna av klimatförändringen. I statsrådets utredning konstaterades att klimatförändringen påverkar och förändrar hela samekulturen. Samerna har observerat förändringar i sitt hembygdsområde alltsedan 60-talet och i årtionden funderat på metoder för att anpassa sig till klimatförändringen på ett kulturellt hållbart sätt. Tyvärr åsidosätts samerna, liksom andra minoriteter, ofta i beslutsfattandet, även om de skulle kunna ha mycket kunskap till exempel om hur vi förbereder oss inför och anpassar oss till klimatförändringen.
Det vore bra att öka minoriteternas delaktighet i klimatpolitiken, eftersom alla måste få bli hörda i de gemensamma frågorna. Samarbete på individ- och samfundsnivå ökar upplevelsen av delaktighet, vilket i sin tur ökar hälsan. Att bekämpa klimatförändringen kunde vara en gemensam sak för alla befolkningsgrupper Finland. Detta kunde öka samhörighetskänslan i samhället och främja hälsan och välbefinnandet.
