Klimatförändringens könsrelaterade konsekvenser

Klimatuppvärmningen har omfattande hälsomässiga, ekonomiska och samhälleliga konsekvenser. En del av dessa drabbar människor av olika kön på olika sätt. Den här sidan innehåller information om en del könsrelaterade konsekvenser av klimatförändringen i Finland.

Många av konsekvenserna kommer till uttryck globalt: ojämlikhet i utbildningen, arbetsmöjligheterna och fördelningen av familjeansvaret försämrar flickornas och kvinnornas anpassning till och delaktighet i klimatåtgärderna. Personer som tillhör könsminoriteter och sexuella minoriteter har inte nödvändigtvis tillgång till nödvändiga tjänster och andra resurser.

Klimatförändringen har könsrelaterade konsekvenser för hälsan och välbefinnandet

Högre temperaturer kan ha negativ inverkan särskilt på äldres hälsa och välbefinnande. För kvinnor är den förväntade livslängden cirka fem år längre än för män. På grund av att den förväntade livslängden är längre finns det fler kvinnor än män bland de äldre som upplever olägenheter på grund av värmen. Vid sidan om äldre personer kan värmen också innebära hälsorisker för gravida och ammande kvinnor.

Å andra sidan kan mer frekventa värmeböljor och andra extrema fenomen såsom stormar försvåra arbetsförhållandena i många mansdominerade branscher, till exempel jord- och skogsbruk samt byggande. Det har dock bedömts att primärproduktionen i sin helhet gynnas av klimatförändringen eftersom växtperioderna blir längre. Extrema väderfenomen påverkar alla som arbetar utomhus. Därför bör riskerna tas på allvar vid arbete utomhus.

Temperaturväxlingar på båda sidor om noll grader ökar risken för halkolyckor. Kvinnor gör i allmänhet cirka en och en halv gånger så många promenader som män. Halkolyckor är särskilt vanliga bland äldre kvinnor. Osteoporos, som gör benen sköra och är vanlig bland kvinnor, kan göra skadorna allvarligare.

När det blir mörkare kan förekomsten av vinterdepression öka och den är vanligare bland kvinnor än bland män. Hur klimatförändringen identifieras och hanteras har också konsekvenser för den psykiska hälsan. Enligt undersökningen Hälsosamma Finland är två av fem kvinnor och en av fyra män mycket eller väldigt mycket oroade över klimatförändringen. Ungefär var tredje kvinna och ungefär var femte man som deltog i Sitras (Jubileumsfonden för Finlands självständighet) enkät hade upplevt ångest med anknytning till klimatförändringen.

Många klimatåtgärder betonar männens delaktighet

Utöver de direkta konsekvenserna av klimatförändringen har även de politiska åtgärder, som syftar till att bekämpa och anpassa sig till klimatförändringen, olika konsekvenser beroende på kön.

Enligt en förhandsbedömning som arbets- och näringsministeriet låtit göra framhäver åtgärderna i Finlands klimat- och energistrategi männens delaktighet i klimatpolitiken. Åtgärderna riktas i huvudsak till mansdominerade branscher. Dessutom påverkar åtgärderna främst männens konsumtionsvanor och omfattar tekniska lösningar som enligt undersökningen vanligtvis intresserar män mer än kvinnor.

Anpassning och bekämpning ökar antalet arbetsplatser i mansdominerade branscher

Klimatförändringen förändrar verksamhetsmiljön i många branscher, till exempel i energiproduktionen, trafiken och industrin, där männens andel av arbetstagarna är betydligt större än kvinnornas.

Enligt uppskattningar ökar klimatåtgärderna i synnerhet männens sysselsättning: till exempel i energibranschen minskar arbeten som stöder sig på fossila bränslen, men samtidigt skapar investeringar som leder till en minskning av utsläppen nya arbetsplatser och kompetensbehov. Cirka tre av fyra arbetstagare i energibranschen är män.

Klimatförändringens hälsokonsekvenser samt anpassningsåtgärder som garanterar funktionssäkerheten ökar arbetsbördan inom hälso- och sjukvården, där majoriteten av arbetstagarna är kvinnor.

De negativa konsekvenserna drabbar även kvinnodominerade servicebranscher, till exempel konsumenttjänster, restaurang- och turisttjänster samt handel. Avsikten med många politiska åtgärder är att dämpa den privata konsumtionen, vilket kan påverka sysselsättningen i många branscher.

Kvinnor gör oftare miljövänliga konsumtionsval

Konsumtionsrelaterade klimatåtgärder kan inverka mer på männens val än på kvinnornas. Kvinnor väljer oftare klimatvänlig vegetarisk mat än män och rör sig mer till fots och med kollektivtrafik.

Kvinnor är mer beredda att vidta klimatvänliga åtgärder än män både i privatlivet och i arbetet. Nästan hälften av kvinnorna och en tredjedel av männen hade övergått till en mer växtbetonad kost. Nästan 80 procent av kvinnorna och två tredjedelar av männen hade minskat sina inköp för att stävja klimatförändringen. Det var också vanligare att kvinnor sparade energi än män.

Nästan hälften av de kvinnor som deltog i  Ungdomsbarometern 2021 att de av miljöskäl avstått från något som var viktigt för dem. Mindre än en tredjedel av männen hade gjort motsvarande val.

Könsmedvetna klimatlösningar behövs

Klimatförändringen påverkar alla människor på ett eller annat sätt.

Genom könsmedvetna anpassnings- och begränsningsåtgärder kan fördjupad ojämlikhet och en ojämn fördelning av resurserna mellan människor av olika kön bekämpas.

Det är viktigt att könsperspektivet inkluderas i klimatstrategierna och åtgärderna. Som stöd för beslutsfattandet behövs också mer omfattande information än tidigare om klimatförändringens konsekvenser för kvinnor, män och icke-binära människor. Dessutom bör det säkerställas att könen är jämlikt representerade och kan påverka beslutsfattandet inom klimat- och energipolitiken. I och med den mångsidigare sakkunskapen utvecklas bättre lösningar för klimatförändringen och begränsningen av den.

En viktig åtgärd kan till exempel anses vara att avveckla segregationen enligt kön inom olika fackområden. Strategin Klimatneutralt Finland 2035 drar upp riktlinjer för främjandet av jämställdhet beträffande utbildning, avancemang inom yrket och löner i energibranschen. Dessutom vill man förbättra energisektorns rykte som en jämlik arbetsplats för alla.

Betydelsen av jämställdhet mellan könen i bekämpningen av klimatförändringen och den gröna omställningen har också betonats till exempel i det nordiska samarbetet.

En likvärdig klimatpolitik kräver konsekvensanalyser

Vid sidan av kön skiljer sig klimatförändringens konsekvenser till exempel beroende på ålder, handlingsförmåga samt inkomst- och utbildningsnivå.

Vid bedömningen av klimat- och energistrategins könskonsekvenser beaktas att till exempel anskaffningsstöd som syftar till att ändra konsumtionen kan vara till störst nytta för män med goda inkomster som har intresse, kunskap och pengar att göra nödvändiga anskaffningar. Däremot kan det vara utmanande för äldre kvinnor med låga inkomster som bor i glesbygden att göra ändringar till exempel i hemmets energilösningar.

I fråga om sysselsättningen lider till exempel lågutbildade män som bor och arbetar i ett torvproduktionsområde mer än andra befolkningsgrupper av att energianvändningen av torv minskar.