Rusmedelsberoenden och funktionella beroenden
Kärnsymtomet för beroende, dvs. addiktion, är tvångsmässig användning av ett ämne eller en tvångsmässig aktivitet. Människan söker den tillfredsställelse eller det känslotillstånd som ett ämne eller en aktivitet ger och kan inte längre reglera när och hur mycket hen använder ämnet eller när och hur ofta aktiviteten utförs.
En person som lider av en beroendesjukdom kan inte nödvändigtvis identifiera eller vill inte erkänna sociala, hälsomässiga eller ekonomiska symtom och olägenheter som beroendet orsakar.
Beroenden har ofta likadana uppkomstmekanismer och beroendet uppfattas ofta som ett problem för individen. Likväl påverkas utvecklingen av beroendet förutom av individens egenskaper och verksamhet också av den sociala verkligheten, dvs. de gemenskaper och det samhälle vi lever i.
Skador och problem förknippade med rusmedel och beroende har en omfattande inverkan på hälsa och trygghet samt social och ekonomisk välfärd. Överkonsumtion av alkohol och rökning hör till de mest betydande hälsohoten som det finländska samhället kan förebygga, men de är fortfarande bland de viktigaste orsakerna till de socioekonomiska hälsoskillnaderna.
Rusmedels- och beroendestrategin innehåller tyngdpunkter och riktlinjer för det gemensamma utvecklingsarbetet fram till 2030.
Förebyggande av missbruk (Social- och hälsovårdsministeriet)
Bakgrundsfaktorer till beroende
Utvecklingen av beroende förutsätter upprepad användning av ämnet i fråga eller sådan verksamhet som leder till hjärn- och psykosociala förändringar i samband med beroende. Ärftliga faktorer har en betydande inverkan på individens risk att insjukna i en beroendesjukdom. Ärftliga faktorer som ökar risken för att ett beroende utvecklas uppskattas öka risken med cirka 50 procent. Även vissa psykiska störningar medför en ökad risk för beroenden. Beroendet kan utvecklas i vilken ålder som helst.
Information om vård och rehabilitering vid rusmedelsproblem finns på temasidan Alkohol, tobak och beroenden.
Missbrukarvård (Alkohol, tobak och beroenden)
Prevalens i Finland
Skadliga rusmedels- och beroendevanor tenderar att hopa sig hos samma individer både hos den vuxna befolkningen och hos minderåriga. Till exempel röker riskbrukare av alkohol oftare än den övriga befolkningen och rökare dricker alkoholdrycker mer riskfyllt än icke rökare. Högre alkoholkonsumtion är också kopplat till samtidig användning av flera rusmedel.
- Alkoholberoende eller skadligt bruk förekom hos uppskattningsvis nio procent av finländarna (2016).
- 0,9–1,3 procent missbrukade droger (amfetaminer och opioider) (2017).
- Tre procent led av problematiskt penningspelande (2019).
- 1,3 procent av finländarna hade spelat digitala spel på problemnivå (2019).
- 23 procent av pojkarna och fyra procent av flickorna i åldern 15–16 år ansåg att deras eget digitala spelande var överdrivet eller problematiskt (2019).
