Våld mot barn

Våld mot barn är handlingar och försummelser av föräldrar, andra vuxna eller jämlikar som orsakar barnet skada. Även aga och våld i uppfostringssyfte är våld mot barn.

På denna sida:

Lagen och konventioner skyddar barn mot våld

Barnets rätt till ett tryggt liv utan våld har tryggats genom 

  • FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) som trädde i kraft i Finland 1991 
  • Europarådets konvention (Lanzarotekonventionen) 2011

Lanzarotekonventionen handlar om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp. I Finland har det varit förbjudet att aga barn fysiskt sedan 1984.

Former av våld mot barn

Även lindrig misshandel av barn är ett brott som faller under allmänt åtal. En barnskyddsanmälan ska alltid göras om det. Alla misstankar om sexualbrott mot barn och annan än mycket lindrig misshandel ska anmälas till polisen. I oklara situationer kan man alltid konsultera polisen. Dessutom måste man alltid göra en barnskyddsanmälan om situationen.

Fysiskt våld

Fysiskt våld skadar barnets hälsa eller orsakar smärta. Fysiskt våld är till exempel att knuffa, lugga, slå eller sparka. 

Att skaka en baby

Att skaka en baby är förknippat med situationer där föräldrarna eller vårdarna tappar tålamodet med babyn. Babyn kan till exempel gråta mycket eller äta dåligt. Man får dock aldrig skaka en baby eller på annat sätt behandla den hårdhänt.

Babyns huvud är stort och tungt i förhållande till den övriga kroppen och nackmusklerna är ännu svaga. När babyn skakas rör sig huvudet fram och tillbaka mycket snabbt och med stor kraft. 

Direkta följder av skakandet är till exempel att babyn kräks, gråter, äter dåligt, får störningar i medvetandenivån, andningsuppehåll och kramper. Långvariga följder är exempelvis synskador, inlärningssvårigheter och epileptiska anfall. Spädbarn kan också dö till följd av att ha blivit skakade.

Disciplinärt våld

Disciplinärt våld eller aga är våld som en vuxen tillgriper för att försöka straffa eller kontrollera ett barns beteende genom att orsaka smärta eller obehag. 

Disciplinärt våld innebär till exempel att ge barnet smisk, knuffa, riva, lugga, knäppa till, nypa eller smälla till barnet. Aga kan vara ett överlagt uppfostringssätt. Det kan också bero på att den vuxna är utmattad och trött eller har psykiska problem eller missbruksproblem.

I Finland förbjöds aga genom lag 1983. Lagen trädde i kraft 1984.

Kemisk misshandel

Med kemisk misshandel avses att barnet ges berusande läkemedel eller alkohol. Med hjälp av dem kan man till exempel försöka lugna en gråtande baby.

Om ett barn av oklar anledning är sömnigt, förvirrat eller har varierande medvetandegrad måste man fundera på om det är fråga om kemisk misshandel av barnet.

Försummelse av de grundläggande behoven

Försummelse av barnets grundläggande behov kan till exempel bestå av underlåtenhet att följa hälsovårdsanvisningar, försummelse att söka ändamålsenlig hälso- och sjukvård, dålig hygien, otillräcklig näring eller försummelse av emotionella behov.

Försummelse av de grundläggande behoven är också likgiltighet inför att garantera barnet skydd och trygghet, till exempel likgiltighet för om barnet exponeras för narkotika och faror i omgivningen samt att vägra låta barnet gå i skolan.

Psykiskt våld 

Psykiskt våld är till exempel att tjura, skälla, kasta föremål och hota med slag. Psykisk misshandel har en skadlig inverkan på barnets psykiska och emotionella utveckling. 

Exponering för våld

Om barnet lever i en familj där någon familjemedlem beter sig våldsamt exponeras barnet för alla skadliga verkningar av våldet. Även om våldet inte skulle riktas direkt mot barnet skapar en våldsam atmosfär, rädsla och otrygghet. 

Om våldet fortsätter länge kan det öka risken för många sjukdomar. Dessutom lär sig barnet också ofta att lösa konflikter med våld.

När ett barn växer upp i en våldsam familj kan barnets utveckling bara tryggas genom att ingripa i situationen.

Sexuellt våld 

Sexuellt våld mot barn (i strafflagstiftningen oftast sexuellt utnyttjande av barn e.d. brottsbeteckning) kan till exempel vara att locka barn till sexuella handlingar, att röra vid barnets könsorgan, tvinga barnet att se på sexuell aktivitet mellan vuxna eller att via internet exponera barnet för sexuella handlingar och bildmaterial som är olämpligt med tanke på barnets ålder.

Strafflagen skyddar barnets fysiska och psykiska utveckling. Barns obetydliga livserfarenhet eller underutveckling får inte utnyttjas. En person som gjort sig skyldig till sexuellt utnyttjande av barn kan inte undvika ansvar genom att åberopa barnets sexuella självbestämmanderätt, utan barnets rätt till skydd går före. 

Skyddsåldersgräns

Skyddsåldersgränsen är en lagstadgad åldersgräns och en person som är yngre än så kan i princip inte ge sitt samtycke till sexuellt umgänge. I Finland är skyddsåldersgränsen 16 år. Lagen skyddar den unga från att utnyttjas av en person som är äldre. Syftet med lagen är inte att hindra två unga i samma ålder och utvecklingsstadium från att ha sex.

Om den unga är i behov av särskilt skydd är skyddsåldersgränsen 18 år. Behov av särskilt skydd kan till exempel innebära situationer inom familjen eller situationer där den unga befinner sig på en anstalt eller har utvecklingsrelaterade problem.

Ansvaret för utnyttjandet ligger alltid hos den vuxna och han eller hon kan inte frigöra sig från ansvaret genom att åberopa sin okunskap om sakernas rätta tillstånd, såsom barnets verkliga ålder. Den vuxnas fulla ansvar minskar inte heller fast det skulle vara den minderåriga själv som tagit initiativet.

Barnens upplevelser av våld varierar

Formerna av våld mot barn varierar. Till exempel ökar en långvarig sjukdom eller skada hos ett barn risken för att barnet ska bli illa behandlat. 

Flickor och pojkar utsätts för våld på lite olika sätt: Pojkarna upplever fysiskt hot i högre grad, medan flickorna i högre grad upplever sexuella trakasserier och våld samt psykiskt eller fysiskt våld i familjen. 

Olika former av våld i nära relationer och våld i hemmet förekommer ofta samtidigt i familjerna. Om det förekommer våld i parrelationen i familjen är risken stor att även barnen blir utsatta för våld. Det är alltid skadligt för barn att exponeras för våld mellan vuxna. Det är också en form av psykiskt våld. Man måste alltid ingripa i våld i familjen.

Förekomsten av upplevelser av våld bland barn

I enkäten Hälsa i skolan har man frågat om barns och ungas erfarenheter av våld.
Erfarenheter av att föräldrarna eller andra vuxna som tar hand om barnet varit fysiskt våldsamma under året förekom hos 

  • 13 % av eleverna i årskurs 4–5 
  • 12 % av eleverna i årskurs 8–9 
  • 7 % av gymnasie- och yrkesskoleleverna.

Erfarenheter av att under året ha upplevt psykiskt våld av föräldrarna eller andra vuxna som tar hand om barnet förekom hos 

  • 17 % av eleverna i årskurs 4–5
  • 28 % av eleverna i årskurs 8–9 
  • 28 % av gymnasieeleverna 
  • 22 % av yrkesskoleleverna.

Erfarenheter av att ha upplevt psykiskt våld mellan andra familjemedlemmar under året förekom hos

  • 25 % av eleverna i årskurs 8–9
  • 27 % av gymnasieeleverna 
  • 18 % av yrkesskoleleverna.

Erfarenheter av fysiskt våld mellan andra familjemedlemmar under året förekom hos

  • 12 % av eleverna i årskurs 8–9
  • 7 % av gymnasieeleverna 
  • 7 % av yrkesskoleleverna.

Mer information

Verktyg

Uppdaterad: