Beslutsfattande

Ett skriftligt beslut ska fattas om funktionshinderservice

Klienten har rätt att få ett skriftligt beslut om ordnandet av socialservicen.
Ett ärende som gäller brådskande åtgärder ska dock handläggas och beslutet ska fattas utan dröjsmål utifrån tillgängliga uppgifter, så att klientens rätt till nödvändig omsorg och försörjning inte äventyras.
Socialvårdslagen 45 § (Finlex)

Klienten kan delges ett muntligt beslut om det är nödvändigt på grund av att ärendet är brådskande. I det muntliga beslutet meddelas hur ärendet har avgjorts och grunderna för avgörandet anges.  Ett muntligt beslut ska också delges skriftligt utan dröjsmål med tillhörande anvisningar om hur man begär omprövning eller besvärsanvisning. 
Förvaltningslagen 43 § (Finlex)

Beslut om service för en person med funktionsnedsättning fattas alltid av en yrkesutbildad person inom socialvården anställd i tjänsteförhållande.
Lagen om funktionshinderservice 5 § (Finlex)

Innehållet i beslutet

Utgångspunkten i beslutsfattandet är att beslutet grundar sig på den service som antecknats i klientplanen. När beslutet fattas ska personens individuella behov beaktas vid bedömningen av servicebehovet och utarbetandet av klientplanen. 

Om det görs avvikelser från den helhet av socialservice som antecknats i klientplanen, ska den motiveras i beslutet.
Socialvårdslagen 45 § (Finlex)

I det skriftliga beslutet ska tydligt framgå:

• den myndighet som fattat beslutet och tidpunkten för beslutet,
• de parter som beslutet direkt gäller,
• motiveringen till beslutet där det ska framgå vilka omständigheter och utredningar som har inverkat på avgörandet samt vilka bestämmelser som har tillämpats;
• specificerade uppgifter om vad en part är berättigad eller förpliktad till eller hur ärendet annars har avgjorts, samt
• namn och kontaktuppgifter på den person av vilken parten vid behov kan begära tilläggsuppgifter om beslutet.

Förvaltningslagen 44 § och 45 § (Finlex)

När beslutet fattas ska dessutom åtminstone följande krav på service enligt lagen om funktionshinderservice (675/2023) beaktas:

Träning

Träningens innehåll, mängd och det sätt på vilket träningen tillhandahålls ska antecknas i beslutet med beaktande av de individuella behov som antecknats i klientplanen för personen med funktionsnedsättning och med beaktande av personens egen uppfattning om den träning som behövs och om målen för den.
Lagen om funktionshinderservice 8 § (Finlex)

Personlig assistans

• Hur vikariearrangemangen för personlig assistans produceras och tillhandahålls vid assistentens frånvaro ska antecknas i klientplanen och beslutet om servicen.
  Lagen om funktionshinderservice 10 § (Finlex)
• I klientplanen och beslutet ska antecknas grunderna för assistentens lön och för de kostnader som orsakas av att vara arbetsgivare samt hur kostnaderna ersätts.
  Lagen om funktionshinderservice 11 § (Finlex)
• Lönen ska vara så stor att det finns realistiska möjligheter att anställa en assistent med den. För att lönen ska hållas skälig ska de grunder på vilka lönen eventuellt ska höjas antecknas i klientplanen och beslutet. Detta tryggar ställningen för de arbetsgivare som inte hör till arbetsgivarförbundet. (se RP 191/2022)

Särskilt stöd för delaktighet

När beslut fattas om mängden stöd och om innehållet och sättet att tillhandahålla särskilt stöd för delaktigheten, ska det behov av individuell hjälp och individuellt stöd som antecknats i klientplanen för personen med funktionsnedsättning, personens egna önskemål, livssituation och övriga servicehelhet beaktas. I beslutet ska mängden stöd, stödets innehåll och det sätt på vilket stödet tillhandahålls antecknas.
Lagen om funktionshinderservice 13 § (Finlex)

Stöd i att fatta beslut

I beslutet om tillhandahållande av särskilt stöd för delaktighet ska stödets innehåll och mängd och det sätt på vilket det tillhandahålls antecknas i beslutet med beaktande av de individuella behoven som antecknats i klientplanen för personen tillsammans med dennes egen uppfattning om behovet av stöd.
Lagen om funktionshinderservice 15 § (Finlex)

Krävande multiprofessionellt stöd

Det multiprofessionella stödets innehåll, dess mängd och det sätt på vilket det tillhandahålls ska antecknas i beslutet.
Lagen om funktionshinderservice 17 § (Finlex)

Stöd för boendet 

Stödets innehåll, dess mängd och det sätt på vilket det tillhandahålls ska antecknas i beslutet.
Lagen om funktionshinderservice 18 § (Finlex)

Stöd för boendet för barn utom hemmet

Beslutet om stöd för boendet för barn utanför hemmet förutsätter vårdnadshavarnas samtycke och utredning av barnets åsikt. Vårdnadshavarnas samtycke ska antecknas i beslutet. Liksom information om utredning av barnets åsikt.
Lagen om funktionshinderservice 19 § och 20 § (Finlex)

Stöd för tillgängligt boende

Innehållet i stödet för tillgängligt boende och det sätt på vilket stödet tillhandahålls ska antecknas i beslutet. När en person med funktionsnedsättning ansöker om ersättning för genomförande av tillgängligt boende ska också de kostnader som ersätts antecknas i beslutet.
Lagen om funktionshinderservice 23 § (Finlex)

Kortvarig omsorg

Innehållet i den kortvariga omsorgen, dess mängd och det sätt på vilket den tillhandahålls ska antecknas i beslutet.
Lagen om funktionshinderservice 24 § (Finlex)

Dagverksamhet

Tjänstens innehåll, mängd och det sätt på vilket den tillhandahålls ska antecknas i beslutet.
Lagen om funktionshinderservice 26 § (Finlex)

Stöd för rörlighet

Sättet att tillhandahålla stöd för rörligheten, mängden stöd och stödets regionala omfattning ska antecknas i beslutet.
Lagen om funktionshinderservice 28 § (Finlex)

Besluten gäller i regel tills vidare 

Beslut enligt lagen om funktionshinderservice ska gälla tills vidare, om inte personens eget intresse, individuella situation eller servicens karaktär förutsätter ett tidsbundet beslut. 
Lagen om funktionshinderservice 5 § (Finlex)

Ett tidsbundet beslut om tjänsten kan fattas till exempel för en studerande under studietiden.

Tjänster av tidsbegränsad karaktär kan till exempel vara träning, stöd i att fatta beslut, 
och stöd för tillgängligt boende. I dessa tjänster är det i allmänhet fråga om ett tidsbundet servicebehov där man ställer upp mål och kommer överens om arbetssätten för att uppnå målet. 

Välfärdsområdet ska fästa uppmärksamhet vid kontinuiteten i servicen också vid beslut som gäller för viss tid. Servicen ska beviljas för en tillräckligt lång tid och ett nytt beslut fattas vid behov i tillräckligt god tid innan det föregående beslutet upphör att gälla.

Enligt principen om förtroendeskydd ska klienten bland annat kunna lita på att beslut är varaktiga. Det betyder ändå inte att beslut inte kan ändras.
Principen om förtroendeskydd

Överskridande av tidsfrister

Den tidsfrist på tre månader som föreskrivs i socialvårdslagen för verkställande av beslutet kan överskridas endast i undantagsfall. Detta kan göras om utredningen av ärendet av särskilda skäl kräver en längre handläggningstid eller om verkställigheten fördröjs av något annat särskilt skäl som hänför sig till klientens behov. En sådan särskild grund kan till exempel vara att klienten behöver tjänsten först efter en viss tidsperiod.

Om tilläggsutredning begärs av klienten för behandlingen av ansökan, ska en tillräcklig tidsfrist fastställas för framläggande av utredningen. I begäran om utredning som skickas till klienten ska det anges att ärendet kan avgöras om tidsfristen inte iakttas.
Förvaltningslagen 33 § (Finlex)

Delgivning av beslut

Beslutet delges alltid skriftligt och postas till klienten. 

Beslutet kan också delges muntligt om det är nödvändigt på grund av att ärendet är brådskande. Ett skriftligt beslut ska dock delges utan dröjsmål med tillhörande anvisningar om hur man begär omprövning eller besvärsanvisning. Tidsfristen för begäran om omprövning eller sökande av ändring inleds vid delfåendet av det skriftliga beslutet.
Förvaltningslagen 43 § (Finlex)

Läs mer: Ändringssökande

En anvisning om hur man begär omprövning bifogas till tjänsteinnehavarbeslutet. En besvärsanvisning bifogas till beslutet med anledning av begäran om omprövning.

I anvisningen om begäran om omprövning eller besvärsanvisningen som bifogas till beslutet ska följande nämnas: 

1. besvärsmyndigheten;
2. den myndighet till vilken besvärsskriften ska lämnas in, samt
3. besvärstiden och från vilken tidpunkt den räknas.

I besvärsanvisningen ska det dessutom redogöras för de bestämmelser som gäller innehållet i och bilagorna till besvärsskriften, frambefordrandet av besvären samt avgifterna för behandlingen av besvär.
Förvaltningslagen 47 § (Finlex)

Verkställighet av ett beslut

I brådskande fall ska beslutet verkställas utan dröjsmål och i fall som inte är brådskande utan ogrundat dröjsmål. 

Beslutet ska dock verkställas senast inom tre månader från det att ärendet inletts. Tiden kan vara längre än detta om utredningen av ärendet av något särskilt skäl kräver en längre handläggningstid eller om verkställigheten fördröjs av något annat särskilt skäl som hänger samman med klientens behov.
Socialvårdslagen 45 § (Finlex)

Servicehelhet

Tjänsteanordnaren ska sörja för att den på olika lagar baserade servicen för en person med funktionsnedsättning bildar en sammanhållen helhet som tillgodoser syftet med denna lag. Syftet med servicen som ordnas för familjen till en person med funktionsnedsättning är att stödja funktionsförmågan och välfärden hos personen med funktionsnedsättning samt att komplettera servicehelheten för personen med funktionsnedsättning. Den service som ordnas för familjen integreras i servicehelheten för personen med funktionsnedsättning.
Lagen om funktionshinderservice 5 § (Finlex)

Servicen ska ordnas så att den tillsammans bildar en enhetlig helhet som är förenlig med klientens intresse och som förverkligar syftet med lagen om funktionshinderservice. Helheten kan omfatta en eller flera tjänster enligt klientens situation och behov.

När man fattar beslut om servicehelheten kan man ge ett beslut där alla tjänster enligt klientens servicebehov uppräknas som en helhet. Det rekommenderas att det för varje tjänst ges ännu tjänstespecifika beslut där man närmare specificerar tjänstens omfattning och hur tjänsten genomförs i praktiken. Ett sådant samlingsbeslut kan till exempel vara ett beslut om stöd för boende, som omfattar till exempel service enligt lagen om funktionshinderservice och socialvårdslagen.
Lagen om funktionshinderservice 18 § (Finlex)
Läs mer: Stöd för boendet

Ett annat exempel på ett samlingsbeslut är ett beslut om nödvändig omsorg och försörjning enligt 46 § i socialvårdslagen. Sådana beslut innefattar den socialservice genom vilken nödvändig omsorg och försörjning samt hälsa och utveckling gemensamt tryggas för ett barn som behöver särskilt stöd eller någon annan klient som behöver särskilt stöd.
Socialvårdslagen 46 § (Finlex)

Läs mer om tillämpningen av 46 § i socialvårdslagen: Tillämpningsguide för socialvårdslagen 2024. 

God förvaltning i beslutsfattandet

Handläggningen och beslutsfattandet i ett ärende som gäller service för personer med funktionsnedsättning vid en myndighet är ett förvaltningsförfarande som regleras i detalj i förvaltningslagen och lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Grunderna för god förvaltning förutsätter att myndigheten behandlar dem som uträttar ärenden hos förvaltningen jämlikt och använder sina befogenheter endast för ändamål som är godtagbara enligt lag. Förvaltningslagen reglerar anhängiggörandet, utredningen och beslutsfattandet i ett ärende. Ett beslut som fattas av en myndighet ska alltid motiveras.

I förvaltningslagen åläggs myndigheterna olika skyldigheter; till exempel serviceprincipen, rådgivningsskyldigheten och utredningsskyldigheten. Dessutom utfärdas bestämmelser om kraven på gott språkbruk och myndigheternas samarbetsskyldigheter.

Genomförandet av god förvaltning inom socialvården grundar sig på klientorientering och tillgodoseendet av självbestämmanderätten för en klient inom socialvården. I 7 § i förvaltningslagen finns bestämmelser om serviceprincipen och om servicens ändamålsenlighet. Kontakten och behandlingen av ärendet hos myndigheten ska om möjligt ordnas så att den som vänder sig till förvaltningen får behörig service.

Rådgivningsskyldigheten enligt 8 § i förvaltningslagen är nära förknippad med att tjänsten genomförs på behörigt sätt och möjliggörs. Rådgivningsskyldighet innebär att myndigheterna inom ramen för sin behörighet och enligt behov ska ge sina kunder råd om förfarandet i anslutning till skötseln av ett förvaltningsärende samt svara på frågor och förfrågningar som gäller uträttandet av ärenden. Med handledning enligt förvaltningslagen menas allmänna råd och anvisningar om förfarandesätt, till exempel hur ett ärende ska inledas.

Klienten har rätt att veta vem som sköter hans eller hennes ärende, när tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren är på plats och hur länge behandlingen av ärendet tar. Om ett ärende inte hör till en myndighets behörighet ska myndigheten i mån av möjlighet hänvisa klienten till den behöriga myndigheten. Rådgivningen är avgiftsfri.

Enligt 5 § i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården ska socialvårdspersonalen utreda för klienten hans eller hennes rättigheter och skyldigheter samt olika alternativ och deras verkningar liksom också andra omständigheter som är av betydelse för klientens sak. Myndigheten är enligt bestämmelsen skyldig att utreda för klienten också sådant som gäller innehållet, som de olika alternativ som ingår i servicesystemet och vilka kraven är för att klienten ska vara berättigad till service och stödåtgärder.
Läs mer: God förvaltning och funktionshinderservice (Ledarskapet inom funktionshinderservicen) 

Principen om förtroendeskydd

Enligt principen om förtroendeskydd ska en klient inom socialvården kunna lita på att myndigheten är korrekt, felfri och att myndigheternas förvaltningsbeslut – beslut som gynnar klientens intresse – är bestående. Med principen om förtroendeskydd avses också att en myndighet på grund av förvaltningsbeslutets varaktighet i allmänhet inte utan den berörda personens eget samtycke kan återkalla eller ens minska en rättighet eller förmån som den beviljat parten, om det inte genom lag särskilt föreskrivs om kontroll av till exempel förutsättningarna för en tjänst eller stödåtgärd.

Om förutsättningarna för beviljande av tjänsten har upphört helt eller om de till väsentliga delar har förändrats, kan beslutet ses över trots förtroendeskyddet. Gällande beslut kan alltså ändras till förmånstagarens nackdel om grunder för ändringarna finns på grund av tydliga förändringar i personens individuella förhållanden eller i felaktiga uppgifter som denna gett. Personen ska höras innan beslut fattas. Om klientens förhållanden har förändrats ska en individuell bedömning göras av de förändrade förhållandena.

Behandling av ansökan efter sökandens död

Om sökanden avlider under behandlingen av ansökan eller besvär, ska behandlingen fortsätta och ett beslut meddelas i ärendet, om ansökan eller besvären har rättslig betydelse för personen med funktionsnedsättning eller dennas dödsbo. En sådan situation kan uppstå när det är fråga om en ansökan om ersättning för kostnader (till exempel krav på ersättning för kostnader som redan orsakats en person med funktionsnedsättning för stöd för tillgängligt boende eller ersättning för kostnader för beviljat stöd för rörlighet).

Om ansökan eller besväret gällde ordnandet av en tjänst eller stödåtgärd som inte har ekonomisk betydelse, förfaller ansökan eller besväret.

Källor

Förvaltningslagen 434/2003 (Finlex)
Socialvårdslagen 1301/2014 (Finlex)
Funktionshinderservicelagen 675/2023 (Finlex)
Regeringens proposition RP 191/2022 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om funktionshinderservice och till vissa lagar som har samband med den (Riksdagen)
Räty Tapio (2010). Funktionshinderservice: Tillämpningen av funktionshinderservice. Tröskeln rf. Uppdaterat 22.12.2022. (på finska)