Ansvar för ordnande av service

Sidans innehåll

Välfärdsområdet ansvarar förordnandet av social- och hälsovården 

Välfärdsområdet svarar för ordnandet av social- och hälsovården inom sitt område och har organiseringsansvaret för invånarnas social- och hälsovård. 

Välfärdsområdet ska ha tillräcklig kompetens, funktionsförmåga och beredskap för att kunna svara för ordnandet av social- och hälsovården, och det ska sörja för att tillgången till social- och hälsovårdstjänster motsvarar invånarnas behov under alla omständigheter. 

För att kunna uppfylla sitt organiseringsansvar ska välfärdsområdet ha sådan yrkesutbildad social- och hälsovårdspersonal och sådan administrationspersonal och annan personal som verksamheten kräver, förfoga över lämpliga lokaler och lämplig utrustning och ha andra behövliga förutsättningar för att sköta verksamheten. Dessutom ska välfärdsområdet ha en tillräcklig egen tjänsteproduktion för att kunna uppfylla sitt organiseringsansvar.

För ledningen av social- och hälsovården i välfärdsområdet ska det finnas sektorsövergripande sakkunskap som stöder en helhet av högkvalitativa och säkra tjänster, samarbete mellan olika yrkesgrupper och utveckling av praxisen i vården och verksamheten.

Lag om ordnande av social- och hälsovård 8 §

 Välfärdsområdet skall ordna socialservice 

Lagstiftningen ålägger välfärdsområdena att ordna social- och hälsovårdsservice för sina invånare. Enligt 14 § i socialvårdslagen ska som socialservice bland annat ordnas socialt arbete, social handledning, social rehabilitering, familjearbete, stödtjänster, stödboende, gemenskapsboende,  serviceboende med heldygnsomsorg, service på en institution och service som stöder rörlighet.

Dessutom ålägger socialvårdslagen 14 § välfärdsområdena att som socialservice ordna service som avses i speciallagar, såsom service och stödåtgärder enligt specialomsorgslagen och handikappservicelagen.

Socialvårdslagen 14 §

I handikappservicelagstiftningen indelas servicen och stödet i service och stöd som omfattas av välfärdsområdets särskilda respektive allmänna skyldighet att ordna service. Resurser dvs. anslag ska anvisas för alla lagstadgade tjänster och stödåtgärder – både för de som omfattas av den allmänna respektive särskilda skyldigheten att ordna service.

Utredning av behovet av service för personer med funktionsnedsättning i välfärdsområdena

Enligt 3 § i handikappservicelagen ska välfärdsområdena sörja för att tjänster och stöd för handikappade ordnas så att de till innehållet och omfattningen är sådana som behovet i välfärdsområdet påkallar. Vid anordnande av service och stöd enligt handikappservicelagen ska dessutom klientens individuella hjälpbehov beaktas.

Handikappservicelagen 3 §

Välfärdsområdena ska reda ut behovet av service även då de inte har ovillkorlig skyldighet att ordna service för alla personer som uppfyller förutsättningarna. Den bedömning av behoven som välfärdsområdets allmänna skyldighet att ordna service förutsätter sker i första hand i samband med behandlingen av välfärdsområdets budget. 

Välfärdsområdesfullmäktige ska godkänna en budget för välfärdsområdet. Ändring i ett beslut som fattats av välfärdsområdesfullmäktige får sökas hos förvaltningsdomstolen genom välfärdsområdesbesvär. Omprövning får begäras och välfärdsområdesbesvär anföras av den som ett beslut avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part) samt av välfärdsområdesmedlemmarna.

När budgeten upprättas och anslag anvisas till olika sektorer erhåller man information från:

  • klient- och serviceplaner
  • året innan som beskriver behovet, såsom beslut om beviljande av förmån inom den individuella vården
  • beslut som välfärdsområdet förkastat

Välfärdsområdet ska i budgetbeslutet för sin del se till att tillräcklig service enligt bestämmelserna tryggas för var och en. Välfärdsområdet ska anvisa anslag för obligatoriska (lagstadgade) uppgifter. 

Särskild skyldighet att ordna service – subjektiv rätt

För subjektiva rättigheter ska välfärdsområdet reservera anslag som till fullo motsvarar behoven. Välfärdsområdet kan inte i sitt beslutsfattande vädja till att anslagen för subjektiva rättigheter är otillräckliga. Om anslagen tar slut under budgetåret ska budgeten ändras.

Sådana tjänster och stödåtgärder som omfattas av den särskilda skyldigheten att ordna service är enligt handikappservicelagen färdtjänster, serviceboende, dagverksamhet, personlig assistans, ändringsarbeten i bostaden samt redskap och anordningar i bostaden. Välfärdsområdet ska utifrån ansökan bevilja de tjänster och stödåtgärder som tryggats genom den subjektiva rätten till personer med grav funktionsnedsättning som uppfyller förutsättningarna för stödet oberoende av anslagen i budgeten.

Allmän skyldighet att ordna service – anslagsbundna tjänster och stödåtgärder

En del av de tjänster och stödåtgärder som avses i handikappservicelagen är så kallade anslagsbundna tjänster och stödåtgärder. Denna service ordnas inom ramen för de anslag som välfärdsområdet reserverat. Välfärdsområdet har då allmän skyldighet att ordna service.

Välfärdsområdet ska reservera så mycket anslag för ordnande av tjänster och stödåtgärder som omfattas av den allmänna skyldigheten att ordna service att det täcker välfärdsområdets behov. Välfärdsområdet ska aktivt reda ut det aktuella behovet i välfärdsområdet med hjälp av olika metoder, till exempel genom att följa upp serviceplanerna. Gällande anslagsbundna tjänster kan välfärdsområdet också besluta om att rikta anslagen till personer med funktionsnedsättning som fyller vissa kriterier, ifall att anslagen inte är tillräckliga för att bevilja ersättning till alla sökande. 

Högsta förvaltningsdomstolens avgörandepraxis avseende service för personer med nedsatt funktionsförmåga utgår från att när de anslag som reserverats för syftet är slut är kommunen, nuvarande välfärdsområdet inte skyldig att beviljande sökande anslagsbunden service för personer med nedsatt funktionsförmåga även om den sökande uppfyller förutsättningarna enligt handikappservicelagen. Därvid skall man dock styrka att anslagen för ändamålet är slutanvända och att de reserverats enligt kommunens, nuvarande välfärdsområdets kända behov.

Välfärdsområdets anvisningar går inte före lagen

Välfärdsområdets tjänsteinnehavare är skyldiga att iaktta välfärdsområdesfullmäktiges beslut och anvisningar. Välfärdsområdena har dock inte behörighet att utfärda anvisningar som minskar klienternas lagstadgade rättigheter.

Sätt att producera service

Välfärdsområdet får producera de tjänster som omfattas av dess organiseringsansvar självt eller i samarbete med andra välfärdsområden eller enligt avtal skaffa dem av andra tjänsteproducenter, om inte något annat föreskrivs genom lag. Privata serviceproducenter och frivilligorganisationer kompletterar den offentliga servicen. Privata serviceproducenter och frivilligorganisationer kompletterar den offentliga servicen. 

Lag om välfärdsområden 9 §

Källor

Lag om välfärdsområden 611/2021 (Finlex) 
Lag om ordnande av social- och hälsovård 612/2021 (Finlex)

Räty, Tapio (2010) Vammaispalvelut. Vammaispalvelujen soveltamiskäytäntö. Kynnys ry.

RP 219/1986. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om service och stöd på grund av handikapp och om ändring av 17 § socialvårdslagen.

Socialvårdslagen 1301/2014 (Finlex)

Uppdaterad: