Statistik och enkäter

Sidans innehåll

Funktionshinder och funktionsnedsättning

Funktionsnedsättning innebär nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Begreppet funktionshinder (på engelska ”disability”) däremot hänvisar till relationen mellan den omgivande miljön och individen. Alla personer med funktionsnedsättning är inte alltid funktionshindrade i alla sammanhang. Personen anses funktionshindrad endast då hen befinner sig i en miljö som ställer upp hinder.

Funktionshinder uppstår alltid i förhållande till någon situation eller händelse (t.ex. behovet av service, ändringsarbeten som förorsakas av otillgängliga miljöer samt erfarenheter och upplevelser gällande den egna situationen). Så är det också med den information som vi samlar gällande funktionsnedsättningar och funktionshinder, det bildar enbart en liten del av en större helhetsbild.  Funktionshinder och funktionsnedsättning kan även vara en identitetsfråga gällande hur personen upplever sig själv och sin situation. 

Statistik över service i anknytning till funktionsnedsättning

Personer som har en bestående funktionsnedsättning har likadana behov som andra och använder samma service som alla andra människor. Funktionsnedsättningen förutsätter inte nödvändigtvis användande av specialservice. Enligt Handikappservicelagen och Specialomsorgslagen är det svårt att definiera antalet personer som använder servicen, därför att personer som uppfyller rättigheten att använda sig av funktionshinderservice och personer som har fått beslut om service varierar, så att vissa personer använder endast en enda serviceform medan andra använder flera former.

Den service som ges med stöd av Handikappservicelagen har ökat med åren. Specialomsorgslagens subsidiaritet har ökat antalet beslut som görs med stöd av Handikappservicelagen även vad gäller service för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Den åldrande befolkningen och också längre livslängd för personer med funktionsnedsättning har lett till att antalet användare inom funktionshinderservicen har ökat.

Uppgifter om användarnas antal gällande service och ekonomiska stödåtgärder i enlighet med Handikappservicelagen och Specialomsorgslagen, samt utgifterna för dessa finns att få i THL:s Statistik- och indikatorbank Sotkanet.fi.

Funktionshinderservice (handikappservice) och allmän information om funktionshinder och funktionsnedsättningar samlas i följande av THL:s statistik- och informationskällor. 

THL:s statistik om Funktionsnedsättning

Sotkanet – Statistikuppgifter om finländarnas välfärd och hälsa

Indikatorbanken Sotkanet (sotkanet.fi) är Institutet för hälsa och välfärd THL:s informationstjänst som tillhandahåller relevant information från och med 1990 om befolkningens hälsa och välfärd i alla finländska kommuner enligt den senaste kommunindelningen.

Med hjälp av Sotkanet kan användaren söka indikatordata om social- och hälsovårdssektorn på olika områdesnivåer bland annat i form av absoluta och relativa tal. Dessutom har experter sammanställt upplysningar om alla indikatorers datainnehåll, tolkning, uppgiftslämnare, produktionsår och eventuella begränsningar.

Sotkanet innehåller uppgifter om bl.a. service för personer med intellektuell funktionsnedsättning, förmåner för personer med funktionsnedsättning samt funktionshinderservice.

Sotkanet.fi
Uppgifter om funktionshinderservice (handikappservice) i Sotkanet

THL:s kommunenkät

Handikappservicen – Delrapport om kommunenkäten

Med tre års mellanrum samlar THL in sådana uppgifter av kommunerna som kompletterar statistiken över kommunernas ekonomi och verksamhet. Uppgifter samlas in om kommunernas verksamhet inom tjänster för äldre och för personer med funktionsnedsättning, barndagvård, social kreditgivning och arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte.
Handikappservicen – Delrapport om kommunenkäten

Institutionsvård och boendeservice inom socialvården

Statistiken innehåller bland annat kommunspecifika uppgifter om institutionsvården och boendeservicen för personer med utvecklingsstörning. Uppgifterna bygger på socialvårdens vårdanmälningar.
Anstaltsvård och boendeservice inom socialvården (THL)

Hemvård

Kommunspecifika uppgifter om antalet klienter inom hemvården, den service de fått, klienternas åldersstruktur, vårdbehovet, ändamålsenliga vårdplatser, orsakerna till att personen sökt vård och tidigare vårdplatser.
Hemvård (Statistikrapporten, THL)

Statistik efter ämne i Julkari publikationsarkivet

Vårdanmälningssystemet (HILMO). Vårdanmälan för socialvården samt hälso– och sjukvården

Det nationella vårdanmälningssystemet för social- och hälsovården omfattar en betydande del av den institutionsvård och den boendeservice som ingår i social- och hälsovården. Från och med år 2011 har vårdanmälningssystemet utvidgats till att också omfatta öppen primärvård (Avohilmo).

Vårdanmälningssystemet innehåller information om

  • öppen- och slutenvård inom specialiserad sjukvård
  • sluten primärvård
  • institutionsvård och boendeservice inom socialvården
  • hemvård.

Vårdanmälningssystemet omfattar inte

  • institutionsvård inom barnskyddet
  • boendeservice inom missbrukarvården.

Vårdanmälningssystemet (HILMO)

I Hilmo–handboken ”Vårdanmälan för socialvården samt hälso– och sjukvården” finns information om:

  • vem som har skyldighet att lämna uppgifter
  • vilka uppgifter som ska levereras
  • definitioner och ändringar i datainnehållet
  • hur uppgifterna lämnas in till THL.

Hilmo-handboken. Vårdanmälan för socialvården samt hälso- och sjukvården: Definitioner och anvisningar: Gäller från och med 1.1.2017

Statistisk årsbok för social- och hälsovården

Statistisk årsbok för social- och hälsovården är en handbok avsedd i synnerhet för experter och beslutsfattare som är intresserade av befolkningens välfärd samt utvecklingen av servicen. Publikationen används också vid undervisning inom social- och hälsovården. Uppgifterna i årsboken har huvudsakligen sammanställts på basis av den statistik och de register som förs och befolkningsenkäter som gjorts av Institutet för välfärd och hälsa THL. Kvaliteten på och tillförlitligheten av uppgifterna följs upp som en del av uppföljningen av kvaliteten på statistikproduktionen.
Statistisk årsbok för social- och hälsovården. THL. 2018. Suomen virallinen tilasto (SVT): SVT_SOSTERIVK_Sosiaaliturva_2018. Kokoelmat.

THL:s enkät Hälsa i skolan

Genom enkäten Hälsa i skolan samlar Institutet för hälsa och välfärd in information om de ungas levnadsförhållanden, skolförhållanden, upplevd hälsa, hälsovanor och om elev- och studerandehälsovården.

Materialet för enkäten Hälsa i skola samlas in i hela landet. Eleverna och de studerande besvarar enkäten elektroniskt under skoldagen och under övervakning av en lärare. Enkäten är frivillig och svarandet sker anonymt.

Information har samlats in i de högre klasserna av grundskolorna sedan 1996, i gymnasierna sedan 1999 och vid yrkesläroanstalterna sedan 2008. Eleverna i de lägre klasserna av grundskolorna och deras försörjare har deltagit sedan början av 2017.

Enkäten Hälsa i skolan
Resultaten av enkäten Hälsa i skolan

THL:s FinSote-enkät

Genom den nationella undersökningen om hälsa, välfärd och social- och hälsovården FinSote följer man förändringar i befolkningens hälsa och välfärd enligt befolkningsgrupp och område. Undersökningen producerar också information för uppföljning och bedömning av hur väl befolkningens servicebehov uppfylls samt befolkningens syn på social- och hälsovårdens servicesystem, tillgången till och användningen av tjänster samt tjänsternas kvalitet.

FinSote inbegriper delar av undersökningen Vuxenbefolkningens hälsa, välfärd och service (ATH) som inleddes 2010, men omfattar även frågor kring social- och hälsovårdsreformen, bland annat om tjänster och valfriheten.

FinSote-undersökningen

  • producerar en viktig del av den information som behövs för att följa och bedöma social- och hälsovårdsreformen
  • möjliggör jämförelser mellan landskap och av situationen i hela landet
  • besvarar sådana frågor om befolkningens upplevda hälsa, behov och användning av tjänster som annat material och andra register inte producerar någon information om.

Nationella undersökningen FinSote

Nationella undersökningen FinHälsa

Syftet med undersökningen FinHälsa är att producera aktuell information om hälsa och välbefinnande samt om faktorer som påverkar hälsan och välbefinnandet hos den vuxna befolkningen i Finland. Genom att delta i undersökningen får du viktig information om ditt hälsotillstånd.

Med hjälp av din insats kan man

  • forska i förebyggande av sjukdomar och vård
  • främja finländarnas funktionsförmåga och välbefinnande
  • förbättra hälso- och välfärdstjänsterna i Finland. 

Till undersökningen kallas 10 000 personer över 18 år från olika delar av Finland. Forskningsmaterialet samlas in via hälsoundersökningen och även via frågeformulär.

Nationella undersökningen FinHälsa

THL:s forskning Hälsa 2000-2011 (på finska & engelska)

Forskningen samlade in uppgifter om finländarnas hälsa, funktionsförmåga, välfärd, servicebehov och skillnader i hälsa och välfärd mellan olika grupper i populationen samt orsakerna till dessa skillnader.
THL:s Hälsoforskning finns också tillgängligt på engelska: Health 2000-2011 (på engelska) 
THL:s forskning Hälsa 2000-2011 - Terveys 2000-2011 (på finska)
THL:n Terveys 2011 tiiviisti (sammandrag)

Information om utvecklingen av social-och hälsovården

Idén med vårdreformen är att hjälpa till att förnya strukturer och verksamhetssätt och målet är likvärdiga social- och hälsovårdstjänster.
THL:s temasida Vårdreformen 
Informationsunderlag och utvärdering (THL:s temasida Värdreformen)

Nationella kvalitetsregister för hälso- och sjukvården

THL utvecklar en modell för nationella kvalitetsregister för hälso- och sjukvården. Det främsta syftet med de nationella kvalitetsregistren för hälso- och sjukvården är att förbättra vårdens kvalitet och effektivitet och att öka patientsäkerheten. Det finns redan några kvalitetsregister i Finland. De nationella registren skulle utgöra ett enhetligt och kostnadseffektivt sätt att följa upp vårdens kvalitet och effektivitet. Huvudmålet med THL:s projekt är att utreda hur de nationella kvalitetsregistren kan organiseras, finansieras och upprätthållas.
Nationella kvalitetsregister för hälso- och sjukvården (THL:s temasida Värdreformen)

Sextettrapporterna (årligen)

De årliga rapporterna från Sextettarbetsgruppen (Kuusikko-työryhmä), jämför social- och hälsovården samt småbarnsfostran i de sex största städerna i Finland (Helsingfors, Esbo, Vanda, Åbo, Tammerfors och Uleåborg). Rapporterna utkommer i huvudsak i maj och juni varje år. Syftet med sextettrapporterna är att ge de sex största städerna så jämförelsedugliga data som mjöligt om servicen och om kostnaderna för den.

Varje år under maj-juni kommer Sextettarbetsgruppen ut med sammanlagt sju jämförande rapporter. Jämförelserna ger fakta om barndagvården, barnskyddet, utkomststödet, missbrukarvården, handikappservicen, omsorgen om utvecklingsstörda och äldreomsorgen. Dessutom utges vid årets slut en rapport om socialarbetet bland vuxna.

Jämförelser mellan funktionshinderservice och kostnader i de sex största städerna 2017 (på finska) Kuuden suurimman kaupungin vammaisten palvelujen ja kustannusten vertailu vuonna 2017. Kuusikko-työryhmä
Auri Lyly-Falk (2018) Jämförelser mellan funktionshinderservice och kostnader i de sex största städerna 2017 (på finska, pdf 3,3 MB, HEL) 1/2018. Kuusikko-työryhmän julkaisusarja.

Den senaste rapporten gällande funktionshinderservice år 2017 Sammandrag. (på finska, Kuusikkokunnat)

Övrig forskning på THL Institutet för hälsa och välfärd

Här finns länkar till THL:s sidor gällande forskning, expertarbete, publikationer och nätbokhandel:

Uppdaterad: