Ledarskapet inom funktionshinderservicen
Sidans innehåll
- Vad försöker man uppnå med ledarskapet inom funktionshinderservicen?
- Rättvisa och ledarskap
- Ett bra ledarskap återspeglas på klienterna via arbetstagarna
- God förvaltning och funktionshinderservice
- Funktionsnedsättning är en människorättsfråga inom ledarskapet
Med funktionshinderservice avses socialservice som anknyter till funktionsnedsättning och tillhandahållandet av sådan service, men även den organisation och verksamhet som sker innan servicen tillhandahålls. Denna administrativa del omfattar ordnandet av service, bedömning och uppföljning av hur servicen genomförs samt ledningen av allt detta arbete.
Inom funktionshinderservicen behövs både myndighetsprocesser och tillhandahållandet av själva servicen ledas. Ett bra ledarskap gör det möjligt för organisationen att genomföra sin grundläggande uppgift. Inom funktionshinderservicen är det viktigaste att man möjliggör individuellt klientarbete som uppfyller de mänskliga rättigheterna.
Vad försöker man uppnå med ledarskapet inom funktionshinderservicen?
Målet med myndighetsprocessen är att verkställa de lagstadgade skyldigheterna i praktiken. Målet med funktionshinderservicen som helhet är att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att leva på lika villkor som andra personer. Funktionshinderservicen handlar om att förverkliga mänskliga rättigheter och lika möjligheter i olika livssituationer.
Ur ett bredare perspektiv är funktionshinderservicens uppgift inte bara att ingripa i individuella situationer, utan också i strukturella samhällsfrågor. Målet är att påverka dem så att samhället blir tillgängligare och fungerar bättre för personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Funktionshinderservicen är inte den enda servicesektorn som betjänar långtidssjuka och personer med funktionsnedsättning. Funktionsnedsättningar är en fråga för hela samhället, och cheferna, förmännen och arbetstagarna inom funktionshinderservicen måste verka tillsammans med klienterna för samhällets bästa.
Rättvisa och ledarskap
Chefen för en organisation ska se till att arbetsplatsen har tillräckliga kunskaper och resurser för att kunna genomföra sin uppgift. Utöver resurser och kunskaper behövs rätt värderingar. Organisationens värderingar ska vara förenliga med lagstiftningen, rättspraxisen och de etiska principerna.
Ledare, förmän och chefer måste se till att organisationens verksamhet är rättvis. Detta innebär att verksamheten följer lagstiftningens värderingar och principer och tillämpar praxis utan att kränka de mänskliga rättigheterna. Främjandet av rättvisa kan inte utgöra en separat del av organisationen och praxisen. Rättvisa ska genomsyra all verksamhet och allt arbete. Detta förutsätter att värderingarna om rättvisa även tillämpas på ledarskapet och särskilt på bemötandet av personalen. Respektfullt bemötande från chefer ökar trivseln på arbetet och överförs i bästa fall även på praxisen i klientarbetet.
En utmaning för ledarskapet inom funktionshinderservicen är, precis som i många andra sektorer, de ekonomiska frågorna och målsättningarna. De ekonomiska målsättningarna är viktiga, men nyckeltal och värderingar som enbart baseras på ekonomiska mål skapar inte en rättvis och lagenlig funktionshinderservice. Målet måste vara service som motsvarar klienternas behov. Vi kan konstatera att pengarna måste användas enligt klienternas behov, i rätt omfattning. För att denna praxis ska kunna genomföras enligt klienternas behov, måste behoven identifieras och erkännas. Utan en utförlig redogörelse för behoven är det nästan omöjligt att tillhandahålla rätt service.
Ett bra ledarskap återspeglas på klienterna via arbetstagarna
En respektfull inställning till klienterna och deras behov bör tillämpas som princip och praxis på alla nivåer i hela organisationen. Principen ska genomsyra chefens sätt att tala och uppträda. Det uppstår problem i en organisation när ledarna och cheferna inte agerar på det sätt man kan förvänta sig med tanke på organisationens officiella värderingar. Motsättningar mellan de skriftliga värderingarna (i lag och principer) och värderingarna gällande arbetssätten som de tillämpas i praktiken, kan skapa osäkerhet bland arbetstagarna. Osäkerheten inspirerar inte arbetstagarna till att komma med egna idéer, utveckla arbetet och genomföra förändringar, och ett tillbakahållet agerande av detta slag kan överföras på klientsituationer och förhindra ett genuint bemötande av klienterna.
Grunden till klientarbetet bygger dock på kunskap och kompetens. Utan en kunskapsbaserad och teoretisk grund kan man sällan hjälpa klienterna. Chefen måste se till att personalens kompetens är tillräcklig och att de ges möjlighet eller rentav är skyldiga att utveckla sin kompetens. Kompetenskartläggningar i kombination med organisationsutveckling utgör ett viktigt ledarskapsverktyg.
Positivt klientbemötande
När man identifierar behoven är det viktigt att man lyssnar på klienten med respekt. Det är bevisat att ett respektfullt bemötande möjliggör genuint hörande. Ett positivt bemötande innebär inte nödvändigtvis att klienten alltid får det hen önskar. En positiv attityd hos arbetstagaren gör det emellertid enklare för klienten att framföra sina åsikter och behov. När man planerar servicen måste man ibland ta upp mycket känsliga frågor. Detta är dömt att misslyckas om klienten inte upplever att man respekterar och lyssnar på honom eller henne.
God förvaltning och funktionshinderservice
Principerna för en fungerande organisation och gemenskap är
- jämställdhet
- demokratiskt beslutsfattande
- öppen kommunikation och ärlighet
- verkliga möten
- förtroende och genomförande av praxis
- social gemenskap
- respekt för individen och individualitet
- sunt förnuft.
Ledarskapet inom funktionshinderservicen är en förvaltningsverksamhet, där rättsprinciperna om god förvaltning ska följas. De viktigaste rättsprinciperna för förvaltningen är
- legalitetsprincipen
- principen om ändamålsbundenhet
- jämlikhetsprincipen
- proportionalitetsprincipen
- principen om förtroendeskydd
- principen om opartiskhet.
Både i välfärdsområden och serviceenheter ska servicen tillhandahållas enligt dessa principer. I tabellen nedan beskrivs principernas centrala innehåll och kriterier. Till chefernas och förmännens uppgift hör att implementera de här principerna i verksamheten på sin enhet. Bestämmelser om legalitetsprincipen finns i grundlagen och bestämmelser om övriga rättsprinciper inom förvaltningen finns i förvaltningslagen 434/2003.
| Principerna om god förvaltningspraxis och service | Principernas centrala innehåll | Servicekriterier |
|---|---|---|
| Legalitetsprincipen | Utövandet av offentlig makt ska grunda sig på lag och lagen ska följas noga i all offentlig verksamhet. | Lagen ska följas när man informerar och ger råd om service, bedömer servicebehovet, planerar service, fattar beslut om service och verkställer besluten. |
| Principen om ändamålsbundenhet | En myndighet får endast utöva sin befogenhet i avsett syfte. |
Till exempel är syftet med handikappservicelagen att göra det möjligt för en person som har bristande funktionsförmåga på grund av långvarig skada eller sjukdom att utifrån sina egna förutsättningar leva jämbördigt med övriga medborgare. |
| Jämlikhetsprincipen | Jämlikt bemötande. Konsekvens. Diskrimineringsförbud. |
Slutresultatet för liknande situationer kan variera. Förutsätter att situationerna och behoven kartläggs. |
| Proportionalitetsprincipen | Metoderna som används ska stå i rimlig proportion till målet som eftersträvas med förvaltningsåtgärden. | Maktutövandet och kraven ska vara rimliga. |
| Principen om förtroendeskydd | Varaktiga beslut. |
Klienten ska kunna lita på att den nödvändiga servicen fortsätter och inte tidsbegränsas i onödan. |
| Principen om opartiskhet | Opartisk och saklig verksamhet. | Opartiskhet. |
Funktionsnedsättning är en människorättsfråga inom ledarskapet
De som leder funktionshinderservicen, oavsett om det är inom välfärdsområdenas verksamhet, på en boendeenhet eller någon annan motsvarande verksamhet, bör betrakta funktionsnedsättning som en övergripande företeelse och en människorättsfråga. En människorättsfråga innebär att det alltid är fråga om människor och deras individuella liv. Servicen och stödåtgärderna har en stor betydelse för många personer och deras närstående för att de ska kunna leva ett normalt liv trots sin funktionsnedsättning.
Inom funktionshinderservicen är det med andra ord inte fråga om intresse och förmåner, utan om nödvändiga tjänster och stödåtgärder. När man planerar och tillhandahåller funktionshinderservice bör man komma ihåg att det mycket ofta handlar om liknande service till exempel barnbidrag, moderskapspenning etc. Klienten ska alltså få service om han eller hon har behov av och rätt till den.
Attityderna till funktionsnedsättning har varierat genom historien. För en ledare eller chef är det viktigt att känna till dessa attityder för att kunna upptäcka eventuella förlegade attityder och arbetssätt på sin arbetsplats.
Källor
Förvaltningslag 434/2003 (Finlex)
Nurmi-Koikkalainen, Päivi (2009) Välttämätön apu elämisen mahdollistajana: Näkökulmia vaikeavammaisten henkilöiden asumiseen ja apuun. (på finska) Avauksia: 7/2009. Helsingfors: THL, Institutet för hälsa och välfärd.
