Sätt att ordna serviceboende

Personer med svår funktionsnedsättning har om förutsättningarna i handikappservicelagen och -förordningen uppfylls subjektiv rätt till service i anslutning till serviceboende. I sista hand är det kommunen som beslutar var serviceboende ordnas och vilka tjänster det omfattar. När serviceboende planeras och beslut fattas om det ska man dock beakta de åsikter personen med svår funktionsnedsättning har och dennes individuella situation.

När man väljer sätt att ordna serviceboende ska uppmärksamhet fästas vid det servicebehov som beskrivs i serviceplanen och i synnerhet vid den uppfattning personen med funktionsnedsättning har om hur och var serviceboendet ska ordnas. Kommunens beslut om ordnande av serviceboende ska grunda sig på en utredning av det behov av serviceboende som personen med funktionsnedsättning har. Personens livssituation, till exempel familjeförhållanden, är också av betydelse när det fattas beslut om sättet serviceboende ska ordnas på. 

Serviceboende kan antingen ordnas i ett speciellt serviceboende eller i en annan bostad där personen med svår funktionsnedsättning bor. Enligt 10 § i handikappserviceförordningen hör till serviceboende sådana tjänster i anslutning till boendet som är nödvändiga för den boende i det dagliga livet. Sådana tjänster kan bestå av hjälp med att förflytta sig, påklädning, personlig hygien, mathushållning och städning av bostaden samt de tjänster som behövs för främjande av invånarens hälsa, rehabilitering och trivsel.

Tjänster i anslutning till serviceboende kan till exempel ordnas

• med hjälp av hemservice
• med stöd av närståendevård
• med hjälp av personlig assistans
• som ändringsarbeten i bostaden
• som en samordning av den service och det stöd som avses ovan.

HFD 12.7.2017 L 3515 – Serviceboende – Sätt att ordna service – Personlig assistans – Boendeenhet

A hade begärt att det beviljade serviceboendet skulle ordnas hemma med hjälp av personlig assistans och hemservice. Kommunen avslog ansökan.

Förvaltningsdomstolen förkastade A:s besvär. Förvaltningsdomstolen konstaterade att kommunen kan fatta beslut om sättet serviceboende ordnas för en person med svår funktionsnedsättning. Utgångspunkten är att klientens egen uppfattning ska ha betydelse när det fattas beslut om sättet att ordna serviceboende. När beslut om sättet att ordna service fattas ska man dock i samtliga fall beakta att serviceboendet ska ordnas så att det sätt som väljs motsvarar det behov personen har för att klara de funktioner som hör till normal livsföring. Kommunen ska följaktligen ordna serviceboende med hjälp av personlig assistans om personen nödvändigt behöver serviceboende ordnat på det sättet för att klara de funktioner som hör till normal livsföring. Serviceboende som ordnas med hjälp av personlig assistans är en tjänst som i sin helhet hör till kommunens särskilda skyldighet att ordna service. Personer med svår funktionsnedsättning har å andra sidan inte subjektiv rätt att kräva att serviceboende ordnas på det sätt de önskar, om det inte är fråga om ett sätt att ordna serviceboende som personen nödvändigt behöver för att klara de funktioner som hör till normal livsföring.

När en utredning av A:s servicebehov beaktades ansåg förvaltningsdomstolen att A:s serviceboende inte kunde ordnas med hjälp av personlig assistans så att det på ett tillräckligt sätt skulle motsvara A:s individuella servicebehov. Enligt nämndens utlåtande hade A även möjlighet att välja serviceboende vid en annan serviceboendeenhet som bättre motsvarade A:s önskemål. Därmed måste staden anses ha skött sin särskilda skyldighet enligt handikappservicelagen att ordna serviceboende i form av en servicehusenhet och att i tillräcklig utsträckning ha beaktat A:s åsikt om sättet att ordna serviceboende. 

HFD 12.7.2017 L 3515 (pdf 85 kb – på finska) 

HFD 7.3.2014 L 714 – Serviceboende – Sätt att ordna service – Personlig assistans – Stöd för närståendevård – Anhörig som assistent

Tjänsteinnehavaren har med stöd av handikappservicelagen beviljat serviceboende hemma. Personen har med stöd av handikappservicelagen ansökt om personlig assistans 38 timmar i veckan för att klara de dagliga funktionerna. Tjänsteinnehavaren har avslagit ansökan. Enligt motiveringarna behöver personen hjälp med morgon- och kvällssysslorna, men klarar sig själv hemma på dagarna. Makan arbetar på dagarna, men kan under övriga tider vid behov hjälpa sin man. I stället för personlig assistans kan serviceboende förverkligas genom att bevilja personens maka stöd för närståendevård.

A har i sin begäran om omprövning framfört att kommunen inte har fattat beslut om hur serviceboendet ska ordnas. Det är i hans intresse att servicen ordnas genom personlig assistans som hustrun ger. Grundtrygghetsnämnden har avvisat begäran om omprövning. Enligt nämnden kan det inte anses motiverat att anställa makan som personlig assistent med beaktande av personens sjukdom. Närståendevård är den primära serviceformen i den här situationen.

Förvaltningsdomstolen har genom sitt överklagade beslut avslagit personens krav att makan ska fungera som personlig assistent. Kommunen har dock en skyldighet att ordna de tjänster som ingår i det serviceboende som personen har beviljats. Därför har förvaltningsdomstolen upphävt grundtrygghetsnämndens beslut och återsänt ärendet för ny behandling i nämnden. FD konstaterade att personens maka inte kan åläggas att vara närståendevårdare åt sin make. Kommunen kan dock inte heller åläggas att ordna serviceboende uttryckligen på det sätt som personen föreslagit, det vill säga främst med hjälp av personlig assistans.

I ärendet har det inte framkommit att kommunen skulle ha erbjudit till exempel hemvårdstjänster för att förverkliga serviceboendet. Kommunen måste uppfylla sitt ansvar för att ordna tjänsterna. Därför ska grundtrygghetsnämnden när ärendet behandlas igen utreda möjliga sätt att ordna serviceboende och därefter fatta beslut i ärendet. Under dessa förhållanden kan förvaltningsdomstolen inte ta ställning till antalet timmar personlig assistans i detta beslut. HFD vidmakthöll förvaltningsdomstolens beslut. 

HFD 7.3.2014 L 714 (pdf 87 kb – på finska) 

HFD 31.10.2012 L 3032 – Serviceboende – Sätt att ordna service – Personlig assistans – Specialomsorgslagen – Svår funktionsnedsättning

Personen är född 1986. Personen bor självständigt i en egen bostad. Flera utlåtanden om hälsotillståndet har lagts fram i ärendet och enligt dem har personen diagnostiserad high functioning autism och en specifik språkstörning.

Av bestämmelserna i handikappservicelagen och specialomsorgslagen framgår det att den service och det stöd som en funktionsnedsättning kräver i primärt ordnas med stöd av handikappservicelagen. Högsta förvaltningsdomstolen anser liksom förvaltningsdomstolen att det är fråga om en sådan person med svår funktionsnedsättning som avses i handikappservicelagen och -förordningen som har rätt till personlig assistans och serviceboende i enlighet med handikappservicelagen.

När man dessutom beaktar att personlig assistans också kan ges i anslutning till serviceboende på det sätt som klientens behov förutsätter, borde inte de tjänster personen behöver ha ordnats som individuell vård och annan omvårdnad i enlighet med 2 § 6 punkten i specialomsorgslagen utan som serviceboende och personlig assistans i enlighet med handikappservicelagen.

Därför ska förvaltningsdomstolens beslut, till de delar personens besvär har avslagits, liksom social- och hälsovårdsnämndens beslut upphävas och ärendet återförvisas till nämnden för att bevilja sådana tjänster för en person med svår funktionsnedsättning som avses i handikappservicelagen och -förordningen. 

HFD 31.10.2012 L 3032 (pdf 110 kb – på finska)  

HFD 14.8.2012 L 2154 – Serviceboende – Sätt att ordna service – Personlig assistans

Den sökande har begärt att få serviceboende i enlighet med handikappservicelagen hemma så att den sökande får ersättning för kostnaderna för att avlöna en personlig assistent 70 timmar i veckan.

FD ansåg att kommunens social- och hälsovårdsavdelning, efter att ha gett personen med svår funktionsnedsättning tillfälle att presentera tilläggsutredningar om sitt behov av assistans och andra omständigheter, ska avgöra ärendet på nytt och ordna serviceboende åt A med hjälp av en personlig assistent eller på ett annat tillräckligt sätt. HFD vidmakthöll FD:s beslut. 

HFD 14.8.2012 L 2154 (pdf 91 kb – på finska) 

HFD 19.10.2011 L 3004 – Serviceboende – Sätt att ordna service – Personlig assistans – Boendeenhet – Behov av hjälp

Personen har haft symptom på sjukdomen ALS sedan 2001 och har fått diagnosen i september 2003. Personen har beviljats serviceboende och har bott i en serviceboendegrupp sedan våren 2006 då personen utöver hjälpen som serviceboendegruppen ger dessutom beviljades en personlig assistent 15 timmar i veckan.

När man beaktar utredningen av personens svåra funktionsnedsättning och behov av hjälp och att sjukdomen är av en exceptionellt allvarlig, progressiv natur, ansåg HFD att den hjälp personen får i serviceboendegruppen och 15 timmar personlig assistans i veckan inte räcker till för att trygga personens fortgående nödvändiga hjälpbehov. Högsta förvaltningsdomstolen gör inte som första instans en undersökning av hur mycket mer personlig assistans personen behöver, och yttrar sig inte med beaktande av slutsatsen i ärendet om kravet på byte av serviceboendeplats. 

HFD 19.10.2011 L 3004 (pdf 110 kb – på finska) 

HFD 23.3.2009 L 714 – Serviceboende – Sätt att ordna service – Personlig assistans – Tidpunkt för ansökan – Socialvårdens klientlag – Självbestämmanderätt

Personen hade ansökt om serviceboende och om att det skulle ordnas med hjälp av personlig assistent i den egna bostaden när en lämplig bostad hittats, så att personen skulle få ersättning för kostnaderna för att avlöna en assistent 21 timmar per dygn. När ansökan gjordes hade personen med svår funktionsnedsättning bott på en privat serviceboendeenhet.

Tjänsteinnehavaren, avdelningen och FD ansåg att ansökan gjordes för tidigt och att personen hade ansökt om att boende- och assistentservicen skulle omorganiseras utan att ännu känna till sin framtida boendeform. Med beaktande av att personens framtida boendeform inte var känd när avdelningen fattade beslut och att det därför inte gick att utreda och bedöma hur mycket tjänster personen med svår funktionsnedsättning behöver, tjänsternas natur och sättet de ordnas på, ansåg FD att ansökan hade kunnat avslås som förtidig.

Den handikappade personen konstaterade i sitt besvär till HFD bland annat att avsikten faktiskt var att flytta från boendeenheten till ett eget hem om beslut hade fattats för serviceboende med personlig assistent i enlighet med ansökan. Utan ett beslut om ekonomiskt stöd för att ersätta lönekostnaderna för en personlig assistent hade inte en flytt kunnat genomföras, eftersom behovet av serviceboende med personlig assistent skulle ha uppkommit omedelbart efter flytten.

HFD upphävde FD:s beslut och hänvisade till en bestämmelse i 1 § i socialvårdens klientlag enligt vilken syftet med klientlagen är att främja klientmedverkan och förtroendefulla klientrelationer samt klientens rätt till god service och gott bemötande inom socialvården. HFD hänvisade också till bestämmelsen i 4 § 2 mom. i klientlagen enligt vilket klientens önskemål, åsikt, fördel och individuella behov ska beaktas när socialvård genomförs. Enligt 8 § 1 mom. i socialvårdens klientlag ska dessutom i första hand klientens önskemål och åsikt beaktas och klientens självbestämmanderätt även i övrigt respekteras när socialvård genomför s.

HFD ansåg att omständigheterna för personen med svår funktionsnedsättning höll på att förändras så att rätten att bo på en boendestödsenhet skulle upphöra. HFD ansåg att ärendet hade kommit i ett nytt läge. HFD konstaterade att socialnämndens avdelning skulle ordna personens serviceboende på nytt på grund av förändrade omständigheter. Vidare konstaterade HFD att personer med svår funktionsnedsättning inte har subjektiv rätt att kräva att serviceboende ordnas på det sätt de önskar. Tjänsteinnehavaren och avdelningen ska dock beakta ovan nämnda bestämmelser som styr kommunens prövningsrätt.

HFD 14.11.2007 L 2900 – Serviceboende – Sätt att ordna service – Barn – Behov av hjälp

I fallet hade socialnämnden avslagit en ansökan från föräldrarna till en 11-åring med  funktionsnedsättning om att ordna serviceboende hemma. Enligt beslutet var de tjänster kommunen ordnade med stöd av handikappservicelagen och specialomsorgslagen tillräckliga, när man även beaktade föräldrarnas skyldighet att ta hand om sitt minderåriga barn.

Högsta förvaltningsdomstolen upphävde beslutet och ansåg att serviceboende kan ordnas i den svårt funktionsnedsattas hem. Utvecklingsstörning kan också ses som en svår funktionsnedsättning i enlighet med handikappservicelagen. Service och stöd enligt handikappservicelagen är också avsedda för minderåriga barn med svår funktionsnedsättning när barnets speciella behov med hänsyn till barnets ålder och utvecklingsnivå förutsätter tillsyn och omsorg av föräldrarna som överskrider normalt föräldraskap.

Vidare konstaterade högsta förvaltningsdomstolen att kommunen när serviceboende ordnas ska se till att personen som är berättigad till serviceboende erbjuds tjänster som är lämpliga och tillräckliga och att kommunen när dessa tjänster ordnas ska beakta att till exempel närståendevård bygger på ett avtal och därmed förutsätter närståendevårdarens samtycke.

HFD 1.9.2008 L 2094 – Serviceboende – Sätt att ordna service – Akutsjukvård – Tjänster som ingår i serviceboende

I ärendet ordnades serviceboende åt personen i ett servicehus. I serviceboendet ingick klädvård, städservice, trygghetsservice, hjälp med fastighetsskötsel samt andra sjukskötartjänster.

Enligt beslutet om serviceboende ingick inte hyra, mat och akutsjukvård i serviceboendet. Som akuta situationer ansågs bland annat näsblod, tandinflammationer, höga blodtrycksvärden och eventuellt akuta läkemedelsändringar på grund av sjukdom eller akut sjukdom eller en akutsituation. Till akutsjukvård hör också blodprov som är av jourkaraktär och fall samt andra överraskande plötsliga händelser.

Enligt den utredning som inkom gavs alla nämnda akutsjukvårdsrelaterade tjänster av de anställda på servicehemmet. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att serviceboende för en person med svår funktionsnedsättning också omfattar en tjänst som kallas akutsjukvård och utförs av servicehusets personal, och som var nödvändig för den svårt funktionsnedsatta i det dagliga livet och som behövdes för att främja personens hälsa.

HFD 18.12.2003 L 3279 – Serviceboende – Sätt att ordna service – Sjukvård på hälsovårdscentral 

I ärendet var det fråga om att ordna serviceboende så att en person med svår funktionsnedsättning skulle få möjlighet att avgiftsfritt utnyttja hälsovårdscentralens bäddavdelning de tider när det inte fanns tillgång till en assistent.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att det enligt 17 § i folkhälsolagen är ansvarig läkare vid hälsovårdscentral som besluter huruvida patients sjukvård ordnas i form av öppen sjukvård, hemsjukvård medräknad, eller genom att patienten intages för vård på vårdplats i hälsovårdscentralen.

Frågan om hur den sjukvård personen behöver ordnas avgörs därmed inte som serviceboende i enlighet med handikappservicelagen. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att nämnden inte hade kunnat besluta om att serviceboendet ens delvis ordnas på hälsovårdscentralens bäddavdelning. Det var fråga om ett ärende som rör ordnande av sjukvård som hör till behörigheten hos ansvarig läkare vid hälsovårdscentralen.