Personlig assistans genom arbetsgivarmodellen

Sidans innehåll

Arbetsgivarmodellen som är ett sätt att ordna personlig assistans, innebär att personlig assistans ordnas genom att personen med svår funktionsnedsättning avlönar assistenten själv och välfärdsområdet ersätter personen för

  • de kostnader som avlönandet av en personlig assistent medför,
  • de avgifter och ersättningar som en arbetsgivare ska betala enligt lag och
  • de övriga skäliga och nödvändiga utgifter som anlitandet av en assistent medför.

Välfärdsområdet ersätter personen med svår funktionsnedsättning för de direkta kostnaderna som avlönandet av en personlig assistent föranleder och de andra kostnaderna som en arbetsgivare ska betala enligt lag.

Enligt handikappservicelagen ska välfärdsområdet också ersätta de övriga skäliga och nödvändiga utgifter, utan vilka assistans inte kunde ha inletts, utförts, fortsatts eller avslutats. Dessa kan inkludera den personliga assistansens kostnader som är absolut nödvändiga, såsom rekryteringskostnader eller assistentens resekostnader när assistansen har förutsatt att assistenten reser med arbetsgivaren.

Med arbetsgivarmodellen har man velat skapa en sådan modell där personens med svår funktionsnedsättning självbestämmanderätt, delaktighet och egna val tas i beaktande i praktiken. Det är viktigt att   personen med funktionsnedsättning själv har rätt att fatta beslut om vad som sker i hans eller hennes vardag.  

Arbetsgivarmodellen förutsätter att personen med svår funktionsnedsättning är villig att verka som en arbetsgivare och arbetsledare. Om personen vägrar att verka som arbetsgivare, enligt 8 d § 1 mom. i handikappservicelagen när det bestäms på vilket sätt personlig assistans ska ordnas och när själva assistansen ordnas ska man beakta personens egna åsikter och önskemål och personens livssituation i sin helhet. Det kan finnas specifika skäl i personens livssituation som förhindrar hen att verka som en arbetsgivare. I detta fall ska välfärdsområdet välja ett annat sätt att ordna service som tar hänsyn till personens behov och önskemål. Arbetsgivarmodellen förutsätter också att personen med svår funktionsnedsättning har förmåga att klara av arbetsgivarens skyldigheter. Personen behöver dock inte klara sig helt ensam. Det kan också vara nödvändigt att kombinera olika sätt att ordna service för att uppnå en servicehelhet som bäst svarar till klientens behov.

Myndighetens roll i arbetsgivarmodellen

Enligt förvaltningslagens 8 § innebär rådgivningsskyldighet att myndigheterna inom ramen för sin behörighet och enligt behov ska ge sina kunder råd i anslutning till skötseln av ett förvaltningsärende samt svara på frågor och förfrågningar som gäller uträttandet av ärenden. I förvaltningslagen avses med rådgivning allmänna råd och anvisningar om förfaringsmetoder (t.ex. hur ett ärende inleds eller anhängiggörs). Rådgivningen är avgiftsfri.

En klient har rätt att veta

  • vem som sköter hans eller hennes ärende
  • när tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren är på plats
  • hur länge behandlingen av ärendet kommer att ta.

Om ett ärende inte hör till myndighetens behörighet, ska den i den mån det är möjligt hänvisa klienten till den behöriga myndigheten.

Enligt socialvårdens klientlags 5 § ska för klienten utredas hans eller hennes rättigheter och skyldigheter samt olika alternativ, deras verkningar och andra omständigheter som är av betydelse för klientens ärende.

Enligt bestämmelsen uppstår det en skyldighet för en myndighet att på eget initiativ för klienten utreda olika alternativ som ingår i servicesystemet samt under vilka förutsättningar klienten har rätt att få tjänster och stödinsatser.

Enligt handikappservicelagens 8 d § är välfärdsområdet skyldig att vid behov handleda och hjälpa personen med svår funktionsnedsättning i ärenden som gäller avlönandet av en assistent. Enligt bestämmelsen ska välfärdsområdet vid behov mycket detaljerat handleda och hjälpa personen med svår funktionsnedsättning att exempelvis göra avdrag för preliminär skatt på lönen, teckna nödvändiga försäkringar och ordna personalhälsovård. Kommunen ska också ge råd om kollektivavtalets betydelse och dess bindande karaktär för arbetsgivaren om arbetsgivaren är medlem i förbundet Heta-liitto (Förbundet Heta-liitto är ett fackförbund för arbetsgivare till personliga assistenter i Finland).

I vissa fall har personen med funktionsnedsättning möjlighet att delegera en del av arbetsgivarplikterna åt någon annan, exempelvis genom att anlita en bokföringsbyrå eller välfärdsområdet för att betala ut lön. Vid behov ska välfärdsområdet hjälpa klienten att klara av arbetsgivarens skyldigheter, antingen genom att utföra en del av dem själv eller genom köptjänster eller genom en servicesedel. Dessutom kan kommunen fullgöra sina handledningsskyldigheter genom att ersätta exempelvis kostnader som uppkommer då personen med funktionsnedsättning deltar i utbildningar om anställningsförhållanden.

Omfattningen av skyldigheten att handleda och hjälpa borde uppskattas redan då serviceplanen utarbetas och då beslut om funktionshinderservice fattas. Skyldigheten att handleda och hjälpa innebär inte att rätten att leda och övervaka arbetet övergår till välfärdsområdet. Dessa rättigheter tillfaller helt personen med svår funktionsnedsättning som arbetsgivare.

Arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter

Arbetsgivarskyldigheterna sköts i princip av personen med svår funktionsnedsättning själv, eventuellt av välfärdsområdet eller av en bokföringsbyrå som någon av dem har anlitat. Även om arbetsgivaren kan befullmäktiga en annan person eller aktör att sköta en del av arbetsgivarens skyldigheter, är arbetsgivaren i sista hand ansvarig för att utföra de lagstadgade skyldigheterna. I praktiken innebär ett arbetsgivarskap olika rättigheter och skyldigheter. I alla rättsliga förhållanden, även i ett anställningsförhållande, går makten och ansvaret hand i hand.

Arbetsledningsrätten är en av arbetsgivarens viktigaste rättigheter. I praktiken innebär rätten att leda arbetet att arbetsgivaren har rätt att fatta beslut om:

  • vad arbetstagaren gör (innehållet i arbetet)
  • hur arbetstagaren utför sitt arbete (tillvägagångssättet)
  • när arbetet utförs (arbetspass)
  • var arbetet utförs (arbetsplats).

Centrala begränsningar i arbetsledningsrätten är:

  • arbetsgivaren får inte ge föreskrifter som strider mot lag och god sed
  • arbetsgivaren ska beakta arbetstagarens fysiska och yrkesmässiga förutsättningar att klara av de uppgifter han eller hon fått
  • arbetsgivarens arbetsledningsmakt gäller endast under arbetstid
  • arbetsgivaren kan inte avvika från de rättigheter som arbetstagaren har enligt lag annat än på ett för arbetstagaren mer fördelaktigt sätt
  • arbetsgivaren får inte kränka arbetstagarens integritetsskydd.

Arbetsgivarens viktigaste uppgift är att betala ut lön. Dessutom ska arbetsgivaren se till att lagstiftning som skyddar arbetstagaren följs. Detta gäller bland annat arbetarskydd, personalhälsovård och olycksfallsförsäkringar. Om den personliga assistentens arbetsgivare tillhör förbundet Heta-liitto ska arbetsgivaren se till att man i arbetsförhållandet också följer de personliga assistenternas kollektivavtal mellan Heta-liitto och JHL.

Lönebetalning

En person med funktionsnedsättning som verkar som en arbetsgivare är ansvarig för lönebetalning till den personliga assistenten. Välfärdsområdet eller en utomstående serviceproducent kan verka som en ställföreträdande betalare dvs. att sköta det tekniska genomförandet av lönebetalningen för arbetsgivarens del. Detta eliminerar inte personens med svår funktionsnedsättning ställning som arbetsgivare och rätt att leda arbetet.

Införing av inkomstregistret 1.1.2019 har förändrat anmälningen och betalningen av löner. Välfärdsområdet är ställföreträdande betalare när välfärdsområdet av sina egna medel betalar lönen för en personlig assistent. Välfärdsområdet sköter ofta också arbetsgivarens övriga skyldigheter åt den som får assistans, såsom anmälningar om löneuppgifter och arbetsgivarens separata anmälningar till inkomstregistret samt betalning av socialförsäkringsavgifterna. Om välfärdsområdet sköter arbetsgivarens övriga skyldigheter, behöver välfärdsområdet en fullmakt av den person som får assistans. Även om välfärdsområdet och den egentliga arbetsgivaren har en fullmakt om att välfärdsområdet sköter arbetsgivarens alla skyldigheter, är det fortfarande den som får assistans som ska sköta arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift. För att kunna betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift för den persons räkning som får assistans, behöver välfärdsområdet en betalningsreferens över skatt på eget initiativ av personen.
Skyldigheter för en kommun som betalar lön till personliga assistenter (Kommunförbundet)

I sista hand är det arbetsgivaren med funktionsnedsättning som ansvarar för att arbetstagarens (assistentens) rättigheter uppnås i anställningsförhållandet. På detta baserar sig även det faktum att arbetsgivaren har rätt att sköta lönebetalningen och övriga arbetsgivarskyldigheter själv. En person med svår funktionsnedsättning ska vid behov få handledning och hjälp i frågor som rör avlöning av en assistent.

I situationer då den som får assistans är omyndig (t.ex. ett barn) kan vårdnadshavaren eller en intressebevakare agera som arbetsgivare. En person som valts till assistent för en minderårig ska för arbetsgivaren uppvisa ett utdrag ur straffregistret.

Bindande lagstiftning

Bindande lagstiftning reglerar i hög grad anställningsförhållandet. De viktigaste lagarna är

  • arbetsavtalslagen
  • arbetstidslagen
  • arbetarskyddslagen
  • lagen om företagshälsovård
  • semesterlagen
  • lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn.

Arbetstagarens ställning

Assistentens arbetsbeskrivning och ställning fastställs på basis av bindande lagstiftning och arbetsavtal. Mellan personen med svår funktionsnedsättning som arbetsgivare och den personliga assistenten uppkommer ett anställningsförhållande. Mellan välfärdsområdet och assistenten uppkommer inte något anställningsförhållande eller övrigt rättsligt förhållande. Välfärdsområdet är inte en part i arbetsavtalet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.

Arbetstagarens allmänna rättigheter och skyldigheter

Till arbetstagarens grundläggande rättigheter hör rätten att utföra arbete och rätten att få lön för arbetet. Arbetstagarens viktigaste skyldighet i arbetet är att utföra arbetet omsorgsfullt och så snabbt som man allmänt kan förutsätta. Arbetstagare måste följa anvisningarna som arbetsgivaren ger inom sin behörighet om utförande av arbetet

Arbetstagaren ska i sin verksamhet undvika allt som står i strid med vad som skäligen kan krävas av en arbetstagare i den ställningen. Denna princip kallas för lojalitetsplikt.

I lagen om integritetsskydd i arbetslivet, i dataskyddslagen och i EU:s allmänna dataskyddsförordningen finns mycket noggranna bestämmelser om hur personuppgifter om arbetstagaren ska behandlas. I princip är det förbjudet att lämna ut uppgifter om arbetstagaren till utomstående.

Arbetstagarens arbetsbeskrivning

Av en ordinarie arbetstagares arbetsbeskrivning framgår vad arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om. Uppgifterna för en personlig assistent är inte fastställda. Detta beror på att till en assistents uppgifter kan höra vad för slags uppgifter som helst som den som får assistansen själv skulle utföra om hans eller hennes funktionsnedsättning eller sjukdom inte var till hinder. Undantaget är uppgifter som strider mot lag och god sed.

Ett välfärdsområde som agerar som finansiär kan inte fatta beslut om en assistents arbetsbeskrivning eller enskilda uppgifter. Det syfte man haft då man har ansökt om och anställt en assistent kan medföra vissa begränsningar. Exempelvis om en assistent uttryckligen har anställts för att möjliggöra arbete för en person med svår funktionsnedsättning och anställningsförhållandet senare avslutas, kan assistentens arbetstimmar inte automatiskt överföras att gälla något annat syfte.

I arbetsavtalet kommer man överens om arbetsbeskrivningen och innehållet i arbetet. I arbetsavtalet antecknas de huvudsakliga arbetsuppgifterna och dessutom ofta noteringen "andra arbetsuppgifter som arbetsgivaren anvisar". Denna formulering beror på att ett alltför detaljerat avtal inte är möjligt att ingå och att arbetstagaren inte kan förpliktas att utföra sådant som i hög grad avviker från hans eller hennes huvudsakliga arbetsuppgifter och som inte särskilt har nämnts i arbetsavtalet.

Om assistentens huvudsakliga uppgift är att hjälpa personen med funktionsnedsättning att sköta hans eller hennes personliga hygien och att laga mat, kan assistenten inte utan vidare förpliktas att reparera bilen, om man inte särskilt har kommit överens om saken. Däremot kan exempelvis fönstertvätt anses vara "andra arbetsuppgifter som arbetsgivaren anvisar", som assistenten inom ramen för arbetsavtalet kan tänkas utföra.

Då man ingår ett arbetsavtal är det mycket viktigt att man diskuterar vad arbetsuppgifterna sannolikt kommer att bestå av och att man i avtalet noterar nödvändiga synpunkter och kommentarer. Avtalen behandlas mer omfattande på annat håll i handboken.

Personlig assistans genom arbetsgivarpool

En arbetsgivarpool är en modell där flera personer med funktionsnedsättning tillsammans agerar som arbetsgivare. De sysselsätter tillsammans en eller flera personliga assistenter. En arbetsgivarpool är ett alternativt sätt att ordna personlig assistans särskilt då behovet av hjälp tidsmässigt är litet. Arbetsgivarpoolen är en inofficiell modell, som inte har någon självständig juridisk status.

Arbetsgivarna kommer sinsemellan överens om arbetstagarens arbetsinsats; arbetstagaren utför för varje arbetsgivare de arbetsuppgifter som man kommit överens om i arbetsavtalet. Tillsamman kommer man överens om arbetstagarens arbetspass. Antalet assistanstimmar beaktas i arbetsgivarens arbetstider.

Fördelar med att ordna personlig assistans med hjälp av en arbetsgivarpool är att

  • arbetsgivarens möjligheter till assistans ökar exempelvis under olika timmar på dygnet och under veckosluten,
  • heltidsarbete för en assistent blir möjligt, varvid anställningen av en assistent blir lättare och assistenten har lättare att förbinda sig till arbetet,
  • användningen av den personliga assistentens arbetstid effektiveras

Källor

Beslut från riksdagens justitieombudsman JO 4.11.2016 Dnr 1101/4/16.

Ahola, Sanna & Heini, Annina (2014) Utredning om olika sätt att genomföra arbetsgivarmodellen. Assistentti.info. (på finska)

Konttinen, Juha-Pekka (2010). Basfakta om systemet för personlig assistans och arbetslagstiftning. Material från Assistentti.info, INFO-serien nummer 8. (på finska) 

Uppdaterad: