Ordnande av personlig assistans

Sidans innehåll

Välfärdsområdet kan ordna personlig assistans på tre sätt

1. Arbetsgivarmodellen
Välfärdsområdet ersätter personen med svår funktionsnedsättning för de kostnader, inklusive de avgifter och ersättningar som en arbetsgivare ska betala enligt lag, som avlönandet av en personlig assistent medför samt de övriga skäliga och nödvändiga utgifter som anlitandet av en assistent medför.
Personlig assistans genom arbetsgivarmodellen

2. Servicesedel
Välfärdsområdet ger personen med svår funktionsnedsättning en i lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården (569/2009) avsedd servicesedel, av skäligt värde, för anskaffning av assistentservice.
Personlig assistans med servicesedel

3. Egna tjänster eller köptjänster
Välfärdsområdet ordnar assistentservicen för en person med svår funktionsnedsättning genom att skaffa tjänsterna som köpta tjänster antingen från en offentlig eller privat serviceproducent eller producera tjänsterna själv eller genom avtal i samarbete med ett annat eller flera välfärdsområden. 
Personlig assistans som köptjänst eller som kommunens egen service

Alla dessa sätt att producera personlig assistans är avgiftsfria för användarna.

Val av sätt att ordna assistans

Det sätt på vilket personlig assistans ordnas ska stödja och främja möjligheterna för en person med svår funktionsnedsättning att leva ett självständigt liv och hans eller hennes jämlika rätt att leva i samhället samt hjälpa honom eller henne att göra samma typ av val som andra människor.

Därtill förutsätter den intima karaktären av personlig assistans att beslutet om hur personlig assistans produceras ska fattas i samråd med personen med svår funktionsnedsättning. Därför är det av särdeles stor betydelse att klientens egna uppfattningar utreds. För att klienten ska kunna framföra sin åsikt om vilket sätt att producera servicen som är lämpligt, ska han eller hon först få information om vilka alternativa sätt det finns att ordna personlig assistans. Enligt 5 § i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården ska socialvårdspersonalen för klienten utreda hans eller hennes rättigheter och skyldigheter samt olika alternativ och deras verkningar liksom också andra omständigheter som är av betydelse för klientens sak.

När välfärdsområdet fattar beslut om hur personlig assistans ska produceras och när man ordnar personlig assistans ska man beakta

  • de egna åsikter och önskemål som personen med funktionsnedsättning har, samt
  • det i serviceplanen definierade individuella hjälpbehovet och
  • livssituationen i sin helhet för personen med funktionsnedsättning.

Personens egna åsikter och önskemål ska tas i beaktande då man bedömer på vilket sätt den personliga assistans som ordnas bäst

  • främjar personens möjligheter att leva ett självständigt liv och att vara delaktig
  • svarar mot personens individuella behov av hjälp och 
  • lämpar sig för personens livssituation.

I regeringens proposition framhävs att personens egna synpunkter ska prioriteras då det fattas beslut om hjälpens omfattning och sättet på vilket den personliga assistansen ordnas.

Oberoende av hur assistansen produceras ska den som får hjälp ha möjlighet att själv bestämma var, när och hur hjälpen ges och vilken hjälp som ges.

När man fattar beslut om hur personlig assistans produceras kan man använda sig av tolkning samt hjälpmedel och -metoder som stöder och underlättar kommunikationen.

Valet av sätt att producera personlig assistans påverkas också av vilken typ av funktionsnedsättning eller sjukdom som orsakat personens behov av hjälp. För att arbetsgivarmodellen ska kunna tillämpas krävs till exempel att personen klarar av att sköta sina skyldigheter som arbetsgivare eller att han eller hon har en intressebevakare eller närstående som kan hjälpa honom eller henne med detta. Då det ordnas personlig assistans för ett barn bör man beakta barnets ålder och förmåga att agera i olika situationer.

Närstående till personen med funktionsnedsättning eller till exempel arbetstagare vid boendeenheten kan vid behov stödja personen med funktionsnedsättning att bilda sig en åsikt och att utrycka denna i situationer då detta är svårt på grund av funktionsnedsättningen. 

Olika sätt att producera personlig assistans kan kombineras

De olika sätten att producera personlig assistans kan kombineras med varandra och med tjänster och stödinsatser enligt handikappservicelagen och annan lagstiftning som berör socialvården. Personlig assistans kan till exempel ordnas med arbetsgivarmodellen medan servicesedlar kan beviljas för att ordna vikarie för assistenten.

Personens servicehelhet kan också kompletteras till exempel med hemservice eller hemvård enligt socialvårdslagen och med närståendevård. I de fall där servicehelheten består av flera olika tjänster är det också möjligt att ordna servicen i form av serviceboende, om kriterierna för att personen ska beviljas detta uppfylls.

Boende, serviceboende

Genom att på ett ändamålsenligt sätt kombinera olika sätt att ordna personlig assistans kan man i bästa fall skapa en flexibel servicehelhet som anpassas efter klientens behov. I synnerhet då servicehelheten kombineras med annan socialvårdsservice bör man till exempel se till att den dagliga servicehelhet som en person som i stor omfattning behöver personlig assistans får inte splittras i onödigt många kortvariga delar. Då blir det lätt så att servicen följer en noggrann tidtabell, vilket förhindrar personen med funktionsnedsättning från att leva ett varierande och normalt liv.

Det sätt att producera personlig assistans som passar klienten bäst ska väljas

För att den personliga assistansen ska kunna genomföras på det sätt som lagstiftaren avser ska välfärdsområdet tillämpa också andra sätt att producera personlig assistans utöver arbetsgivarmodellen. Välfärdsområdet har i regel rätt att besluta vilket sätt att producera personlig assistans som är ändamålsenligt. Valet ska dock göras så att klientens behov och åsikter tas i beaktande. Välfärdsområdet ska också se till att klientens intresse tillgodoses på det sätt som förutsätts i 4 § i klientlagen och 4 och 5 § i socialvårdslagen.

Klientlagen 4 § (Finlex)
Socialvårdslagen 4 § (Finlex)
Socialvårdslagen 5 § (Finlex) 

Servicesedlar, välfärdsområdets egna tjänster eller köpta tjänster ger också sådana personer med svår funktionsnedsättning som av en eller annan orsak inte klarar av att eller vill fungera som arbetsgivare möjlighet att få personlig assistans.

Enligt 8 § i handikappservicelagen har välfärdsområdet dock ingen särskild skyldighet att ordna personlig assistans om tillräcklig omsorg om en person med svår funktionsnedsättning inte kan tryggas genom åtgärder inom den öppna vården. Då ska service emellertid ordnas på något ändamålsenligt sätt.

Källor

Ahola Sanna & Konttinen Juha-Pekka. Ändringarna i handikappservicelagen. Rätten till personlig assistans säkerställs. Översättning till svenska: Assistentti.info 2011 (SAMSNET.fi)

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om service och stöd på grund av handikapp samt 4 § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården. RP 166/2008 (pdf 282 kb)

Räty, Tapio. Vammaispalvelut. Vammaispalvelujen soveltamiskäytäntö. Kynnys ry. 2010.