Personer med utvecklingsstörning och personlig assistans

Sidans innehåll

Personer med intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) har rätt till personlig assistans i likhet med andra personer med svår funktionsnedsättning. Rätten att få assistans omfattar de funktioner som hör till normal livsföring och som personen skulle utföra själv men som hen på grund av sin funktionsnedsättning inte kan klara av. Personer med intellektuell funktionsnedsättning, som inte omfattas av rätten till personlig assistans, är personer vars tillräckliga omsorg inte kan tryggas genom åtgärder inom den öppna vården.

Personens egen uppfattning om sitt behov av hjälp och stöd

Vid beviljande av personlig assistans för en person med intellektuell funktionsnedsättning kan en kritisk fråga bli hur man inom ramen för beslutsfattandet och socialarbetet uppfattar handikappservicelagens krav på att den sökande själv ska kunna definiera sina hjälpbehov och det sätt på vilket personlig assistans ska ordnas.

Detta krav utesluter kategoriskt inte personer med intellektuell funktionsnedsättning från lagens tillämpningsområde, många personer med intellektuell funktionsnedsättning har nämligen resurser att själva definiera sina hjälpbehov och sin uppfattning om hur den hjälp de är i behov av kunde ordnas. För att påvisa dessa resurser räcker det med att personerna i fråga ger uttryck för vad de skulle göra eller vilken plan de skulle önska att genomfördes, i de fall de själva självständigt kunde klara av det.

En central fråga vid tolkningen av handikappservicelagen är att bedöma vilka möjligheter servicesystemet och de sakkunnigas praxis erbjuder för att kartlägga personers med intellektuell funktionsnedsättning egna uppfattningar om angelägenheter som gäller dem själva. Personer med intellektuell funktionsnedsättning kan ha svårt att uttrycka sina hjälpbehov, vilket ändå inte betyder att de inte skulle ha resurser till detta om de fick tillräckligt med tid och stöd. I detta sammanhang förutsätts kunnande och färdigheter närmast av sakkunniga och inte av personen med intellektuell funktionsnedsättning.

Medel för att bedöma behovet av hjälp och stöd

Det är viktigt att fästa vikt vid det sätt på vilket bedömningen av hjälpbehoven görs tillsammans med personen med intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning). Bedömningen av hjälpbehovet ska ske med hjälp av metoder som är lämpliga för personen med intellektuell funktionsnedsättning. Det är denna person som leder bedömningsprocessen med hjälp av stöd av andra personer och det centrala i hela processen är denna persons egna uppfattningar om sina hjälpbehov.

I processen ska man fästa vikt vid det stöd personen i fråga behöver med avseende på förståelse, beslutsfattande och kommunikation och vid de metoder som kan stödja honom eller henne i dessa. Det faktum att en person inte kan kommunicera med hjälp av tal, innebär inte att han eller hon inte har uppfattningar och förmåga att fatta beslut. Man bör även beakta att en person inte behöver kunna definiera sina egna hjälpbehov utan stöd och hjälp. Som hjälp kan man använda sig av personens närstående eller andra personer som känner personen med intellektuell funktionsnedsättning väl, men definitionen av hjälpbehoven får inte enbart baserar sig på dessa andra personers uppfattningar.

Vid bedömningen av hjälpbehoven kan man exempelvis dra nytta av olika verktyg för individcentrerad planering, som hjälper personen med intellektuell funktionsnedsättning att gestalta sitt eget liv och önskemål i anknytning till det och den hjälp han eller hon behöver i olika sysslor och bestyr. Personen behöver inte definiera sina hjälpbehov verbalt, utan han eller hon kan göra detta genom att exempelvis utnyttja bilder, fotografier eller teckningar.

En person med intellektuell funktionsnedsättning kan fundera över sina hjälpbehov på förhand till exempel med sina anhöriga eller med personer som de närmast arbetar med och framföra sina uppfattningar antingen självständigt eller med hjälp av stöd då serviceplanen diskuteras. I diskussionen kan delta en stödperson, som vid behov hjälper personen med intellektuell funktionsnedsättning. En person med intellektuell funktionsnedsättning kan för att uttrycka sina egna åsikter och uppfattningar också använda det så kallade kortet eller blanketten för personlig assistans.

Kort för personlig assistans (på finska, pdf 1904 kb) (kvps.fi)

Broschyrer och verktyg för personlig assistans (på finska, kvps.fi)

Behov av personlig assistans

En intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) kan ge upphov till ett livslångt stödbehov, som medför att en person med intellektuell funktionsnedsättning nödvändigt och upprepade gånger behöver en annan persons hjälp

  • hemma
  • utanför hemmet
  • i studier
  • i arbete eller fritidsaktiviteter
  • eller i alla ovannämnda.

Det är fråga om alla de sysslor som en person skulle utföra själv men som han eller hon på grund av sin funktionsnedsättning inte kan klara av utan en annan persons hjälp.

Utöver den hjälp som en person är i behov av för att utföra konkreta sysslor och för att vara delaktig, är han eller hon också ofta i behov av hjälp i att

  • göra observationer och slutledningar,
  • förstå saker och sammanhang,
  • fatta beslut och göra val,
  • lösa problem,
  • lära sig av sina erfarenheter,
  • planera sina egna aktiviteter.

Hjälpbehoven hos en person med intellektuell funktionsnedsättning kan variera beroende på närmiljön. Det kan ta lång tid att lära sig nya saker och det kan vara svårt att tillämpa något man lärt sig i en ny miljö. Något man lärt sig kan fungera väl i en bekant miljö, men inte nödvändigtvis i en ny miljö.

Sätt att ordna personlig assistans

I princip kan alla de sätt som personlig assistans ordnas på också lämpa sig för personer med intellektuell funktionsnedsättning. För en person med intellektuell funktionsnedsättning ordnas personlig assistans ändå oftast i form av assistansservice eller genom servicesedelmodellen.

Personer med intellektuell funktionsnedsättning kan ändå lika väl klara av arbetsgivaruppgifter i enlighet med arbetsgivarmodellen förutsatt att de får hjälp och stöd i dessa uppgifter. Vid behov kan de få handledning och hjälp i frågor som gäller avlöning av assistenten. Att verka som arbetsgivare är krävande och det är skäl att noggrant överväga fördelarna och nackdelarna med arbetsgivarmodellen för personlig assistans.

Oberoende av på vilket sätt personlig assistans ordnas, har personen med intellektuell funktionsnedsättning rätt att få hjälp att fatta beslut och göra val, oberoende av om han eller hon verkar som arbetsgivare, arbetsledare eller som kund som leder arbetet.

Personlig assistans stöd för boende och delaktighet

Den hjälp som en person med intellektuell funktionsnedsättning behöver inom ramen för sitt boende kan ordnas i form av personlig assistans. De olika sätten att ordna personlig assistans kan kombineras med varandra. Det samma gäller även andra tjänster och stödinsatser som beviljas med stöd av handikappservicelagen och socialvårdslagen.

Personlig assistans utesluter inga tjänster, utan målet är att klienten får ett skräddarsytt stödpaket som så bra som möjligt motsvarar hans eller hennes behov. Målet är att tjänsterna och servicen kompletterar varandra.

För en person med intellektuell funktionsnedsättning innebär nödvändig personlig assistans i hemmet och utanför hemmet hjälp

  • i de dagliga sysslorna,
  • i arbete och studier,
  • i fritidsaktiviteter,
  • i samhällelig verksamhet, samt
  • i upprätthållande av sociala kontakter.

Även en person med intellektuell funktionsnedsättning som omfattas av boendeservice kan få personlig assistans. Personen får då hjälp och stöd i fråga om boende av personalen, men därutöver kan han eller hon få hjälp exempelvis

  • i sysslor och fritidsaktiviteter utanför hemmet,
  • i personliga intressen och fritidsaktiviteter hemma eller
  • i form av rådgivning och assistans vid diskussioner.

Service i anknytning till boende kan kompletteras med hjälp av personlig assistans, i de fall stödtjänsterna för boendet inte räcker till för att säkerställa tjänster som personen med intellektuell funktionsnedsättning är i behov av utanför hemmet eller utanför boendeserviceenheten.

I framtiden kommer den viktigaste utmaningen då det gäller att ordna boende för personer med intellektuell funktionsnedsättning att vara att skräddarsy boendelösningar för alla personer med intellektuell funktionsnedsättning utgående från deras individuella önskemål och behov. Detta innebär att man utvecklar lösningar som stöd för boendet på ett sådant sätt att möjligast många personer med intellektuell funktionsnedsättning om de så önskar kan bo i egen bostad med hjälp av individuell hjälp och stödinsatser.

Det finns också behov av att utveckla individuella modeller för personer som bor i olika slag av gruppboenden. En strävan mot mer individuella lösningar kan med de medel vi nu har till vårt förfogande vara att utnyttja exempelvis systemet med personlig assistans.

Minna Harjajärvi, projektchef, projektet RATTI
Kehitysvammaliitto